9.2 ”Vi slår omgivningen med häpnad”
11. ATT SAMVERKA I PARTNERSKAP DIS KUSSION OCH SLUTSATSER I ETT KOM-
11.5 Kan ett partnerskap göra skillnad för ökad jämställd het och minskad diskriminering på arbetsmarknaden?
En central erfarenhet från den verksamhet som partnerskapet Gender School har bedrivit är att frågor om jämställdhet och segregation är yt- terst komplexa och innehåller många dimensioner. För att bättre kunna förstå vilka mekanismer som orsakar, och återskapar, den rådande segre- geringen i arbetslivet krävs snarast ett eklektiskt perspektiv, d.v.s. det är nödvändigt att använda en rad olika teorier och angreppssätt för att kunna närma sig en förståelse av alla de uttryck som segregeringen tar sig. På en övergripande nivå kan den s.k. komplexitetsteorin (se t.ex. Stacy, 1993, von Schantz Lundgren, avhandlingsmanus, 2007) bidra med ökad förståelse för de komplexa processer som dels omgärdar partnerskapet som organisatorisk form i sig och dels de områden mot vilka partnerska- pets verksamhet riktar sig. Vi kan till exempel se att det som brukar kal- las intersektionalitet tar en sådan utgångspunkt, även om det inte är fråga om komplexitetsteori, i och med att det komplexa och mångfacetterade framhålls. Begreppet fokuserar skärningspunkter mellan faktorer som genus, etnicitet, nationalitet, sexualitet, klass osv. Det tillhandahåller ”en teoretisk ram för analys av hur makt konstitueras utifrån socialt konstrue- rade skillnader som är inbäddade i varandra och som förändras i skilda rumsliga och historiska sammanhang” (de los Reyes, Molina & Mulinari, 2002:23). En individs kön kan till exempel inte ensam få oss att förstå under vilka förhållanden som just denna individ lever och hur det påver- kar hennes eller hans position och roll i arbetslivet.
Om utvärderingens resultat sätts in i ett bredare sammanhang kan resulta- tet i flera avseenden kopplas samman med och tolkas i ljuset av att det svenska arbetslivet är starkt horisontellt segregerat. Så är till exempel dominerande yrkesgrupper inom sjukvården som undersköterskor och sjuksköterskor starkt kvinnligt dominerade. Men även inom läkaryrket finns i flertalet specialistfunktioner en dominans av det ena könet, även om läkarkåren könsmässigt håller på att utjämnas. Utvärderingen indike- rar att det är en lång rad faktorer och komplicerade, synliga såväl som dolda, mönster som styr denna segregering mellan könen, mönster som ständigt återskapas. Det har till exempel att göra med vilka val flickor och pojkar gör redan tidigt i livet. Vi vet redan en del om vilka faktorer som styr deras val, där till exempel kön, föräldrar, bostadsort, kompisar o.s.v. har betydelse. Men hur ser de bakomliggande faktorer och mönster ut som gör att könet som sådant har betydelse? Vad är det som gör att en 18-årig flicka väljer att bli sjuksköterska och den 18-årige pojken väljer
att bli datatekniker? Det finns således något i det socialt konstruerade kö- net som påverkar dessa val. Frågan blir snarast hur dessa bakomliggande mönster kan blottläggas för att samtidigt ge ledtrådar för att förstå hur dessa mönster bildas och i vilken mån de går att förändra. Vad är det för krafter som verkar för och emot? Hur ser tidsperspektivet för en sådan här förändring ut? Yrkesvalet får från dessa utgångspunkter snarast en karaktär av hur kvinnor och mäns könsidentiteter skapas redan i barndo- men. Samtidigt vet vi att dessa identiteter inte uppstår bara inom indivi- den, utan i ett komplicerat samspel med deras respektive sociala miljö. Det segregerade arbetslivet är också å andra sidan ett resultat av hur ar- betslivet idag är organiserat, vilket i sin tur speglar hur dessa under lång tid har växt fram och utvecklats. Industrialiseringen är den första viktiga perioden som lade den första grunden till hur arbetslivets könsfördelning kom att gestalta sig. Resultatet blev ett arbetsliv kraftigt dominerat av män, där kvinnorna blev kvar i hemmen som ”hemmafruar”. Denna si- tuation var i stort rådande fram till dess att den offentliga sektorn bygg- des ut på allvar från 1960-talet och framåt. Detta kom att utgöra den vik- tigaste förklaringen till den horisontellt segregerade arbetsmarknad vi har idag. Detta har samtidigt skapat starka strukturer, motståndskraftiga mot förändring. Det sker nu dock en förändring avseende kvalificerade yrken som kräver lång utbildning, som till exempel läkare jurist, tandläkare etc. där vi alltmer ser en utveckling mot en jämnare könsfördelning. Samti- digt visar det sig ändå att möjligheterna att etablera sig på arbetsmarkna- den ser olika ut för kvinnor och män på gymnasienivå, d.v.s. den nivå där ännu så länge de flesta avslutar sin utbildning, där männen utgör den gynnade kategorin.
Det var stor skillnad mellan kvinnors och mäns etableringsgrad, tre år efter gymnasieskolan. På endast fem program hade kvinnorna en etableringsgrad högre eller lika med 50 procent. Bland männen låg etableringsgraden över 50 procent på femton av sexton program. Tänkbara förklaringar är att kvinnor arbetar deltid oftare och i stör- re utsträckning återfinns i yrken med jämförelsevis låg lön, och därför inte når upp till det belopp som krävs för etablering enligt den definition som har använts. (SCB. 2006, nr 1:3)
Vi kan konstatera att det är komplexa och i flera avseenden stabila möns- ter som skapats och som ständigt i stor utsträckning återskapar sig själva. Det reser frågan om vad som är möjligt att göra för att förändra dessa mönster. Givet problemets natur framstår det som nödvändigt att ansvaret
fördelas på många aktörer och bedrivs långsiktigt. Det ligger självfallet ett stort ansvar på den politiska nivån, från EU till den enskilda kommu- nens fullmäktigeförsamling. Det rör sig om fundamentala åtgärder som lagstiftning, hur budgetmedel används, att initiera utvecklingsprogram o.s.v. Den politiska nivån har även makt över utbildningssystemet såtill- vida att de till viss del, bl.a. genom resurstilldelning, kan påverka utbild- ningsutbudet, samtidigt kan den politiska nivån inte kan styra över indi- viders val. Däremot kan arbetsmarknaden vara en aktör som genom för- ändrade förhållningssätt och därtill förändrat agerande kan göra arbets- platser attraktiva för arbetssökande av båda könen och också för potenti- ella arbetstagare som på olika sätt idag har svårt att komma in på arbets- marknaden. I ett vidare perspektiv är det varje individs ansvar att verka för att diskriminering på alla nivåer och inom alla verksamheter aktivt bekämpas. Ökad information och kompetensutvecklingsinsatser framstår, trots de begränsningar som dessa är behäftade med, ändå som den möj- lighet som finns att åstadkomma förändringar, både i ett kortare och i ett längre perspektiv.
Vi vill avslutningsvis säga att partnerskapet Gender School genom sin verksamhet kunnat visa en rad av de problem som är förknippade med den könsuppdelade arbetsmarknaden och belyst dessa på ett värdefullt sätt. Däremot har andra former av diskriminering inte haft en lika fram- trädande plats. Resultatet kan sägas ha skapat ”plattformar” i partnerska- pets medlemsorganisationer som utgör en grund för att arbeta vidare med dessa angelägna frågor. De konferenser som genomförts och de olika rapporter som presterats kan också vara bidrag till en förändring i positiv riktning vad gäller diskriminering i arbetslivet även utanför de involvera- de organisationerna. Det bestående intryck som utvärderingen av partner- skapet Gender School lämnat hos oss är att när det gäller förändring inom så komplexa områden som det här handlar om gäller det att både aktivt ta till vara vunna erfarenheter, att söka olika vägar och att ha tålamod. Om vi sätter in detta i ett komplexitetsteoretiskt perspektiv måste vi acceptera att:
Vi vet mer och mer om varför vi inte kan veta allt om hur det är. Dels förändras allt hela tiden, dels förändras det inte i ett regelbun- det linjärt determinerat förlopp, utan oregelbundet, självreglerande eller självförstärkande och i ett komplext sammanhang. Många sa- ker hör ihop med många andra saker. Eller för att gå till extremen: allt hör ihop med allt. (Eriksson, 2001:92)
Sammantaget vill vi avslutningsvis säga att ju mer vi vet, desto mer komplicerat blir det. Det är från den utgångspunkten vi alla får arbeta vi- dare…
Referenser
Abrahamsson, K. (1995). Arbetsplatsens dolda trösklar: forskning och utveckling för funktionshindrades arbetsmarknad och arbetsförhål- landen. Stockholm: Arbetsmiljöfonden.
Abrahamsson, K. (2007) Yrkesutbildning eller allmänbildning? Om gym- nasieskolan, generella kunskaper och jämlikhet, sid. 16 – 31 i Olofs- son, J. (red.) (2007) Utbildningsvägen – vart leder den? Om ungdo- mar, yrkesutbildning och försörjning. Stockholm: SNS Förlag. Acker J (1993) Å kjønne organisajonsteori. Nytt om Kvinnoforskning. Alvesson, M. (1991) Kommunikation, makt och organisation. Stock-
holm:Norstedts Juridikförlag.
Alvesson, M., Due Billing, Y. (1999) Kön och organisation. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. (1993) Cultural Perspectives on Organizations. Cambridge: University Press.
Anttila, M. (1997) Kompetensförsörjning – företagets viktigaste process. Stockholm: Ekerlids förlag.
Avotie. L. (1998) Chefer ur ett genuskulturellt perspektiv. Doktorsav- handling nr 72. Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universi- tet.
Anderssom, M., Svensson, L., Wistus, S, Åberg, C. (2005) Om konsten att utveckla partnerskap. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Bakka, J. F. , Fivesdal, E., Lindkvist, L. (1991) Organisationsteori - Struktur, kultur, processer. Lund: Liber.
Bauman, Z., May, T. 2004. Att tänka sociologiskt. Göteborg: Korpen. Beckman, S. Professionerna och kampen om auktoritet, i Selander,S
(red.). 1989. Kampen om yrkesutövningen, Staten och kunskapen. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, E., Nilsson, K. (2004) Äldre medarbetare. - En kvalitativ stu- die om medarbetares villkor i arbetslivet inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Berger, P. L., Luckmann, T. (1979) Kunskapssociologi - Hur individer uppfattar och formerar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Berglund E. (2004). En precisering av det trafikpolitiska målet ”Ett jäm- ställt transportsystem”. VTI: Borlänge.
Bernard, J. (1973) My Four Revolutions: An Autobiographical History of the ASA, in American Journal of Cociety 78: 773- 791.
Bjärvall K. (red) (2000) Arbetsrapport 1 Vad betyder mångfald på svens-
det för arbetslivsforskning, Svenska ESF-Rådet och Integrationsver- ket. Stockholm: Typoform AB.
Bild, C. (2004a) Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo och bisexuellas arbetsvillkor. Arbetslivsrapport nr 2004:16. Stock- holm: Arbetslivsinstitutet.
Bild, C. (2004b) Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen. Arbetslivsrapport nr 2004:10. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Billing, Y.D., Alvesson, M. (1989). Four ways of looking at women and leadership, in Scandinavian Journal of Management, 5, 63-80.
Brante, T. (1993) Den sociala konstruktivismen inom medicinsk socio- logi och teknologistudier, i Vest 1-1993, vol 6, sid. 19-52.
Brante, T. (1989) Professionens identitet och samhälleliga villkor, i Se- lander,S (red.). (1989) Kampen om yrkesutövningen, Staten och kunskapen. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitte- ratur.
Calano, J., Salzman, J. (1990) Karriärutveckling – 26 genvägar till fram- gång. Malmö:Liber.
Caye, J-M., Leicht, M., Strack, R. Villis, U. (2007) The Future of HR in Europe: Key Challenges Through 2015.
Dahlstedt, M. (2007) På demokratins bakgård, sid. 239 – 274 i Darvish- pour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet – perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund:
Danermark, B. (2000) Samverkan – himmel eller helvete? – En bok om den svåra konsten att samverka. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Danilda, Inger. (red.) (2006) Vem passar in på vårt jobb? Rekrytering
och kompetens för ett mångfaldigt arbetsliv. Stockholm: Arbetslivsin- stitutet.
de los Reyes, P., Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflek- tioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.
Dodge, K.A., Gilroy, F.D., Fenzel, L.M. (1995). Requisite management characteristics revisited: Two decades later. Gender in the workplace (Special Issue), in Journal of Social Behavior and Personality, 10, 253- 264.
Ds 2000:69 (2000) Alla lika olika – mångfald i arbetslivet. Stockholm: Fritzes.
Duncan C. (2001) Agism, early exit, and the rationality of age-based dis- crimination. Glover, Branine, red. Ageism in Work and Employment. England, Ashgate Publishing Ltd.
Eagly, A.H., Steffens, V.J. (1984). Gender stereotypes stem from the dis- tribution of women and men into social roles, in Journal of Personality and Social Psychology, 46, 735-754.
Eagly, A.H., Karau, S.J., Miner, J.B., Johnson, B.T. (1994). Gender and motivation to manage in hierarchic organizations: A meta-analysis. Leadership Quarterly, 5, 135-159.
Ekholm, M. (1990) Utvecklingsarbete och elevstöd i vidaregående skolor i Norden. Stockholm/Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Ellström, P-E., Gustavsson, B., Larsson, S. (red.). (1996) Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.
Erikssons, I. (2001) Kaos och social kompetens. Lund: Studentlitteratur. Fitzpatrick, J. S., Sanders, J. R. & Worthen, B. R. 2004. Program evalua-
tion. Alternative approaches and practical guidelines. Boston, New York, San Francisco: Pearson Education Inc.
Forsberg, G., Gunnarsson, E. (1985) Kvinnokampanjen. En problemin- ventering. Stockholm: Arbetslivscentrum
Foucault, M. (1987/2003) Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag. Franke-Wikberg, S. & Lundgren, U. P. (red) (1979, 1990) Att värdera ut-
bildning – Del 1 – En introduktion till pedagogisk utvärdering. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Frost. P. J., et Al. (eds.) (1985) Organizational Culture. Newbury Park: Sage.
Fullan, M. (2003) Change Forces – with a vengeance. New York: RoutledgeFalmer Taylor&Francis Group.
Fürst Hörte, G., Isaksson, A. (2007) premisser för spridning och påverkan. Erfarenheter från jämställdhetsarbete i utvecklings- partnerskap. Halmstad. Högskolan i Halmstad.
Gender School. (2007a) Försök att bryta! Rapport om projekt för att bry- ta den könsuppdelade arbetsmarknaden 1993 – 2005: Falun. Gender School. (www.genderschool.se)
Gender School. (2007b) Vi slår omgivningen med häpnad – en bok om unika kvinnor i arbetslivet. Falun: Gender School.
(www.genderschool.se)
Gender School. (2007c) Karriärvillkor projektledare – en undersökning om arbetsvillkor och karriärmöjligheter för projektledare inom Väg- verket investering. Är det jämställt? Fakta och attityder i genomlys- ning. Falun: Gender School. (www.genderschool.se)
Gender School. (2007d) Två steg framåt, ett steg tillbaka… - kvinnoor- ganisationernas roll i arbetet med att förändra den könssegregerade arbetsmarknaden. Falun. Gender School. (www.genderschool.se)
Gender School. (2007e) Karriärutveckling sjuksköterskor. – En under- sökning om karriär och karriärutveckling för sjuksköterskor inom Landstinget Dalarna. Vad menar sjuksköterskorna och vad säger che- ferna? Fakta och attityder i genomlysning. Falun: Gender School. (www.genderschool.se)
Gender School. (2007f) Utvärdering av effekter av jämställdhets- och genusperspektiv i ledarskapsutbildning i två organisationer som är partners i Gender School. Falun: Gender School.
(www.genderschool.se)
Gender School. (2007g) Yrke efter intresse, inte efter kön. – Metodbok för att minska könsuppdelningen inom arbetslivet. Falun: Gender School. (www.genderschool.se)
Goffman, E. (1994). Jaget och maskerna - En studie i vardagslivet dra- matik. Stockholm: Rabén Prisma.
Goffman, E. (1963/2001) Stigma: den avvikandes roll och identitet. 2:a uppl. Prisma.
Gonäs, L., Plantenga, J., Rubery, J. (1999) Den könsuppdelade arbets- marknaden i ett europeiskt perspektiv. Stockholm: Arbetslivsinstitutet Gonäs, L. red. 2005. På gränsen till genombrott? Om det könsuppdelade
arbetslivet. Stockholm: Agora
Gonäs, L., Platenga, J., Rubery, J. (red) (1999) Den könsuppdelade ar- betsmarknaden – ett europeiskt perspektiv. Arbetslivsinstitutet. Goodson, I. Vad är professionell kunskap? – Förändrade värderingar av
lärares yrkesroll. Lund. Studentlitteratur.
Granberg, O. (2003) Personaladministration och organisationsutveckling: Stockholm: Natur och Kultur.
Gunnarsson E., Andersson, S. et al. (2003) Where Have All the Struc- tures Gone? Doing Gender in Organisations, Examples from Finland, Norway and Sweden. Stockholm: Norstedts.
Gustafsson, B., Hermerén, G., Petersson, B. (2005) Vad är god forsk-
ningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Stockholm: Vetenskaps-
rådet.
Hylland, Eriksen, T. (1993) Etnicitet och nationalism. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Hagberg, J-E., Nyberg, A., Sundin, E. 1995. Att göra landet jämställt. Stockholm: Nerenius & Santérus förlag.
Höglund, S. (2007) Etnisk diskriminering i arbetslivet, sid. 275 – 294 i Darvishpour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet – perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur (Korrekturupplaga)
Höglund, S i Bjärvall K. (red) (2000) Arbetsrapport 1 Vad betyder mång-
fald på svenska? Rapport från en konferens och ett forskarsamtal. Ut-
given av Rådet för arbetslivsforskning, Svenska ESF-Rådet och In- tegrationsverket. Stockholm: Typoform AB.
Ivarsson S: (2001) Kvinnors karriärväg mot chefskap – om könsrelatera- de mönster i karriärutvecklingsprocessen. Arbetsliv i omvandling 2001:7. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Jennfors, L., Johansson, A. (2003) Utvärdering av brytprojektet i Älm- hult, 1 december 2001 – 30 juni 2003. Växjö: Växjö universitet. Johansson, S., Löfström, M., Ohlsson, Ö. (2000) Projekt som föränd-
ringsstrategi – analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten, Stockholm: SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Jönsson, B. (1999). Rum, tid och nätverk – en hyllning till hembygden.
Sid.157 – 171 i Månsson, H. (red.) (1999) Med periferin i centrum – Om landsbygden som motorn i en långsiktigt hållbar utveckling. Ös- tersund: Glesbygdsverket.
Kankkunen, T. (2006) Goda relationer viktigt för en enhetschef, i Arbets- livsinstitutet 2006:02 Chef idag. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Kanter, R. M. (1977). Men and women of the corporation. New York:
Basic Books.
Karlsson, O. (1999). Utvärdering – mer än metod. Tankar och syn- sätt i utvärderingsforskning. Àjour – en serie kunskapsöversik- ter från Svenska Kommunförbundet, nr 3. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Le Grand, C., Szulkin, R., Tåhlin, M. (2004) Arbetslivet halkar efter: de enkla jobben försvinner inte. Sociologisk forskning nr 1/04. 27- 33. Landstinget Dalarna (2007) Discovery 1. Medarbetarundersökning 2007.
Falun: Landstinget Dalarna & Vestra Konsult AB.
Lantto, P., Mörkenstam, U. (2007) Samerörelsen och offentlig svensk samepolitik, sid. 139 – 174 i Darvishpour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet – perspektiv på ett mångkulturellt Sve- rige. Lund: Studentlitteratur. (Korrekturupplaga)
Lundgren, von Schantz, I. Det är enklare i teorin – Om skolutveckling i praktiken. En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasie- skola. (Avhandlingsmanus, 2007).
Lundgren, M. (2002) Förmår facket spela en roll i lokal arbetsorganisa- tionsutveckling. Erfarenheter från ett LO-program om kunskapsut- veckling, arbetsorganisation och lönesystem (KAL). Stockholm: Landsorganisationen i Sverige (LO).
Lundgren, M. (1999) Den kommunala förvaltningen som rationalistiskt ideal – en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd. Uppsala. Uppsala universitet, Sociologiska institutionen.
Magnusson, E. (1998) Vardagens könsinnebörder under förhandling – om arbete, familj och produktion av kvinnlighet. Umeå Universitet. Mavin, S., Bryans, P., Waring, T. (2004) Gender on the agenda 2:
unlearning gender blindness in management education, in Women in Management Review Volume 19 Number 6 2004 pp. 293–303. Mommsen,W. (1974) The Age of Bureacracy, Perspectives on the Po-
litical Sociology of Max Weber. Oxford: Basil Blackwell. Myhrman, J. (1994) Hur blev Sverige rikt? Stockholm: SNS Förlag. Nationalencyklopedin. (1998) Multimedia 2000 plus.
Nolén, K. (2005) Ett arbetsliv för människor med funktionshinder? - En litteraturöversikt. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Peterson, H. (2000) ”Grabbiga tjejer” och ”tjejiga jobb” En fallstudie av könsintegrering och könssegregering. (Arbetslivsrapport 2000:2) Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Perkin, H. (1996) The Third Revolution .- Professional Elites in the Modern World. London: Routledge.
Prop. 1987/88:105. Prop. 2006/07:1. Prop. 2005/06:155.
Robertsson. H. (2003) Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, köns- segregering och jämställdhet. (Rapport 2003:13) Stockholm: Arbets- livsinstitutet.
Rönnqvist, D., Thunborg, C. 1996. Personalutbildning – ett instrument för livslångt lärande?, sid. 180 – 202 i Ellström, P-E., Gustavsson, B., Larsson, S. (red.). 1996. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Soininen, M., Jedlen, C. (2005) “Diversity, empowerment, innovation -
The X train – An equal journey a process study of a transnational part- nership, 2002 – 2004”. Linköping: The Equal project Diversity Faces. SCB 2003. Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvarta-
let 2002. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB, (2006) Tema utbildning: Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Befolkning och välfärd 2006, nr 1.
Schein, V.E. (1973). The relationship between sex role stereotypes and requisite management characteristics. Journal of Applied Psychology, 57, 95-100.
Schein, V.E. (1975). Relationship between sex-role stereotypes and req- uisite management characteristics among female managers. Journal of Applied Psychology, 60, 330-334.
Schein, V.E., Muller, R., Jacobson, C. (1989). The relationship between sex-role stereotypes and requisite management characteristics among college students. Sex Roles, 20, 210-219.
Schierup, C-U. (2007) Migration, medborgarskap och social exkludering, sid. 107 – 136 i Darvishpour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet – perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Stu- dentlitteratur. (Korrekturupplaga)
Schumacher, E., F. (1977) A Guide for the Perplexed. New York: Harper and Roe.
Selander, S (red.). (1989) Kampen om yrkesutövningen, Staten och kun- skapen. Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur Senge, P. (1995). Den femte disciplinen. Den lärande organisationens
konst. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag. SFS 2000:634. Om arbetsmarknadspolitiska program.
SOU 1991:56. Långt kvar till kunskapssamhället. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1996:56 Hälften vore nog – om kvinnor och män på arbetsmarkna- den.
SOU 1998:138. Kvinnor, män och funktionshinder. SOU 2004:43. Den könsuppdelade arbetsmarknaden.
SOU 2005:56. Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sveri- ge. Betänkande av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Stockholm: Fritzes kund- tjänst.
Stacey, R. (1993) Ledarskap genom kaos och förändring. Jönköping: Brain Books AB.
Stacey, R. (1996a) Strategic management and organizational dynamics. (2nd ed.) London: Pitman.
Stacey, R. (1996b) Complexity and creativity in organizations. San Fran- cisco: Berett-Koehler.
Svanberg, I., Tydén, M. (1999) I nationalismens bakvatten – Om minori- tet, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur
Söderlund, J., Bredin, K. (2005) Perspektiv på HM- nya organisations- former, nya utmaningar. Stockholm: Liber.
Söderström, M. (1993) Det svårfångade kompetensbegreppet. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Tengblad, S. (2003) Den myndige medarbetaren : strategier för konstruk- tivt medarbetarskap. Malmö : Liber ekonomi.
Thomas, W, I., Swaine Thomas, D. (1928) The Child in America. Behav- ior Problems and Programs. New York: Alfred A Knopf.
Wallraff, G. (2003) Längst därnere. Stockhol: Pocky.
Weber, M. (1983) Ekonomi och samhälle - Förståendesociologins grun- der, del 1. Sociologiska begrepp och definitioner - Ekonomi, sam- hällsordning och grupper. Lund: Argos.
Westerberg, L (2000) Vändpunkt i finansieringsfrågan? – Rapport från ett utvecklingsprojekt om finansiering av kvinnors företagande. NU- TEK, Närings- och teknikutvecklingsverket R 2000:11.
Westin, C. (2007) Om etnicitet, mångfald och makt, sid. 23 -54 i Dar- vishpour, M., Westin, C. (red.) (2007) Migration och etnicitet – per- spektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur. (Kor- rekturupplaga)
Westlander G (1991) Kvinnors arbetsförhållande. I: Lennerlöf L (red.) Människan i arbetslivet. Stockholm: Allmänna förlaget.
Wetterberg, G. (2004) Arbetet –välfärdens grundval. Stockholm: SNS Förlag.
Wharton, A., S. (2005) The Sociology of Gender. An Introduction to Thoery and Research. Oxford: Blackwell Publishing.
Witz, A. (1995) Professions and Patriarchy. London:Routledge.
Wilson, F.M. (1996), “Research note: organization theory: blind and deaf to gender?”, Organization Studies, Vol. 17 No. 5, pp. 825-42.
Ödman, P. J. (1981) Aktionsforskning som utvärdering. (s 268-285). I S. Franke-Wikberg & U. P. Lundgren (red.), Att värdera undervisning. Del 2. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Tidningsartiklar etc.
Kankkunen, T. 2006. Goda relationer viktigt för en enhetschef, i Arbets- livsinstitutet 2006:02 Chef idag. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Dagens Nyheter 2006-12-02. ”Regeringen vill ha bort äldre från
arbetslivet”
Dagens Nyheter 2007-09-05. ”Långa avtal cementerar skillnad mellan könen”.