Muntliga referenser - Empiri och analys - Kan ledningssystem vara ett stöd i projektledning?: e

Del III Empiri och analys

13.3 Muntliga referenser

Ahlin Gunnar, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Alén Hans, Kvalitetschef, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Berglund Hans, Arbetsmiljösamordnare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Dahlin Anders, Kvalitets- och miljöfrågor, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Dalstål Anders, Affärsutvecklingschef, Vattenfall AB Tjänster, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Degerfalk Berndt, Personalchef, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Eklund Bo, 2005: Ledningens representant, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Engqvist Alf, Verkställande Direktör, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Referensförteckning

Ferm Hans, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Hjert Jan, Miljösamordnare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Holmgren Fredrik, Verkställande Direktör, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Jansson Stig-Arne, Projektledare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Johansson Håkan, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Jonsson Henrik, Telia Sonera, 2006: muntl. Telefonsamtal 06.03.01 Jonsson Peter, Projektledare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Karlsson Alf, Resultat enhetschef Byggnation, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Klasson Torgny, Projektledare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Lahti Stefan, Projektledare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Lennartsson Britta, Controller, VSN, 2005: skriftlig, mail 05.11.15 – 05.11.21 Lindstedt Erik, Vattenfall Eldistribution, 2006: muntl. Telefonsamtal 06.02.28 Lundin Anders, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Mattson Andreas, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Nilsson Mikael, Kvalitetssamordnare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Nordqvist Göte, Resultat enhetschef Norra norrbotten, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Nyman Per-Olof, Eon, 2006: muntl. Telefonsamtal 06.02.28

Strid Hans, Projektledare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Stenlund Patrik, Vattenfall Vattenkraft, 2006: muntl. 06.03.01 Sundberg Eva, Controller, VSS, 2005: skriflig, 05.11.15 – 05.11.22 Sundell Göran, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Tosser Staffan, Informationsansvarig, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Yllepää Kurt, Projektledare, VSN, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Ågren Olle, Utveckling ochUtbildning, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03 Österberg Lars, Projektledare, VSS, 2005: muntl. 05.10.03 – 06.03.03

Bilaga 1

Förutsättningar för examensarbetet

Hej

Jag har läst ert mail angående exjobb. Jag arbetar inom en Business Unit inom Vattenfall som heter Tjänster, där är jag affärsutvecklingschef. Uniten innehåller de tjänsteproducerande företagen inom Vattenfall Norden. Vi är ca 2500 anställda inom konsult- (SwedPower), entre-prenad- (Vattenfall Service Nord och Syd) samt utveckling (Vattenfall Utveckling).

De två entreprenadföretagen levererar tjänster i form av underhålls- och byggentreprenader (el, mek) till både Vattenfall och industrin. De omsätter ca 2,3 Mdr.

Vi vill diskutera ett exjobb där ni går in och granskar ett antal projekt ur kvalitetsbristsynpunkt, t.ex. vad var resultatet i relation till planerade kostnader, tidplan, materialkvalitet etc. Vad var bra och dåligt, vad kan förbättras.

Se detta som en grundidé till ett uppdrag som ni kan påverka. Vi har tänkt oss att ni skall granska projekt för både Nord- och Sydbolaget.

Hälsningar Anders Dalstål

Bilaga 2

1. Bakgrunda.Din befattning i organisationen, när du ej jobbar med projekt? b.Extern och intern utbildning? c.Jobbat inom Vattenfall hur länge? d.Arbetat som projektledare hur länge? e.Trivs du bra med dina arbetsuppgifter? f.Upplever du att du har fått tillräcklig utbildning från Vattenfall för att driva projekt? g.Hur upplever du din arbetsbelastning? h.Underlättar dina tidigare erfarenheter arbetet som projektledare? i.Hur upplever du organisationen? Är den tydlig-t.ex. vem gör vad? 2. Projektledare utses och får projektet -VSS överlämningsfas -VSN planeringsfas 3. Projektgenomförandet förbereds -VSS förberedelsefas -VSN planeringsfas

2. Hur säkerställer du en bra överlämning av projektet? a.Hur går tilldelningen till? b.Finns rutin för överlämningen från försäljning? c.Finns stöd i ledningssystemet? d.Feedback till försäljning, vem lämnar över? 3. Hur går du tillväga för att förbereda och planera ett projekt(ordning, rutiner etc)? a.Vilka befogenheter har projektledaren, frihetsgraden i arbetet, förtroende från ledning? b.Hur utses projektmedlemmarna? Vilken bas? c.Roller och resursfördelning? Används kompetensregister? d.Hur utvärderas risker, utformning riskanalys? Grundas detta på tidigare erfarenheter eller finns rutin? e.Hur utvärderas KAM-aspekter? Rutin eller erfarenhet? f.Har kunderna ofta specifika krav på KAM-plan? Hur hanteras kundernas krav i så fall? g.Tidsplaner-hur uppskattas dessa, hur uppdateras dessa?

SKISS del 1

Bilaga 2

? dningssystemet? s le mpa Tillä III.

IV.

4 A. Hur går du tillväga när du genomför projekt? a.Finns några kritiska punkter (där beslut måste fattas) i projektet för att kunna gå vidare (VSS Grind och VSN beslutspunkt)? Några specifika krav som ska uppfyllas, vad händer annars? Hur sker dessa beslut, av vem/vilka? Dokumentation? b.Vad ses som en avvikelse? c.Är avvikelser ofta förekommande? d.Hur hanteras avvikelser? e.Läggs arbete på merförsäljning? f.Dokumenteras det vem som gjort vad och när? Nödvändigt för spårbarhet… g.Användes löpande dokumentation som en arbetsmetod? Dagböcker, statusrapport, protokoll från byggmöten etc. h.Planeras etappmåli projektet, arbetar ni sedan mot dessa (textid eller leveranser)? i.Hur upplevs kundernas krav på dokumentation? Skiljer de sig mycket från era krav? j.Måste dokument bokföras i flera system-merarbete? k.Förs en dialog med beställaren under projektet? l.Hur fångas kundönskemål upp? Hur hanteras tillägg/kundönskemål? m.Samlas dokument i pärm, digitalt eller en kombination före, under efter projektet? 4B. Övriga frågor; vad brukar gå snett, förslag på åtgärder? 5. Hur brukar du genomföra projektets avslut? a.Använder projektledarna sig av grindbeslut/beslutspunkter? b.Hur beslutas och av vem, att projektet ska avslutas? c.Hur beslutas och av vem när resultatet ska lämnas till kund? d.Vad sker innan resultatet överlämnas till kund? e.Sammanställs projektets utfall på något sätt? (Ekonomi, måluppfyllelse, avvikelser, strul, tillbud, arbetsmoment, arbetsmetoder, merförsäljning under och efter projektet) 6. Brukar du/ hur brukar du förmedla dina erfarenheter från projekt? a.Finns stöd eller mallar för återföring? b.Reflekterar projektledaren över erhållna erfarenheter? c.Själv eller tillsammans med medarbetare? d.Hur har de upplevt kundens arbete? e.Hur upplever kunden deras arbete? f.Hur upplever projektledaren leverantörers och medarbetares arbete? g.Vad kunde de gjort annorlunda-förbättringsförslag? h.Positivt och negativt med projektet? i.Vad har fungerat bra och mindre bra? j.Återföring till försäljning/anbudsfasen? k.Prioritera styrparametrar enligt separat mall

7. Åsikter om ledningssystemet 7. Vad tycker du om det befintliga ledningssystemet (bra och mindre bra erfarenheter)? a.Upplever du att ledningssystemet är lätt att använda? b.Erbjuds ni utbildning för att lära er om ledningssystemet? c.Fungerar mallar, rutiner och instruktioner tillfredställande? d.Upplevs dokumentationskraven i ledningssystemet som nödvändiga? e.Är ledningssystemet för invecklat /komplicerat för att använda i det dagliga arbetet? f.Är projektprocessen ett bra sätt att driva projekt med?

SKISS del 2

? dningssystemet? s le mpa Tillä III.

IV.

Bilaga 3

Telefonintervju kunder

Hur många gånger har du anlitat Vattenfall Service som entreprenör?

a. 1-2 gånger b. 3-5 gånger

c. mer än sex gånger

Varför väljer du att anlita Vattenfall service som entreprenör?

• Hur upplevs VSS/VSN som entreprenör/leverantör?

• Är du nöjd?

• Hur har samarbetet fungerat?

• Om bolagen anlitas ofta, upplever du att projekten behandlas på liknande sätt?

• Tycker du att utfallen på projekten håller samma kvalitet?

• Dokumentation

o Får du det du vill ha?

o Får du dokumentation i rimlig tid (vid start och slut)?

o Används dokumenten som lämnas över?

• Kvalitetsarbete

o Upplever du att du får hög kvalitet på projekten?

o Sköts kvalitetsarbetet kontinuerligt?

o Överlämnas KAM- och riskdokument, hur utförliga är dessa?

• Dokumentations krav- upplever du att du får det du behöver för att uppfylla era doku-mentationskrav?

• Kontakt

o Kontinuerlig kommunikation?

o Tillräcklig information (hur projektet går etc.)?

o Möjlighet att föra fram ändrade förutsättningar och önskemål?

• Projektledarna

o Tillräcklig kompetens?

o Erfarenhet?

o Skapar förtroende?

o Ledaregenskaper?

• Rimliga tidsplaner?

• Pris

o Jämfört med andra entreprenörer?

o Lyckas bolagen hålla priser enligt anbud eller tillkommer mycket?

o Förtroende – tillkommer ”tveksamma” kostnader?

• Om något går snett o Vad?

o Varför?

o Hur går det att avhjälpa och förhindra till nästa liknande arbete?

Det bästa med VSN/VSS?

Det sämsta med VSN/VSS?

Bilaga 4

Manual Släktskapsdiagram

1. Tre blädderblocksblad tejpas ihop längs långsidorna

2. Diagram 1: Vad ser ni för styrkor med VIKAM? Skriv med svart i övre vänstra hörnet.

Diagram 2: Vad ser ni för svagheter med VIKAM?

3. Diskussion kring ämnet, ingen kritik!

4. Blå penna och post-it lappar. Skriv svar i korta fullständiga meningar. T.ex. skriv inte

”ledningen dålig” utan istället ”ledningen informerar dåligt om utvecklingen”. Sätt upp lapparna till vänster på arket. Stoppa när antalet svar börjar avstanna. Ca 25-30 lappar.

Tänkt inte logiskt- gå på magkänsla! Undvik diskussion och kritisera inte andras lappar.

5. Handledaren tar en lapp i taget och placerar på mitten, läs texten högt. Om någon inte förstår eller om något är oklart förklarar författaren. Klargör tolkningen av lappen. Ibland kan texten justeras för att bli tydligare. Ta bort dubbletter. Placera lappen till höger.

6. Blanda lapparna så att tankemönster bryts, sprid sedan ut dem över hela arket.

7. Gruppera lappar som ni tycker hör ihop. Max tre lappar per grupp, ibland fyra. Alla deltar under tystnad. Vissa lappar kan bli ensamma ”ensamvargar”. Om någon flyttar en lapp är det fritt fram att flytta denna vidare.

8. Vid grupperingen kan nya förslag på lappar dyka upp, gruppen beslutar då om dessa för-slag är viktiga och ska läggas till. Max tre nya lappar1

9. För varje grupp, formulera rubrik. Skriv med svart penna. Ensamvargar ges ingen rubrik.

Fördela arbetet och rubrikskapandet mellan gruppen. Rubriken ska vara en fullständig mening.

10. Handledaren läser upp rubrikerna högt en i taget. Oklarheter förklaras som i punkt 5.

Grupperingsnivå ett är nu klar.

11. Flytta ihop lapparna i varje grupp så att endast rubriken blir synlig.

12. Gruppera rubrikerna enligt punkt 7. Försök även få med ”ensamvargarna”.

13. Lapparna i samma grupp är nu släkt med varandra. Sätt rubriker enligt punkt 9. Skriv med grön penna. Grupp nivå två är klar.

14. placera ut alla lappar så att de blir läsbara. Markera gruppnivåer genom att rita ramar runt med svart/blyerts.

15. Tejpa eller klistra fast alla lappar.

16. Markera gruppnivåerna med färg, grön rubrik med röd ram och svart rubrik med blå ram.

17. Rösta, varje medlem får dela ut 1-4 poäng där fyra är högst. Rösta på mellanrubriksnivå, lappar med svart rubrik eller ”ensamvargar”. Skriv med blyerts poängen direkt på lappen.

Alla ska rösta samtidigt.

18. Räkna samman poängen, den viktigaste snedstreckas med blå penna, näst viktigast prick-as.

19. Sammanfatta analysen genom att formulera en menig som svarar på ursprungsfrågan.

Skriv denna högst upp till höger.

20. Skriv datum, alla medlemmar ska signera arket.

Bilaga 5

Diskussionsunderlag, Möjligheter och Hot

Vision: ”Vattenfall - ett ledande europeiskt energiföretag”

Avregleringen har skapat helt nya förutsättningar. Nationella avgränsningar och skyddade marknader håller på att bli historia. En marknad med stark konkurrens där ett tiotal större företag leder utvecklingen är under framväxt i Europa. Vattenfall är ett av dessa, med fokus på Norden, Tyskland och Polen.

Att vara ledande innebär att Vattenfall ska vara kundernas främsta val, att Vattenfall ska vara nummer ett för miljön och medverka i utvecklingen av framtidens uthålliga energilösningar.

Vattenfalls strategiska prioriteringar

• Nöjdare kunder

• Förbättrad mediabild

• Aktivt medverka i ramar och villkor för vår verksamhet gentemot intressenter

• Expansion Norden/Europa

• Fortsatt god lönsamhetsutveckling 1. Hur spelar VIKOM in?

2. Hur ska VIKOM fungera för att Vattenfalls ska kunna uppnå detta?

3. Vad kan gå fel?

Vattenfall som attraktiv arbetsgivare

”Vattenfall strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Därför ska de försöka skapa en bra företagskultur där de uppmuntrar goda exempel och lär av varandra. De anser att nyckel-faktorerna är gott ledarskap, engagerade medarbetare och rätt kompetens. Engagemang förutsät-ter att varje medarbetare känner till vad Vattenfall står för, deras övergripande strategier och hur de påverkar den egna enheten och arbetssituationen.”

4. Hur spelar VIKOM in?

5. Hur ska VIKOM fungera för att Vattenfalls ska kunna uppnå detta?

6. Vad kan gå fel?

”Vattenfall vill ge ett enat intryck. Ett Vattenfall, en stark och enad aktör på den euro-peiska elmarknaden.”

7. Hur påverkar VIKOM möjligheten till att ena företagets front utåt?

”Framtiden i Vattenfall” – Hur ser er verksamhet ut om:

8. 2 år?

9. 5 år?

10. 10 år?

Bilaga 6

Rolldefinition VSN

Fritt från VSNs intranät (2006)

Projektledare

Arbetsuppgifter

• går igenom och kontrollerar projektets omfattning enligt projektkontraktet samt befintligt underlag som affärshandlingar ev. projektbedömning, preliminära riskanalyser, an-teckningar m.m. Justerar ev. oklarheter med RE-chef

• planerar och organiserar projektet och dokumenterar detta i projektbeskrivningen

• lägger upp struktur för projektet i ekonomisystemet samt ansvarar för att kunden fakture-ras

• tecknar resurskontrakt med linjechef om överenskomna resurser

• håller RE-chef informerad om projektet (muntligt/statusrapporter)

• ansvarar för att deltagarna i projektet får nödvändig information och att de efterlever denna.

• ansvarar för erfarenhetsåterföringen från projektet och att information om projektet sprids till berörda.

• ansvarar för slutredovisning och att projektet avslutas i ekonomisystemet.

• rapporterar identifierade brister och kompetensbehov till linjechef Ansvar

• bedöma projektets kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöpåverkande faktorer samt vidta åt-gärder för att förebygga missnöjd kund samt negativ påverkan på människa och miljö.

• i förekommande fall uppbära samordningsansvaret, eller skriftligt utse annan samord-ningsansvarig.

• aktiviteter inom projektet tidsmässigt samordnas och tidsplaneras så att risk för ohälsa eller olycksfall inte uppkommer.

• relevanta rutiner identifieras och projektrelaterade instruktioner upprättas enligt ”Rutiner och instruktioner”.

• åtgärds- eller KAM-plan upprättas enligt ”Riskhantering och planer”, hålla den upp-daterad och tillgänglig på arbetsplatsen samt informera personalen om innehållet.

• det hålls etablerings- och samordningsmöten där kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöfrågor diskuteras, beslutas och dokumenteras i åtgärdsplan för projektet.

• tillbud och övriga avvikelser dokumenteras och rapporteras enligt ”Avvikelsehantering”.

Bilaga 6

Delprojektledare

Arbetsuppgifter

• tar emot serviceordern från serviceledare/planerare

• informerar montör/montörer om arbetet

• genomför åtagandet enligt serviceorder

• hanterar i samråd med serviceledare/planerare förändringar i arbetet (t.ex. tillkommande och avgående arbeten)

• återrapporterar och informerar serviceledare/planerare om erfarenheter och avvikelser samt eventuella restpunkter

Ansvar

• informera berörda medarbetare

o om de särskilda kvalitets- och miljö krav som gäller för aktuellt arbete o om vilka regler/rutiner/instruktioner som ska tillämpas

o vilka arbetsmiljö-/skyddsåtgärder som är vidtagna eller planerade

o löpande under arbetet om förekommande risker samt om andra entreprenörers aktiviteter och deras påverkan på säkerheten

• rapportera tillbud och avvikelser enligt ”Avvikelsehantering”

• vidta åtgärder i händelse av olyckor, samt inrapportera händelse enligt ”Olycksfall och sjukdom”.

• utan dröjsmål rapportera (muntligen) allvarliga olyckor eller allvarliga tillbud till berörd verksamhetsledare. Se ”Avvikelsehantering” och ”Olycksfall och sjukdom”.

• vidta åtgärder i händelse av miljöolycka och miljöincident samt inrapportera händelsen enligt ”Nödlägesberedskap”.

Bilaga 7

Rolldefinition VSS

Fritt från VSSs intranät (2006)

Projektledare

Projektledaren är ”VD” för sitt projekt och har därmed att fatta alla avgörande beslut inom givna ramar. Projektledaren ansvarar för att erforderligt beslutsunderlag tas fram och att nödvändiga kontakter tas.

Projektledaren ansvarar för att:

• Vid behov hjälpa anbudsansvarig med kalkylering

• Leda projektet, och vara ansvarig för projektet enligt projektets ekonomiska ramar och se till att projektets mål infrias.

• Merförsäljning genomförs inom pågående projekt.

• Genomföra och samordna projektet inom överenskomna ramar med avseende på kost-nad, teknik, kvalitet och miljö

• Om projektet så kräver utse delprojektledare

• Projekts plandata läggs in i R3, samt fakturering.

• Upprätta prognoser för tider, intäkter och kostnader

• Nödvändiga kundkontakter tas under projektets genomförande.

• Tillägna sig all erforderlig information från ansvarig anbudsansvarig.

• Inventera kompetens- och resursbehov, uppdatera resursplaner.

• Skapa förutsättningar för projektmedarbetarna och stödresurser så att de kan arbeta och samverka på ett optimalt sätt

• Ansvara för upphandling av material och tjänster och ansvara för leveransbevakning Följa upp teknik, tid, kvalitet och kostnad

• Att lagar, bestämmelser och myndigheters krav på den färdiga anläggningen tillgodoses Rapportera enligt fastställda rutiner angående projektets framdrift och förväntade eko-nomiska utfall.

För genomförande av projektet har Projektledaren följande befogenheter

• Påverka teknisk utformning, layout och dylikt av en anläggning

• Godkänna förslag till teknisk utformning

• Underteckna externa brev rörande projektet

• Godkänna rekvisition eller annat upphandlingsunderlag i enlighet med befogenhets-förteckningen.

• På eget initiativ ta erforderliga kontakter med myndigheter och andra utomstående organ.

• Inom projektets ramar företaga eller beordra erforderliga resor samt representera vid besök och resor i enlighet med befogenhetsförteckningen.

Bilaga 7

Delprojektledare

Delprojektledaren svarar inför PL för att arbetet inom delprojektet, blir utfört inom givna ramar avseende kostnad, tid, teknik och kvalitet.

Delprojektledarens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter, vid sidan om eget arbete är följande:

• Planera gruppens arbete i samråd med projektledaren

• Systematiskt, tillsammans med sina medarbetare, följa upp och registrera samtliga tilläggs-arbeten som följer av ändringar i förhållande till ursprungligt program.

• I samarbete med PL planera och följa kostnadsutvecklingen i projektet, samt omgående till PL rapportera inträffade och befarade avvikelser från fastställt underlag.

• Deltaga i uppstartmötet och projektmöten

• Ansvara för att arbetad tid registreras på ett riktigt sätt samt överlämnar tidrapport för godkännande av PL

• Ansvara för att arbetet utförs i enlighet med tillhandahållna beskrivningar, ritningar och anvisningar.

• Oegentligheter på arbetsplatsen skall ovillkorligen inrapporteras till PL

• Efter avstämning med PL vara kontaktman gentemot utomstående, i löpande ärenden som berör arbetet på arbetsplatsen.

• Avropa material och kontraktera arbets- och maskinentreprenader samt göra inköp enligt PL delegering

• Efter avstämning med PL vid behov ta kontakter med andra delprojekt och beställare.

• Kontrollera att endast godkända entreprenadmaskiner (kranar, liftar, grävare) används.

OBS, kolla försäkringsnivåer.

• Kontrollera att besiktningspliktiga verktyg inte används efter giltighetstidens utgång

• Svara för att föreskrivna skyddsanordningar används och att arbetet genomförs i enlighet med utfärdade skyddsföreskrifter

• Fungera som elarbetsansvarig

• Där så överenskommits deltaga i besiktningar

• Föra dagbok

Bilaga 8

Prioritering av styrparametrar

Kalendertid Resurser

Kvalitet

4 1

5 8

12 6

Grupp ett

Grupp två

Siffrorna avser författarnas numrering av projektledarna, de understrukna siffrorna avser projektledarna i VSS

Kalendertid Resurser

Kvalitet

4 1

5 8

12 6

Grupp ett

Grupp två

Siffrorna avser författarnas numrering av projektledarna, de understrukna siffrorna avser projektledarna i VSS

Bilaga 9

Matris över dokumentation VSS

Grå ruta illustrerar de fall där skickat ävenvar påstått Prickig ruta illustrerar endastskickat Randig ruta illustrerar endastpåstått

FasDokumentSkickatPåståttSkickatPåståttSkickatPåståttSkickatPåståttSkickatPåståttΣSΣP Adresslista (befattning mm)S10 AvfallsplanSS20 Beställningar av materialSSSSS50 Beställningsbekräftelse ( VSS/ue)S10 BeställningserkännandeSSSS40 Checklista, arbete särskild riskS10 Checklista överlämningSPPP13 Detaljprojektering S10 GrundkalkylSSP21 KAM-plan och riskanalysPSSPSP33 KemikalielistaS1 Kontrakt för delprojektledareS1 Kontrakt för projektledareS10 Kontrakt VSS och beställareS10 KällsorteringshanbokS10 MetodbeskrivningS10 Plan, arbetsmiljöSPPSPSPSP45 Plan, KAM från ueS10 Plan, KvalitetSPSPSPSPS54 Plan, miljöSPPSPSPSP45 Protokoll, projektmöteP0 RiskanalysPPP0 PrognosSPPPP14 ProjektbeskrivningSS2 ProjektorganisationSSSS40 ResursplanPPP03 Riskanalys arbetsmiljöPSPS22 Ritningar och kartorSSSS40 TidsplanSPSPPSPSP45 Tidsplan för avbrottSP11 Planer

ing

VSS GrafisktPL1PL4PL3PL6FrekvensPL5 0 0 1 3 0 Grå ruta illustrerar de fall där skickat ävenvar påstått Prickig ruta illustrerar endastskickat Randig ruta illustrerar endastpåstått

Grå ruta illustrerar de fall där skickat ävenvar påstått Prickig ruta illustrerar endastskickat Randig ruta illustrerar endastpåstått

ing

VSS GrafisktPL1PL4PL3PL6FrekvensPL5 0 0 1 3 0

0 0 1 3 0

In document Kan ledningssystem vara ett stöd i projektledning?: en fallstudie i större entreprenadprojekt (Page 96-119)