Modellens komponenter

Modellen beskriver proceduren från intrångseffekter till ersättningsbeloppen intrångsersättning o c h annan ersättning. M e d intrångseffekt menas i detta sammanhang en "fysisk" skada på fastigheten eller en annan upplevd konsekvens.3 3 2 Det kan vara till exempel försvårad brukning eller längre ägoavstånd som orsakas av en motorväg (= fysisk skada). Det kan också vara buller eller andra immissioner från trafiken på vägen (= upplevd konsekvens).

Inledningsvis m å s t e man identifiera de för värderingen relevanta effek-terna. Detta är helt enligt värderingsprocessen sådan den beskrivits tidigare i kapitel 1 (jfr figur 3).

331Modellen är en förenklad variant av en modell som har redovisats av Lantmäteriverket i flera sammanhang när det gäller ersättning för intrång i areella näringar. Se t.ex. Lantmäteriverket (1991) s. 63 samt Dahlsjö, Norell och Sjödin (1993) avsnitt 3.2.5 s. 11.

332 Jfr Persson (1953) s. 18, som använder en något annorlunda terminologi (realskada, skada och förlust), vilket kommenterats tidigare i avsnittet om differensläran (se fotnot 89 ovan).

123

Kapitel 2 De ersättningsrättsliga grunderna

M e d tanke på influensregeln i 4 kap. 2 § ExL är det nödvändigt att skilja på dels effekter orsakade av expropriationen (markförlusten m.m.), dels effekter orsakade av företaget. De sistnämnda företagseffekterna ersätts ju som framgått endast i begränsad omfattning vad gäller inverkan på mark-nadsvärdet. Figur 12 illustrerar vidare är det tveksamt om det för en företagsskada kan utgå annan ersättning enligt bestämmelserna i 4 kap.

ExL.333 De effekter som orsakas av expropriationen (vägrättsupplåtelsen) ersätts däremot fullt ut enligt 4 kap. 1 § ExL.

I båda fallen kan det u p p k o m m a effekter som leder till en svårbedömbar skada, som efter yrkande kan prövas senare om det är lämpligt. Ä v e n om det inte framgår av figuren, så kan det bli fråga om i princip s a m m a pröv-ningsförfarande av en svårbedömbar skada i framtiden som av en "vanlig"

skada vid värdetidpunkten; bl.a. måste redas ut om skadan är orsakad av upplåtelsen eller företaget.

För att bestämma ersättningen för upplåtelseskadorna är det i princip alltid nödvändigt att först kvantifiera och värdera de skador s o m effekterna genererar. M e d skada menas i den specifika värderingssituationen väg-intrång i jordbruk främst de årliga ekonomiska (monetära) skadebelopp som uppkommer.3 3 4 Det kan gälla exempelvis en ökad utgift för transporter som effekten längre ägoavstånd ger upphov till eller en minskad inkomst som orsakas av markförlusten.

Intrångsersättningen ska bestämmas till den sammantagna inverkan på fastighetens marknadsvärde av samtliga effekter, m e d beaktande av undan-tagsreglerna i 4 kap. ExL. Värderingen ska göras enligt de principer som behandlats tidigare i avsnitt 2.3, vilka k o m m e r att utvecklas ytterligare i kapitel 3. Eftersom syftet m e d arbetet är att lägga fast grunderna för en rättsenlig värderingsmetod, är det rättsliga tolkningen av och innebörden i lagtextens marknadsvärdeminskning viktig.

Annan ersättning, ersättning för övrig ekonomisk skada, k a n som fram-gått bestämmas som en restpost via uppskattning av totalskadan. Syftet m e d restpostprincipen är att dels undvika risken för över- eller

underkompen-333Influensregeln tar ju sikte på den fastighetsskada som företaget orsakar, varför det vid en strikt tolkning synes tveksamt att övrig skada går att ersätta enligt 4 kap ExL. Däremot går det att pröva ersättningsfrågan med stöd av 5 kap. 3 § ExL. Å andra sidan talar såväl praktiska skäl som avgöranden från lägre instanser att annan ersättning bör kunna utgå enligt 4 kap. 1 § ExL. Denna fråga diskuteras utförligare sist i bilaga 1.

334Det är alltså en något annorlunda, ett mer avgränsat skadebegrepp än det som behandlats tidigare i avsnitt 2.2.3. Men givetvis är grunderna ändå desamma, t.ex. att det är endast ekono-miska skada som avses. Den väsentliga skillnaden är att här i modellen avses den primära årsskadan, som alltså sedan ska ligga till grund för bestämning av den ersättningsgilla

expropria-2.7 Värderingsmodell för intrång på avkastningsfastigheter

sation, dels att samtidigt uppfylla lagstiftarens krav på att skilja på olika ersättningsarter. En intrångseffekt på en jordbruksfastighet orsakad av markförlusten, t.ex. försvårad brukning, är ju normalt av den arten att den inverkar på såväl fastighetens marknadsvärde som på resultatet för jordbruksrörelsen, dvs. avkastningsvärdet.3 3 5 Därför är det alltså säkrast att bestämma posten annan ersättning till skillnaden mellan minskningen av avkastningsvärdet och intrångsersättningen; givetvis m e d undantag för ej ersättningsgilla värden.

Det kan emellertid finnas effekter som är av den arten att de inte kan påverka fastighetens marknadsvärde. Det är i princip rent personliga skador, exempelvis flyttningskostnader,336 eller realisationsförlust för redskap s o m används i hobbyverksamhet^{3 3 7}. Dessa kan alltså ge upphov till enbart övrig skada - inte någon marknadsvärdeminskning - varför det inte är nödvändigt att först ta m e d dem i totalskadan. (Detta är förklaringen till den streckade pilen i figur 12.) Det kan påpekas att det givetvis inte är något fel att ta m e d även dessa skadeposter i totalskadan, m e n det är en onödig o m v ä g för att nå fram till posten annan ersättning.

Det kan också tänkas att det finns vissa effekter orsakade av upplåtelsen som är av den arten att de enbart kan påverka fastighetens marknadsvärde.

Effekten ger alltså inte upphov till någon skada i form av inkomstbortfall eller utgiftssökning och följaktligen kan den inte heller leda till att det utgår annan ersättning.³³⁸ En sådan effekt är t.ex. att upplåtelsen som sådan, den rättsliga belastningen på fastigheten, leder till ett minskat marknadsvärde.3 3 9

335Jfr ovan t.ex. s. 115.

336

Jfr ovan s. 118 om rent personliga skador. Det kan dock möjligen vara en principiell skillnad mellan en flyttningskostnad då en hel fastighet tas i anspråk och ett intrång. I det senare fallet, om ägaren flyttar till en annan eller en nybyggd bostad inom fastigheten, kan det nämligen tänkas att kostnaden inverkar på fastighetens marknadsvärde. Detta kan inträffa under förutsättning att vilken köpare som helst, "normalköparen", skulle drabbas av denna kostnad och att han tar hänsyn till kostnaden i den fiktiva förvärvssituationen vid värdetidpunkten. Det skulle i så fall bli samma fråga om att fördela denna kostnad på intrångsersättning och annan ersättning som för vilken skadepost som helst.

337Jfr ovan s. 80.

338

En ren förmögenhetsskada (jfr bilaga 1 s. 371) orsakad av företaget är naturligtvis också en effekt av denna art, men den hanteras i modellen under ersättning för företagsskada.

339 Se t.ex. Nilsson och Norell (1994) s. 48, där det för underjordisk gasledning i jordbruksmark sägs att den rättsliga belastningen kan leda till en marknadsvärdeminskning beroende på risken för att det uppkommer skador och olägenheter. Detta är för övrigt den kanske enda arten av upplåtelseeffekt som kan ge upphov till en ren marknadsvärdeminskning. (Företagsskador är ju ofta av denna art.) Utmärkande för denna intrångseffekt är den varken orsakar något intäktsbort-fall eller någon kostnadsökning, dvs. det uppkommer ingen avkastningsförlust för jordbruksföre-taget. Av den anledningen skulle den inte behöva tas med en kalkyl över totalskadan. Men den

125

Kapitel 2 De ersättningsrättsliga grunderna

Det som sagts om ersättning för expropriationen i en vidare bemärkelse kan beskrivas på ett något annorlunda sätt än tidigare m e d hjälp av följande figur. Det centrala är alltså att intrånget drabbar både fastigheten och den rörelse som bedrivs på fastigheten. Det är ett symbiotiskt förhållande mellan dessa båda skadeobjekt. Kapitel 3 och 4 k o m m e r nu att behandla metodiken för att bestämma ersättning för "expropriationen" (ersättningen enligt 4 kap.

1 § ExL).

F i g u r 1 3 . Sammanfattning av värderingsmodellen för jordbruksintrång med utgångspunkt från skadeobjekten fastighet och jordbruksrörelse.

torde även kunna påverka den framtida marknadsvärdeminskningen, som inte behöver uppgå till ett realt lika stort belopp som marknadsvärdeinverkan idag, varför det är nödvändigt att ta med

Kapitel 3