Utifrån Hägg och Kuoppas (2007) beskrivning av en vägledare i samtal finner jag ett samband utifrån de olika förskolechefernas uttalande om att leda en verksamhet. För att utveckla en verksamhet finns det olika modeller. En modell kan vara att använda sig av en vägledare i samtal. På varierande sätt finner jag olika uttalanden från olika förskolechefer intressanta.
De delar ett dokument med mig via Google Drive, där jag ger feedback. Förväntan där är pedagogik, och det vet de ju. (…) så det handlar ju om att lägga förväntningar på arbetslaget. (Förskolechef 1) Naturligtvis peppa när de varit på utbildningar. Och ge feedback. Det kan ju vara både positiv och negativ feedback. (Förskolechef 2)
Här diskuterar förskolecheferna begreppet feedback. Feedback kan förstås som en del i chefens vägledning för det kollegiala arbetets utveckling.
Även då förskolechefen valt att välja ut eller fått till sig att vissa medarbetare vill ha ett speciellt utvalt uppdrag, så som exempelvis utvecklingspedagog eller utvecklingsgrupp, måste ett samordnande ske. När dessa individer tillträder ett uppdrag tolkar de vilka arbetsuppgifter som ska utföras.
Jag har en utvecklingsgrupp. Där har jag valt ut X antal pedagoger som är med i den. Det är en utvecklingsgrupp för hela min enhet som jag använder som... man kan säga att det är ett samproducerat ledarskap med mig. (Förskolechef 4)
30
Jag bollar mycket med mina utvecklingspedagoger av det som jag ser, och det som de ser verksamheten behöver utveckla. (Förskolechef 3)
Tillsammans har de här två förskolecheferna samma mål nämligen att utveckla verksamheten.
Förskolechef 4 beskriver att dennes utvecklingsgrupp är i ett samproducerat ledarskap med denne. Samordnande och samspel kan tolkas olika. Dock kan det också diskuteras om det är positivt eller negativt att Förskolechef 4 både har valt ut speciella individer till utvecklingsgruppen men också att denne kallar det för ett samproducerat ledarskap. Risken finns att det blir en kamp i tolkningsföreträde i förhållande till makten som förskolechefen ändå besitter.
Jag tänker väl att, det är ju inte så att jag sitter här på mitt rum och kommer på att nu ska vi nog fortbilda oss på det här. Utan det kommer ju utifrån att man har en dialog. Och att man är delaktig i kvalitetsarbete och i verksamheten som gör att man liksom, ja nu verkar det som att vi är på väg här och då behöver vi så. Så att det sker i ett samarbete och det är väl det som gör att man liksom inte ser någon större konflikt i, utan att det är ett behov som känns i verksamheten. (Förskolechef 6)
Ja när det kommer in utbildningar som jag anser att någon av oss behöver gå på, då är alla alltid på. Då rekommenderar jag att den här och den här behöver vi gå på. Och så kollar jag upp intresse, men det kan ju också vara när jag haft medarbetarsamtal. Då kanske jag har hört att den och den skulle vilja fortbilda sig inom det här och det här området. Någon kanske vill lära sig mer om utomhuspedagogik.
Ja då håller ju jag ögonen öppna för det här med utomhuspedagogik. (Förskolechef 2)
För att jag tycker det är viktigt att vi, att det inte bara är jag som ser vad vi behöver. Oftast blir det såhär att jag slänger ut bollarna och de fångar upp det. För att de är inte drivande att de är i förkant, men de är drivande sedan när de har fått materialet. (Förskolechef 3)
De två första förskolecheferna beskriver att de har en dialog med sin personal om vidare utbildning men att de ändå är en form av vägledare i arbetet. Chefen är organisatören för lärandet när denne skapar en lärfrämjande miljö i sitt ledarskap, vilket kan underlätta medarbetares lärande och bidra till det kollegiala lärandet. Att underlätta medarbetares lärande kan också märkas i svaret från Förskolechef 3 när denne "kastar ut bollarna". Genom detta arbetssätt skapar denne en lärfrämjande miljö och agerar som en vägledande chef.
Jag tänker såhär att man har ett visst antal frågeställningar och att man går, att man sitter, ja det ser ju lite olika ut, beroende på hur stor förskolan är. (…) på vissa ställen har man en mötesordförande som håller i samtalet, och då är det oftast utvecklingspedagogerna. Jag försöker vara med, men ibland hinner jag inte. (Förskolechef 5)
Jag tänker att pedagogiska diskussionerna görs som ett lärande samtal. När jag tänker lärande samtal så är det en som håller i samtalet och så kanske det är en då som antecknar. Och att man verkligen går laget runt och att alla verkligen får säga sin åsikt. Så har man några problematiserande frågor då, så ställer man dem till var och en i turordning såhär runt så att man verkligen... För att annars blir det lätt att vissa pratar alltid, och vissa säger ingenting, men de kanske också har något som är väldigt viktigt att säga fast man kanske känner att nja nä varför ska jag säga för, för du har ju redan sagt. Men jag tror ändå det är viktigt att det kommer fram. (Förskolechef 5)
Varför tror du det är viktigt att det kommer fram? (Intervjuare)
Jo men jag är övertygad om att det är jättemånga som sitter med kunskap inom sig som inte är så talförda (…) Men är det alltid några stycken som vi får ta del av, så får man bara en viss del.(…) Så då tänker jag att då är det ett sätt att ha de här samtalen, där man faktiskt går från en till en, och verkligen;
nu är det din tur. Och så får de andra lyssna och inte avbryta utan lyssna. Så gör man det laget runt, och sedan får man ställa frågor. (…) Och att det på något vis ger en lärande situation, eller lärande. Det tror jag. (Förskolechef 5)
Att vara en vägledande chef i samtal kan här genomsyras. Denna metod kan vara ett sätt att vidga individernas perspektiv och som chef öppna upp för att se möjligheter eller begränsningar. Möjligheter eller begräsningar kan sammankopplas med att tvingas lyssna, vara tyst eller tala. Alla de tre delarna är ett led i att bringa kollegialt lärande.
31
Men i grunden så vill jag ju att behov ska växa från medarbetarna. Kompetensutveckling blir ju aldrig så bra som när folk själva vill. Och oftast när man gör det själva. Sedan kan man komma med en föreläsare hit och dit. Oftast blir det ju bäst när man gör det själva i gruppen. Att man får gruppen att förändra sitt sätt att tänka. (Förskolechef 1)
Förskolechefen poängterar att det är lärprocessen i gruppen som står i fokus, vilket kan liknas vid att lärande ses på som social process då vi kan se att livet i organisationen lever vidare och utvecklas där människor kan relatera till varandra. Detta tillsammans med den egna motivationen, viljan att lära mera det vill säga inta ny kunskap och förvalta den styr blicken mot att hålla lärprocessen i centrum.
Vidare diskuterar olika förskolechefer sin ledande och utvecklande roll av verksamheten. Det finns olika hjälpmedel för chefen men också verksamheten att använda sig av i det systematiska kvalitetsarbetet.
Problemet tycker jag med systematiskt kvalitetsarbete är ju också om vår utveckling, handlar om kompetensutveckling, fast mycket kollegialt kompetensutvecklingslärande. Problemet med systematiskt kvalitetsarbete är ju att det tar tid. Och tid är ju det som vi har alldeles för lite av, alla som jobbar inom barnomsorgen. Och då gäller det att hitta något snabbt, enkelt och effektivt sätt att jobba med det. (…) Och då är det ett förtryckt papper med olika utdrag ur läroplanen. Och i mitten är det en liten bubbla.
Där skriver man vad det är man vill utvärdera. (…) Sedan efter ett tag så samlar jag ihop alla de här diagrammen och gör en sammanställning av hur ofta har vi fått med de olika områdena i vår verksamhet. Och då kanske jag ser att det kanske är XX som jag ser där, återigen, att vi har inte fått med XX-arbetet så ofta. Ja men då vet jag det att då behöver vi jobba mer med det. (…) Och då gäller det också att vi hittar dels utbildningar till det men också, jag tycker återigen att det är jätteviktigt med de här diskussionerna; vad gör vi som är bra? Och kan anamma mer? Eller; vad gör vi som inte är bra och som vi måste bättra oss på? Så det tycker jag är ett jättebra sätt att jobba med systematiskt kvalitetsarbete. (Förskolechef 2)
Vi försöker göra lite genom att vi har de här utvecklingspedagogerna. Tanken är ju som jag sa att det ska vara en länk mellan mig och de andra på förskolan. Men det ska ju inte bli att vi sitter här i någon egen liten klubb liksom. Vi träffas (…) egentligen för att driva kvalitetsarbetet framåt. För att där handlar mycket om vad vi ser, vad vi behöver utveckla och bli bättre på. (Förskolechef 5)
Dessa två förskolechefer använder sig av olika verktyg för att arbeta med den systematiska kvalitetsutvecklingen. Både det första och andra uttalandet kan kopplas ihop med det kollegiala lärandet på så sätt att förskolechefen är en aktiv agent. Förskolechefen som aktiv agent kan också leda till processer där kompetensbärande relationer utgör en del i den organisatoriska utvecklingen. "Kollegialt kompetensutvecklingslärande" säger Förskolechef 2. Om detta spjälkas isär får jag en bild av att vi i ett kollegial ska lära oss vad kompetensutveckling kan ge oss som lärande. Är detta ett begrepp som skulle kunna användas inom förskolechefsuppdraget? Ska förskolecheferna inta mer kunskap om kompetensutvecklingslärande? Alltså lärande om kompetensutveckling?
I de båda ovan skrivna citaten förekommer förskolechefen som en delaktig chef i organisationen. Organisationspedagogiken menar att arbetslagen även ska kunna arbeta av egen kraft och motivation till utveckling av verksamheten via en chef som skapar en lärfrämjande miljö. Den lärfrämjande miljön kan vara en start på organisationsutveckling där chefsrollen är på väg att gestalta en vision. Detta med tanke på att personalen ska känna stöd av chefen att arbeta mot ett utvecklingsinriktat lärande. Denna förståelse från chefen kommer att gynnas då teamet sedan kommer att informera om utvecklingen de gjort. Chefen ska underlätta för och coacha sin personal i deras arbete.
Jag tror att man kommer till den utvecklingen att man behöver ha nja, alla möjliga kategorier av personal för att räcka till. Och då behöver man organisera så att det finns olika ansvar och att det är tydligt i en organisation, så att det inte någon som går runt och mår dåligt för att det förväntas mer av mig än vad jag kan leverera. (Förskolechef 6)
I citatet beskriver förskolechefen framtidens arbete och att denne ser sig om en underlättare av organisationen. Hur vi kan se på en coachande chefsroll kan begreppet feedback analyseras.
32
Jag tror de upplever att de är mer mottagliga än vad jag ger. Alltså att man vill ha mer feedback, det tror jag. När man frågar pedagoger om de vill ha feedback, så vill de ha det. Men när man ber dem
exemplifiera feedback så är det oftast uppmuntran man menar. Så: jag förstår att det är tungt i ditt klassrum just nu, eller; vad mycket du kämpar. Alltså man blir nästan känslomässigt engagerad när man exemplifierar. Medan när man pratar om feedback i form av fortbildning så mer att vara konstruktiv och diskutera, ställa utmanande och öppna frågor. Det är inte så många som egentligen vill det, för man känner sig ifrågasatt. Men man uttrycker att man vill ha mer pedagogiska diskussioner med sin chef.
(Förskolechef 1)
Förskolechefen beskriver sin syn och tolkning av begreppet feedback. Den här formen av feedback ger chefen mer rollen som kritikern av sin egen verksamhet, vilket skiljer sig från chefsrollen som att inte lägga sig i, men att bry sig enligt organisationspedagogiken. Dock ska lärprocessen vara det viktigaste begreppet. Kollegialt lärande är jobbigt och utmanande, frågan är om förskolans personal kan se det som en lärprocess och inte som att bli negativt ifrågasatta.
Jag gör en överblick över vad verksamheten behöver, vad individen önskar (…) alla ska komma i fokus, intresse och att det ska gynna verksamheten. (Förskolechef 3)
Fortbildning för mig är när man... Jag tänker att det måste vara när man liksom är av återkommande art.
Att man har ett särskilt syfte. Att det är någonting man jobbar med över tid. (…) Att enstaka föreläsningstillfällen, att alla är med på det, är bättre än att två åker. Men en gång en föreläsning har sällan eller aldrig förmågan att göra något avtryck eller få någon effekt vidare. (Förskolechef 4) Vi har avsatt tid i schemat för att få till de här träffarna. Alla har fått ett visst antal timmar under våren som man ska använda. Så man har egentligen fått ta lite av barngruppstid, mötestid, eller vad man nu har kallat det innan och samlat ihop till en liten pott som man sedan kan använda till just de här pedagogiska diskussionerna. Att frigöra tiden liksom. (Förskolechef 5)
Vem har administrerat? (Intervjuare) Jag. (Förskolechef 5)
Ovan kan vi följa olika chefers uttalanden om lärprocesser. Olika team här kallat arbetslag tar sig an samma arbetsuppgifter varierande. Den gemensamma arbetsuppgiften är att kvalitetssäkra den verksamhet som arbetslaget arbetar i. Den ena chefen ser utifrån verksamhet och individ, medan den andra beskriver att samma fortbildning ska genomföras av alla för att bringa utveckling. Den tredje framhäver istället att de har diskussioner vid en speciell tidpunkt. Denna tidpunkt har chefen frigjort som diskussionstid.
Sammanfattningsvis beskriver förskolecheferna på olika sätt hur de uppfattar sin vägledning för kollegialt lärande. Någon använder sig av ett levande dokument på Google Drive där feedback från chefen ges. En annan chefs beskrivning kan förstås som att använda sig av utvecklingspedagoger vilka de vägleder mot ett gemensamt mål, är kollegialt lärande. I denna vägledning fungerar chefen som en inspiratör till olika diskussioner tillsammans med chefen men också för vissa utvalda nyckelpersoner. Nyckelpersonernas inspiration ska användas tillsammans med all förskolepersonal ute i verksamheterna. Detta för att skapa en lärfrämjande miljö för förskolepersonalen. Avslutningsvis framkommer det att olika arbetslag tar sig an uppdraget att kvalitetssäkra verksamheten varierande och förskolechefernas vägledning är olika i detta.