Fortbildning är ett vanlig förekommande ord inom förskoleverksamheten. Jag har valt att använda mig av fortbildning men också av kompetensutveckling som ord för vidare utbildning av förskolans personal i kommande resultat. Kompetens har tidigare framskrivits i denna studie som en av de teoretiska utgångspunkterna. Utifrån förskolechefers intervjusvar framkommer det att alla människor besitter olika former av kompetens både som enskild individ men också som grupp. På intervjufrågan som handlar om kompetensutveckling menar flera förskolechefer att detta kan innebära olika konsekvenser för verksamheten. Motivation ses som ett av ledorden i att utveckla sig själv, sina medarbetare men också den verksamhet som en förskollärare arbetar i. Hur förskollärarna blir motiverade är olika från person till person, men gemensamt har de en förskolechef som ansvarar för varje verksamhets systematiska kvalitetsutveckling.
Utifrån förskolechefernas intervjusvar undersöks hur pedagogers kompetens kan vara intressant för det kollegiala lärandet och hur pedagogers egen motivation kan vara relevant.
Några förskolechefer svarar:
Man är mer intresserad, man är mer på hugget eller vad man ska säga, när man själv får vara med och påverka helt enkelt. (Förskolechef 5)
Utifrån de pedagoger man har finns det redan kompetenser. Men det kan man ju utveckla också beroende på det man ser att man behöver arbeta mera med. Och att man då tillåter fortbildning för det.
(Förskolechef 6)
Det gäller ju att verkligen att inte bara få med de som man vet är, alltså jag har ju några som liksom är såhär, ja ber jag dem läsa något så har de läst det till nästa vecka, medan andra tycker det är jättetungt att läsa. (Förskolechef 5)
De är superpositiva till att kompetensutveckla sig, och de vill och de kommer och ber om.
(Förskolechef 2)
Här kan vi se att motivationen är en del i förskolechefernas syn på pedagogernas fortbildning och vad det kan ha för betydelse i förhållande till utveckling av verksamheten. För att ett samordnande ska fungera så krävs det att individerna i organisationen kan kommunicera på ett ömsesidigt begripligt sätt. Förskolechef 4 menar att grupper redan besitter olika former av kompetenser, vilka också kan utvecklas. Eftersom det då redan finns olika kompetenser kan dessa utökas i form av kollegialt lärande. Men då måste individernas kompetens få lov att komma fram.
Vidare beskriver en förskolechef fortbildning utifrån intresse såhär:
23
Om man brinner för IKT, då går man gärna på mässa om det, men man borde gå och lära sig mer om naturvetenskap för det är där man har sina svaga sidor. Man får som chef någonstans hitta balans mellan att peppa och täppa igen de här luckorna som kanske är läskiga. (Förskolechef 1)
Här kan vi se att kompetensutveckling betonas på det område som pedagogerna egentligen inte är särskilt intresserade av. Förskolechefen vill utöka den formella kompetensen. Sätts detta i relation till individens egen motivation för att utöka sin kompetens kommer individen inte att utöka den formella kompetensen eftersom personen i fråga inte känner sig motiverad.
Detta kommer då generera i att individen heller inte kommer att ta till sig ny kunskap fullt ut.
Som jag ser det (…) så försöker jag lyfta upp individens önskemål och vad är det du brinner för och sedan kommer vi överens om att båda ska ha ögonen öppna för när det kommer kurser och så vidare.
(Förskolechef 3)
Jag brukar göra så att dels när det kommer utbildningar, dels så sållar jag direkt och plockar bort. Men när det finns utbildningar som jag ser att de här har vi nytta av på förskolan, då lägger jag dem på ett särskilt ställe. Och när vi sedan har personalmöte så går jag in och presenterar de här utbildningarna för mina kollegor och se om det är någon som nappar. (Förskolechef 2)
Utifrån citaten kan vi se att dessa två förskolechefer uppfattar utbildningar gemensamt som kompetensutveckling. Tillsammans med att den egna viljan och motivationen att genomföra en utbildning lyfts utbildningar fram på ett positivt sätt för den enskilde individen.
Just det med vidareutbildning och det som man är intresserad av så tycker jag just att det ska vara av intresse. (Förskolechef 3)
Samtidigt tror jag på utbildning. Mycket på det här att man fortbildar sig vidare efter sin
grundutbildning, att man går vidare till magister som du valt att göra. Att det också ger någonting till både individuellt men också till verksamheten. (Förskolechef 6)
Så kommer man in och har någon form av föreställning om hur förskolan är. Hur man själv tänker om barn. Fast det är ju inte det som styr, så det behöver man ju börja vrida på direkt. (…) Men mycket är ju då att fortbildning sker lokalt. Man diskuterar diskussionsfrågor. (Förskolechef 1)
Här kan det på olika sätt förstås att utbildning också ska generera till verksamhetens utveckling som pedagogerna arbetar i. Den ena förskolechefen menar att intresse styr medan den andra förskolechefen mer tydligt beskriver att utbildning ska generera i både individuell utveckling men också verksamhetsbaserad. Det tredje citatet beskriver hur fortbildning bedrivs lokalt i form av diskussionsfrågor och det kan också utläsas att det är utbildning av den verksamhetsnära personalen som ska genomföras, då Förskolechef 1 menar att det inte är hur man själv tänker om barn som styr förskolan. Det som styr förskolan är Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016a). I relation till kollegialt lärande kan vi tolka att utbildning och kunskap hänger ihop och frågan är hur utbildningen ska utvecklas till flera än den enskilde individen? Förskolechef 1 svarar att "man diskuterar diskussionsfrågor" i förhållande till fortbildning lokalt. Vilka är det som ska fortbildas? Alla, de utbildade eller de outbildade, samt vad är det som ska diskuteras? Risken finns om kollegialt lärande riktas mot de outbildade individerna tillsammans med förskolechef 1, att det blir bildning av outbildad personal. Om vi använder kollegialt lärande på detta sätt når verksamheten inte upp till en ökad kvalitet i förskolan. Vidare dyker det upp intervjusvar som har med att samtala om pedagogik med sin förskolechef att göra:
Man uttrycker att man vill ha mer pedagogiska diskussioner med sin chef. Helst arbetslaget. Förskolan är ju väldigt fokuserad på arbetslaget. (Förskolechef 1)
Arbetslaget vill ha hjälp med att avgöra var de befinner sig i förhållande till mål och vad de fortsättningsvis behöver göra för att uppnå det för att utöka sitt engagemang för verksamheten. Någonstans vill personalen få feedback på sin kompetens. De kanske vill diskutera saker som de behöver för att utveckla verksamheten? Varför annars vill lärare i förskolan ha pedagogiska diskussioner med sin chef? Som vidare beskriver Förskolechefen att hela arbetslaget gärna vill ha dessa pedagogiska diskussioner med denne. Till fördel som tidigare nämnt är arbetslaget förskolans stora kompetenta redskap, för att utveckla
24
verksamheten och nå upp till de mål som sätts. I förhållande till kollegialt lärande kan det tolkas att som arbetslag kan detta lägga fram olika argument för att föra pedagogiska diskussioner med sin chef, eftersom de tillsammans har den verksamhetsnära kunskapen då de gemensamt kan ha analyserat, reflekterat och agerat för barns lek, lärande och utveckling.
Som slutsats kan det innebära att arbetslaget söker utvecklande kompetens som förskolechefen inte kan ge dem. Men då skulle förskolechefen istället agera lyhörd och kunna bredda dörrarna för kollegialt lärande eftersom det är förskollärarna som ska besitta den högsta kompetensen i att arbeta med barnen ute i verksamheten.
Det blir ju diskussioner fram och tillbaka och frågeställningar. Det är så himla berikande och
utvecklande. Återigen kommer jag till de här diskussionerna som blir. Ja en diskussion som blir efter en kompetensutveckling. (Förskolechef 2)
Som kan läsas anser denna förskolechef att grunden till reflektionerna som uppbringas uppkommer efter en kompetensutveckling. Denna kompetensutveckling leder till nya erfarenheter och ny kunskap. Den nya kunskapen ska förvärvas och tas om hand, som i en cirkel. Den tas i detta fall om hand i form av diskussioner tillsammans med andra. Kopplas detta ihop det med att kollegiala diskussioner kan utveckla en gemensam strategi, kan diskussionerna ses som en kompetensutveckling i sig.
Utifrån de olika citat som framkommit i de olika intervjuerna med förskolecheferna, kan det skönjas att motivation verkar ha betydelse för medarbetares engagemang. Kompetens beskrivs också utifrån tre olika delar: vilja, möjlighet samt kunskap, vilka sammanställs till en gemensam cirkel. Det som framkommit är att medarbetare blir mer på hugget om denne själv är med och påverkar. Frågan är vad som utvecklas då chefen utspelar maktposition och tvinga medarbetare att gå på utbildning som denne egentligen inte är intresserad av, trots att chefen anser att förskolläraren behöver kompetensutveckla sig inom just detta område. Denna syn på kompetensutveckling skulle också kunna diskuteras utifrån den vägledande chefsrollen och vad det kollegiala lärandet får för konsekvenser av detta. Kan det ha med att göra hur chefen öppnar upp för utökad kompetens?
Kompetens är också något unikt i förhållande till i vilken kontext kunskapen utspelar sig. Att medarbetare vill ha mer pedagogiska diskussioner tillsammans med sin chef kan vara ett sätt som dessa vill utöka sin kompetens. Samtidigt som chefen har makt att bestämma över vilken utbildning som medarbetarna ska/får gå på. Men om kompetensutvecklingen skulle kunna ske i annat format säger en förskolechef såhär:
Hade vi till exempel skulle ta normkritiskt förhållningssätt, så om vi hade pratat om det, fast bestämd tid i veckan i tre år. Då hade vi kanske uppnått förändring. För då hade vi liksom gjort det till ett vardagligt moment att fundera. Nackdelen med det är ju att det oftast inte uppfattas som
kompetensutveckling överhuvudtaget... (Förskolechef 1) Inte? (Intervjuare)
Av medarbetare? Nej man ser ju kompetensutvecklingar som föreläsningar, kurser, eh ja så. Inte; hur pratar vi med varandra på, vid matbordet? Hur diskuterar vi när vi prata om barn, fast barnen är där?
Hur alltså, man ser inte det som kompetensutveckling, att vi liksom reflekterar kring det. (Förskolechef 1)
Det kollektiva teamarbetet kanske inte ses på... (blir avbruten) (Intervjuare)
Nej alltså man kan ju tycka då att det kollegialt lärande är att vi utbyter och ger varandra feedback, ja det kan man se som kompetensutveckling. Men det är ju bara när det sker på en planeringsdag. Inte i den nötande vardagen. (Förskolechef 1)
Men kan du se det som... (blir avbruten) (Intervjuare)
Ja jag tycker ju det. Jag kan se det som... Jo jag tycker det är den som är den mest effektiva kompetensutvecklingen. När vi får, liksom, när vi skruvar på oss själva i vardagen. Då händer det grejer. För får man folk dit, så behöver man kanske läsa grejer eller lyssna på grejer. (Förskolechef 1)
25
Förskolechefen beskriver sin syn på att kollegialt lärande är kompetensutveckling och att detta inte behöver ske under en planeringsdag, utan skulle kunna ske i vardagen, i vardagliga samtal med ett reflekterande förhållningssätt. Här skulle kommunikation kunna skapas mellan medarbetarna samt mellan medarbetarna och chefen för att ge plats åt kollegiala lärandeformer. Här framkommer det tydligt att Förskolechef 1 menar att kollegialt lärande blir en form av kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen blir verksamhetsnära och arbetslaget besitter redan så mycket kompetens. Kompetens finns hos varje individ. En legitimerad förskollärare ska besitta både formell och faktisk kompetens medan en outbildad individ som arbetar i förskolan kan inneha faktisk kompetens. Men det finns också de som även saknar den faktiska som arbetar i dagens förskoleverksamhet. Därför ska det kollegiala lärandet ändå hamna på en nivå så att den formella kompetensen utökas för att kvalitetssäkra verksamheten, vilket vi kan koppla ihop med flera intervjusvar i resultatet för denna studie.
Faktorer som diskussioner, intresse, motivation, utbildning, pedagogiska diskussioner med sin chef, omnämns.
Sammanfattningsvis beskriver förskolecheferna sin uppfattning av hur de ser på kompetens och kompetensutveckling inom förskolans verksamhet. Vi kan också utläsa att motivation syns som individens önskemål, individens intresse men också som att fortbildning behöver ske lokalt i förhållande till personalens föreställning av hur verksamheten ser ut eller skulle kunna fungera. Personalens föreställning kanske inte alls stämmer överens med det nationella styrdokumentet för förskolan (Skolverket, 2016a) eftersom utbildningen för de outbildade personerna som arbetar i förskolans verksamhet är ringa eller obefintlig gällande barns lek, utveckling och lärande. Denna ringa kunskap kan göra det svårt för dessa personer att fullt ut förstå varför utbildade personer gör som de gör eller säger som de säger tillsammans med barnen i förskolan. Pedagogiska diskussioner tillsammans med sin chef samt att chefen möter sin personal i form av feedback är något som också framkommer i resultatet och som leder oss vidare mot just studiens undersökning av fenomenet: förskolechefernas uppfattningar av begreppet kollegialt lärande. Intresse, att vara på hugget och feedback är några ledord som sammanfattar temat motivation. Motivationen behövs för att kompetensutveckling ska ske.
Formen för kompetensutveckling kan vara kollegialt lärande då förskolan har ett kollegium som redan implementerat arbetssätt i verksamheten.