Utifrån studiens syfte och frågeställningar kan vi dra slutsats om att begreppet kollegialt lärande ses olika på. Förskolechefernas upplevelse av fenomenet som centralt begrepp, tolkas dock gemensamt, men ingen berättar ingående berätta hur de förstår begreppet som sådant.
Istället tolkas deras svar av mig som författare på olika sätt. Det har använts andra uttryck som kompetensutveckling, fortbildning och vidare utbildning för att ge förskolecheferna större utrymme i att själva få lov att berätta om sin upplevelse till/av begreppet kollegialt lärande.
När fenomenet hur förskolecheferna upplever kollegialt lärande tolkas av mig som författare, finner jag tre olika kategorier utifrån intervjuerna att använda i förhållande till de olika teoretiska begrepp som beskrivits i studien. Kategorierna som analyserats i resultatdelen är motivation, professionellt lärande och vägledande chef. Tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna socialt lärande, reflektion i grupp samt kompetens försöker jag finna svar på forskningsfrågorna. Utan att använda en fråga i taget, tolkas det att förskolecheferna ser positivt på kollegialt lärande och att det är en stor fördel i arbetet i förskolans verksamhet.
Begreppet används gärna ihop med systematiskt kvalitetsarbete men behöver även där vidgas.
Synen skulle exempelvis kunna vidgas via ny kunskap, mål och mätning vilket tillsammans kan tolkas som att gynna arbetet än mer i närkontakt med vetenskaplig forskning.
Det vetenskapliga perspektivet på kollegialt lärande sett som stöd för utökad kompetens genomsyras ganska väl i studiens resultat och diskussion. Bland annat beskrivs att ett långsiktigt perspektiv på kompetensutveckling är önskvärt för att gynna arbetslaget kollegiala och sociala lärandes process. Resultatet visar att kompetens är viktigt för att det ska bli kollegialt lärande för alla. Som Filstad (2012) menar utvecklas människans sociala identitet genom att deltaga i en gemenskap. Även att känna tillhörighet och skapa en likhet inom gruppen som gör sig olik andra grupper, är också viktigt för människans sociala identitet.
Denna studie är ett sätt att se på den kollegiala lärandeprocessen och att som chef vägleda till utveckling inom arbetslaget.
Utifrån att agera som en vägledande chef på olika sätt upplever förskolecheferna att de ger verksamheten möjlighet till kollegialt lärande. Det som cheferna har som gemensamt mål är att kvalitetssäkra verksamheten, och detta kan göras på olika sätt beroende på vilken personal de har i sin verksamhet men också hur de väljer att ge möjlighet till olika former för lärande för personalen. Att kollegialt lärande genereras i verksamheten ter sig dock svårare att upptäcka. Förskolecheferna beskriver flertalet gånger att fortbildning, kompetensutveckling, intresse, kollegialt lärande, utvecklingspedagoger ska generera i verksamheten. Det är svårare att upptäcka att det kollegiala lärandet genereras i verksamheten. Möjligen skulle intervjufrågorna utvecklats och riktats mer åt verksamhetsbegreppet kollegialt lärande, än som intervjufrågorna framställdes. Det centrala i denna studie var hur förskolecheferna upplevde att sitt arbete gav utrymme till och gynnade kollegialt lärande och hur de upplevde att detta genererades i verksamheten.
4.4 Vidare forskning
Det finns mer att forska om inom förskolans arbetslag och dess ledning. En annan studie skulle kunna handla om förskolepersonalens syn på kollegialt lärande och vad begreppet innebär för dem och hur det kan utvecklas och utvidgas. Kanske är begreppet idag för lätt taget på och omnämns mer än vad och hur det förstås. Om begreppet skulle kunna beskrivas
41
och förstås utifrån mer forskning, skulle nog även kvaliteten i förskolan ökas. För att öka kunskapen i förskolan krävs att kompetensen också utvidgas. Frågan är då om det är till största fördel att utvidga kompetensen kollegialt lokalt istället för centrala insatser här och var?
Ett annat intressant forskningsområde skulle kunna vara nyckelpersonerna i förskolan, de i denna studie av Förskolechef 5 kallade utvecklingspedagogerna. Utvecklingspedagogerna skulle kunna användas på olika men även kallat utvecklande sätt och inte enbart för att generera bollplank för förskolecheferna. Jag skulle mer vilja kalla nyckelpersonerna för en länk mellan förskolans verksamhet och förskolecheferna. Nyckelpersonerna skulle också kunna arbeta likt Hägg och Kuoppas (2007) vägledande samtal där samtalen är till för att finna sätt att hantera möjligheter och svårigheter som är knutna till en viss situation. Denna situation kan kopplas ihop med mötet med chefen, men kanske också tillsammans med pedagogerna ute i verksamheten. Det är här vi ska tänka utanför boxen i frågan hur förskolans kollegiala process kan utvecklas ytterligare.
42
5 Referenser
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B. &
Svensson, P-G. (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. ss. 111–
136.
Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp "det sociala" och "det mellanmänskliga". Utbildning och Demokrati. 24(3), ss. 49–
63. http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:915784/FULLTEXT01.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.
Bygdeson-Larsson, K. (2006). Educational process reflection (EPR): An evaluation of a model for professional development concerning social interaction and educational climate in the swedish preschool. Journal of In-service Education, 32, ss. 13–31.
Bygdeson-Larsson, K. (2010). "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt "
Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion.
Diss. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:355673/FULLTEXT02.pdf
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Döös, M. (2003). Arbetsplatsens relationik – om långsamt kunskapande och kompetenta relationer (Rapport 2003:12). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
http://nile.lub.lu.se/arbarch/arb/2003/arb2003_12.pdf
Döös, M. & Wilhelmsson, L. (2005). Kollektivt lärande om betydelsen av interaktion i handling och gemensam handlingsarena. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(3–4), ss. 209–
226.
Eidevald, C. (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber.
Eriksson, A., Beach, D. & Svensson, A-K. (2015). Förskolechefens ansvar och uppdrag ur ett kommunalt förvaltningsperspektiv. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 11(9), ss. 1–17.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm:
Liber.
Filstad, C. (2012). Organisationslärande: från kunskap till kompetens. Lund:
Studentlitteratur.
Granberg, O. (2014). Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet.
3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(3–4), ss. 227–243.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. 3. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap?: en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.
Stockholm: Statens skolverk. http://www.pedag.umu.se/digitalAssets/19/19998_vad-kunskap-skolverket.pdf
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Håkansson, J. (2016) Organising and leading systematic quality work in the preschool – preschool managers’ perspectives. School Leadership & Management, 36(3), ss. 292–310.
DOI: 10.1080/13632434.2016.1247043
43
Hägg, K. & Kuoppa, S-M. (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning: ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Kvarnlöf, L. (2016). Emergens i Meads sociologi Process, interaktion och det sociala livets villkor. Sociologisk Forskning, 53(3), ss. 227–245.
Lager, K. (2010). Att organisera för kvalitet En studie om kvalitetsarbete i kommunen och förskolan. Lic-avh. Göteborgs universitet. Göteborg: Univ.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Lindgren, T. (2015). Bland dokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner : idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan. Lic-avh. Malmö: Malmö högskola.
http://hdl.handle.net/2043/18606
Magnusson, D. (2016). Det är en tolkningsfråga Förskolechefers uppfattningar av deras pedagogiska ledarskap. Masteruppsats, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/41616
Malmgren, L-L. (2012). Förskolechef - ett ledaruppdrag i förändring. Forskningscirklar:
kunskapsutveckling för förskola, skola och högskola. ss. 109–119.
http://hdl.handle.net/2043/14812
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, P. (2015). Att få syn på avgörande skillnader Lärares kunskap om lärandeobjektet. Diss. Jönköping: Jönköping University, School of Education and Communication. http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:805788/FULLTEXT01.pdf Nebes, A. (2012). Att vara kvalificerad för att bli legitimerad Förskolechefer om bedömning av förskollärares kompetens. Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling,
mentorskap och bedömning med sikte på lärarlegitimation, ss. 174–196. http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:552778/FULLTEXT01.pdf
Nilsson, P. (2005). Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment.
NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 1(1), ss. 58–69.
http://www.naturfagsenteret.no/binfil/download.php?did=6577
Ohlsson, J., Döös, M. & Granberg, O. (2011). Varför organisationspedagogik? I Granberg, O.
& Ohlsson, J. (red.) Organisationspedagogik: en introduktion. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 27–50.
Ohlsson, J., Granberg, O. & Döös, M. (2011). Vad är organisationspedagogik? I Granberg, O.
& Ohlsson, J. (red.) Organisationspedagogik: en introduktion. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 9–26.
Riddersporre, B. (2010). Ledarskap i förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur.
Riddersporre, B. & Sjövik, K. (2011). Nya krav - nya ledare?: rekrytering av chefer till förskolan. Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12436/RoU%202011.1%20muep.pdf?sequence=
2&isAllowed=y
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola -lärande och bärande.
Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.
(Kvalitetsgranskning rapport 2012:7). Stockholm: Skolverket.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf
44
Skolverket (2016a). Läroplanen för förskolan lpfö 98 reviderad 2016. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.
Skolverket (2016b). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2016. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Stockfeldt, T. (1988). Arbetslivets pedagogik: om kompetensutveckling i arbete och näringsliv. Stockholm: Timbro.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Tallberg Broman, I. (2016). Förskolan och dess ledarskap i fokus och förändring. I Jarl, M. &
Nihlfors, E. (red.) Ledarskap, utveckling, lärande: [grundbok för rektorer och förskolechefer]. Stockholm: Natur & kultur, ss. 221–242.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. (U 2005:03) Statens offentliga utredningar 2006:77 Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
http://www.regeringen.se/49b70f/contentassets/c403f046f8e14884891297c24ee5814a/ungdo mar-stress-och-psykisk-ohalsa---analyser-och-forslag-till-atgarder-sou-200677
Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Åsén Nordström, E. (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling: en studie av handledares lärande. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.