Några utgångspunkter för att tolka resultatet

Vad vi kan få kunskap om utgår från antagandet att våra upplevelser lig- ger till grund för hur vi konstruerar våra bilder av den sociala verklighe- ten.12 (Se t.ex. Berger och Luckman, 1979) Detta angreppssätt har en so-

1

111 _{Dessa utgångspunkter för att tolka resultatet har vi använt i flera andra utvärderings-}

rapporter.

1

122 _{Vad vi kan veta om verkligheten är en fråga som genom historien sysselsatt en lång}

rad filosofer och kunskapsteoretiker. ”Kunskapsteori, epistemologi, en huvudgren av fi- losofin som studerar grundläggande frågor om framför allt kunskapens natur, objekt och källor, t.ex.: Vad är kunskap? Vad kan vi ha kunskap om, en objektiv yttervärld eller

cialkonstruktivistisk utgångspunkt (Se t.ex. Barlebo Wenneberg, 2001) Det så kallade Thomasteoremet13 _{uttrycker detta på följande sätt: "Om}

något definieras som verkligt blir det verkligt till sina konsekvenser" (Brante, 1993:23). Det har inte någon betydelse hur den sociala verklig- heten rent faktiskt ser ut, utan i stället är den avgörande frågan hur denna uppfattas då denna bara finns i individens medvetande. Det finns därför inte heller en social verklighet, utan flera. Det är inte en förståelse av den sociala verkligheten i en objektiv mening som vi kan tillägna oss, i stället utgörs den av individernas samlade och subjektiva uppfattningar som dessa kommer till uttryck när de uttalar sig, och/eller handlar. Resultatet av utvärderingen utgör därför en sammanställning av hur de som varit in- volverade i Gender School uttrycker sin bild av den verksamhet de varit en del av. Detta är inte ett ointressant konstaterande om vi utgår från Thomasteoremet att det är utifrån vår egen tolkning av verkligheten som vi också agerar.

Utvärderingsresultatet utgår från att de data som samlas in kan ”vävas” samman till mer eller mindre sammanhållna bilder av det studerade pro- jektet. Det är inte troligt att det skulle kunna finnas ett obegränsat antal, för de involverade aktörerna, trovärdiga representationer av den del av verkligheten som avses, även om den beskrivning och de tolkningar som görs skulle kunna genomföras på alternativa sätt.

De personer som tillfrågats om sin uppfattning om Gender School och dess verksamhet är också de som på olika sätt varit engagerade i de olika delprojekten och de kan därför i det avseendet antas bestå av individer med en relativt homogen tolkningsbas, vilket självfallet kan riskera att ”snedvrida” den bild av verkligenheten som kommer till uttryck.

Genom att de delar ett visst sätt att se på omvärlden, en viss sym- bolisk kompetens, blir de delaktiga i en tolkningsgemenskap. De talar så att säga samma språk, gör likartade tolkningar av en viss företeelse. (Jansson, 2002:31)

bara våra egna upplevelser? Vad vilar vår kunskap ytterst på, sinnena eller förnuftet?” (Nationalencyklopedin. Multimedia 2000 plus)

13 _{Thomasteoremet är uppkallat efter William I Thomas (Goffman, 1994). I orginal: "If}

men define situations as real, they are real in their consequences." (Thomas & Swaine Thomas, 1928:572)

Tolkningen är också problematisk av andra skäl, till exempel därför att utfallet baseras på en tolkning av vad andra redan tolkat. Beskrivningen bygger bara delvis på en direkt närvaro, d.v.s. där utvärderarna själva har deltagit i skeendet och med utgångspunkt i detta tolkat resultatet.

Eftersom de fenomen man studerar härstammar ur människans vilja att förstå varandra och göra sig förstådda, måste forskaren försöka sätta sig in i deras tolkningar. Han eller hon måste söka förståelse för hur aktörerna själva uppfattar sin omvärld. Men det kan inte göras från någon neutral, eller objektiv position, utan handlar om en fortlöpande växelverkan mellan forskarens iaktta- gelser och tidigare kunskaper och erfarenheter. /…/ Varje veten- skaplig slutsats bör i stället ses som en utsaga baserad på ett slags andra ordningens tolkning – det vill säga tolkningar av det redan tolkade. (Jansson, 2002:12)

En utvärdering, vilken bild den nu än ger, spelar därför en viktig roll i att skapa ett gemensamt medvetande om svårfångade processer. Är bilden igenkännbar kan den anammas och utgöra en del av en gemensam syn på verksamheten, är den inte det kan den efter övervägande antingen anam- mas, förkastas eller bli utgångspunkt för att formulera en ny bild. Därmed har resultatet av utvärderingen kommit att bidra till att en kunskapsgene- rerande process initierats. Naturligtvis under förutsättning av att under- sökningsrapporten används i sådana sammanhang att den kan diskuteras i fråga om hur väl den lyckas belysa vad de involverade aktörerna uppfat- tar att har skett. (Lundgren, 2001)

DEL II

6. EN TOLKNINGSRAM

Ett Utvecklingspartnerskap (UP) bestående av sex olika organisationer, stora och små, offentliga och privata, som bedriver verksamheter i form av sju olika delprojekt med delvis olika inriktningar, innehåll och omfatt- ning skapar en komplex situation som kan vara svår att fånga i en utvär- dering. För att beskriva och försöka tolka vad som skett i utvecklings- partnerskapet under den treårsperiod som verksamheten pågick har vi sett det som nödvändigt att skapa en tolkningsram bestående av tre delar, vil- ka delvis kompletterar och delvis överlappar varandra. Tolkningsramen innehåller flera olika aspekter, d.v.s. fragment av verkligheten som den framstår från ett specifikt perspektiv, med dessa perspektivs ”glasögon” Dessa ”glasögon” avgör därmed vad som blir möjligt att upptäcka.

Den första delen av tolkningsramen utgörs av:

• Hur komplexa och svårgripbara fenomen kan betraktas med ut-

gångspunkt i s.k. komplexitetsteori.

Skälet till detta är att vad som sker när flera samtidiga projekt av kom- plex natur som jämställdhet och diskriminering bedrivs är det knappast möjligt att helt och hållet planera på förhand vad som kommer att ske och än mindre att förutse vilka effekter som kommer att uppstå, s.k. dyna- misk komplexitet (se t.ex. Senge, 1995). En sådan utgångspunkt skapar samtidigt möjligheter att vara öppen för att se även andra sätt att kunna tolka varför till exempel ett visst händelseförlopp utspelade sig.

• Hur skillnader uppstår i arbetsvillkor beroende på kön, etnicitet,

ålder, funktionshinder och sexuell läggning14.

För att kunna tolka och värdera den verksamhet som partnerskapet har bedrivit är det nödvändigt att relatera dessa till de problem som är för- knippade med jämställdhetsarbete och att arbeta mot diskriminering. Det- ta gör det möjligt att bättre förstå vilka möjligheter och problem de olika delprojekten har haft att hantera.

Den tredje delen av tolkningsramen utgörs av:

• Hur olika tillvägagångssätt och metoder, till exempel rekrytering,

karriärutveckling och ledarskap, kan användas för att motverka den diskriminering som förekommer i arbetslivet.

Den tredje delen av tolkningsramen rör olika aspekter av hur ojämställd- heten och diskrimineringen tar sig uttryck i vardagen, liksom olika stra- tegier, tillvägagångssätt och metoder för att hantera att diskriminering inte förekommer.