Museer och konsthallar

Detta avsnitt baseras i första hand på Statens kulturråds musei- och konst hallstatistik för åren 2004 och 2005.¹¹

För att klassificeras som ”museum” i Kulturrådets statistik skall en institution bl.a. göra förvärv, samla och bedriva dokumentation inom sitt område. De skall också anställa yrkesutbildad personal med en arbets-tid som tillsammans uppgår till minst ett årsverk. Konsthallar ställer ut konst för allmänheten i en permanent lokal men har i regel inga egna samlingar.

Statliga museer

Av landets dryga 50-tal statliga museer har nio huvudsaklig inriktning på bild- och formkonst: Arkitekturmuseum, Moderna Museet, National-museum, Prins Eugens Waldemarsudde, Bildmuseet, Millesgården, Skissernas museum, Thielska galleriet och Zornsamlingarna¹². Samtliga dessa finns i Stockholmsområdet utom Bildmuseet, Skissernas museum och Zornsamlingarna. Bildmuseet ligger i Umeå och Skissernas museum i Lund och är delar av universiteten på respektive ort. Zornsamlingarna har sin huvudsakliga verksamhet i Mora.

Arkitekturmuseum, Moderna Museet och Nationalmuseum är själv-ständiga myndigheter, Prins Eugens Waldemarsudde är en del av National museum. Millesgården och Thielska galleriet är statliga stift-elser. Zornsamlingarna förvaltar Anders och Emma Zorns donation till svenska staten.

Den statligt drivna utställningsverksamheten med samtidskonst är

11 Museer och konsthallar 2004. Kulturen i siffror 2005:4 respektive Kulturen i siffror 2006//4. Museer & konsthallar 2005

12 Uppgifter från Museer och konsthallar 2005. Kulturen i siffror 2006//4.

Statens kulturråd 2006

36

av tämligen liten omfattning. Endast ett par statliga museer är huvud-sakligen inriktade på samtidskonst: Moderna Museet och Bildmuseet.

Det hindrar inte att också de övriga museerna inom bild- och formområdet visar sådan konst. Det händer också att andra museer mer eller mindre tillfälligt visar samtida bild- och formkonst, exempelvis Natur historiska riksmuseet, Nordiska museet och Historiska museet.

Några statliga myndigheter utanför museiorganisationen visar regel-bundet samtida bild- och formkonst. Riksutställningar turnerar med 25 – 30 utställningar per år över hela landet. Utställningarna visas i sam-arbete med lokala arrangörer på exempelvis bibliotek, konsthallar och museer. En knapp tredjedel av utställningarna har de senaste åren varit inriktade på samtida bild- och formkonst.

Utställningar med bild- och formkonst ordnas regelbundet också av Statens konstråd och det i Konstnärsnämnden ingående ateljéprogrammet Iaspis (International Artists´ Studio Program in Sweden) med verksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Det förekommer undantags-vis att myndigheter och statliga bolag med helt annan verksamhet undantags-visar konst, exempelvis i samband med jubileer.

En grov uppskattning ger vid handen att vardera året 2004 och 2005 visades sammanlagt 30 – 40 utställningar med samtida konst, samlings- och vandringsutställningar inräknade, av statliga organ inom bild- och formkonstområdet.

Regionala museer

Landets samtliga 31 regionala museer har mer eller mindre omfattande samlingar av bild- och formkonst och de ordnar i varierande om fattning tillfälliga utställningar med sådan konst. Tre regionala museer är huvudsakligen inriktade på bild- och formkonst: Kalmar Konstmuseum, Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn och Röhsska museet i Göteborg.

Kommunala museer

Av landets 70-tal kommunala museer är ett tiotal inriktade på bild- eller formkonst, bland dem Borås´, Malmös och Norrköpings konstmuseer.

Övriga museer

Kulturrådets statistik för år 2005 redovisar ett tiotal ”övriga museer” med huvudsaklig inriktning på bildkonst och med olika typer av huvudmän.

Hit hör exempelvis Aguélimuseet i Sala, Grafikens Hus i Mariefred och Rackstadmuseet i Arvika.

Konsthallar

Konsthallar har – till skillnad mot museer – vanligen inga egna samling-ar. Kulturrådets statistik för år 2005 redovisar 27 sådana konsthallsamling-ar.

Majoriteten drivs mer eller mindre direkt i kommunal regi, men också andra typer av huvudmän förekommer och statliga verksamhetsstöd.

Bland konsthallarna återfinns bl.a. Baltic Art Center i Visby, Liljevalchs konsthall i Stockholm, Stiftelse Wanås Utställningar i Knislinge och Vir-serums konsthall.

Konsthallarnas utställningar torde till övervägande del vara inriktade på svensk och utländsk samtidskonst.

3.2.3 Konstbildning

Det finns två stora konstbildande organisationer, Sveriges Konst föreningar och Folkrörelsernas Konstfrämjande. De är viktiga kanaler för nu verk-samma konstnärer att nå ut över hela landet och ger möjligheter till in-komster genom försäljning. Båda organisationerna har verksamhets bidrag från Kulturrådet och får bidrag till utställningsersättning från rådet. (Se vidare 4.3.4.)

1 200 föreningar är anslutna till förbundet Sveriges Konstföreningar, merparten (ca 750) knutna till en arbetsplats. Övriga är s.k. allmänna konstklubbar. Ca 425 000 enskilda personer är medlemmar i förening-arna, av vilka ca 180 000 i arbetsplatsföreningarna. År 2005 ordnade 680 av föreningarna utställningar. Antalet utställningar uppgick totalt till cirka 3 700. Ungefär hälften var arbetsplatsutställningar och därmed i regel inte offentliga. (Undantag kan exempelvis vara att konsten visas i of-fentliga utrymmen som Försäkringskassans korridorer e.d.) De allmänna konstföreningarna har egna lokaler eller hyr lokaler för sina utställningar.

En del kommuner ställer kostnadsfritt lokaler till föreningarnas förfogan-de för utställningar.

38

Konstföreningar anslutna till förbundet köpte år 2005 konst för c:a 120 mkr. De allmänna konstföreningarna köper mycket konst i samband med sina utställningar. Nästan alla konstföreningar har ett årligt konst lotteri till vilka vinsterna ofta inköps vid de egna utställningarna. Några för-eningar köper också direkt från konstnärer. Förbundet betonar för sina medlemmar att det är viktigt för konstscenen i stort att de även gör inköp genom de etablerade gallerierna. Förbundet poängterar att föreningarna ska arbeta med professionella konstnärer.

Folkrörelsernas Konstfrämjande för ingen central statistik över de utställningar som ordnas inom organisationen. Distrikten ordnar ett stort antal utställningar ute på arbetsplatser som inte ger utställnings-ersättning. Det rör sig ofta om grafik som inte längre är i upphovsman-nens ägo. Antalet utställningar som gav utställningsersättning var drygt 200 vardera året 2004 och 2005.

En ytterligare organisation med verksamhetsbidrag från Kulturrådet är Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Organisationen får också bidrag till utställningsersättning för de utställningar den producerar och som turnerar bland medlemmarna runt om i landet. År 2006 turnerade 13 sådana utställningar – varav 2 nyproducerade – till ett nittiotal orter.