För att få en bild av LHS’ forskningsdomän har jag valt att studera ämnesrepresentationen avseende de avhandlingar som publicerats på svenska vid dess institutioner under åren 2000–2003. Den språkliga avgränsningen visade sig snart vara utan betydelse för just denna studie, eftersom praktiskt taget alla författare enbart använder engelska nyckelord118. Tidsintervallet är utvalt huvudsakligen för att ge en bild av en sammanhängande och aktuell period. Jag har jämfört författarnas nyckelord med de ämnesord som tilldelats via SÄO. I bilagan finns en tabell som visar nyckelord, ämnesord och klassifikation för de respektive avhandlingarna. Jag vill dock betona att jag inte anser mitt urval giltigt som grund för långtgående generella bedömningar av domänen. Avsikten är snarare att visa vilken typ av faktorer jag menar skulle vara relevanta för att karakterisera ett forskningsområde, och hur information om dessa faktorer skulle kunna inhämtas.
Den mest markerade skiljelinjen mellan nyckelord och ämnesord tycks vara att nyckelorden även inkluderar sådant som inte på traditionellt sätt beskriver ämnet119. Författarna redovisar ofta t.ex. begrepp, metoder och bakomliggande discipliner, något som vanligen inte inkluderas i ämnesrepresentationen. Att ange namnet på den disciplin dit forskningen räknas (t.ex. medicin) som ämnesord riskerar att bli alltför allmänt. Och exempelvis bör inte klassifikationen (som ofta sammanfaller med disciplinen) medicin (V) förväxlas med ämnet medicin. Ett dokument kan ju ha ”medicin” som ämnesord, och ändå klassificeras som t.ex. historia (K). Ändå kan benämnandet av disciplinen ge ett sammanhang inom vilket ämnesorden kan
118 Den språkliga avgränsningen utesluter tio avhandlingar på engelska och en på norska publicerade av HLS Förlag under perioden 2000-2003.
förstås. I en tesaur eller ämnesordslista görs detta vanligen med tillägg i form av ”scope notes” efter homografer eller mångtydiga ord. ”Scope notes” är alltså inte definitioner i gängse mening, utan anger snarare hur en term används i ett givet sammanhang120. En sådan semantisk koppling skulle kunna fungera som en kontextuell ram för termer som betecknar begrepp eller metoder (t.ex. experience (1), interviews (3)), och som tenderar att bli svårtolkade utanför avhandlingens sammanhang. Det är alltså inte sagt att dessa icke-auktoriserade termer skulle vara felaktiga eller generellt oanvändbara. Poängen är väl att de inte är ämnesord i SÄO-bemärkelse. Det är ju stor skillnad på en avhandling som har intervjuer som ämne respektive metod. Jag tänker mig att det vore givande att kunna göra sådana åtskillnader även vid dokumentsökningar.
Av de 35 avhandlingarna är endast 2 primärindexerade av LHS. För att få någon uppfattning om huruvida detta i sig haft inflytande på valet av ämnesord skulle jag behöva göra en betydligt mer avancerad jämförande studie. Skillnaderna mellan nyckelord och ämnesord i mina exempel ligger i både kvalitet och kvantitet. I genomsnitt använder författarna dubbelt så många termer som biblioteken, men det är också så att ytterst få av termerna överensstämmer semantiskt. De flesta överensstämmelserna råder när det gäller mycket generella termer, och sådana används i avsevärt större utsträckning av SÄO än av författarna. Eftersom endast få termer är exakt lika innebär det att de semantiska överensstämmelserna slås fast utifrån mina tolkningar, och att gränserna för vad som räknas som motsvarigheter är flytande. Jag är också medveten om att kontexten för tolkningarna är väl snäv, eftersom den inte omfattar t.ex. uppsatsernas abstracts, innehållsförteckningar eller index. Den kontext jag avgränsat omfattar endast avhandlingarnas titlar och min begränsade förkunskap om domänens terminologi och praktiker för kunskapsorganisation. Poängen med detta är att jag vill diskutera om och hur nyckelorden som de ser ut i avhandlingarna skulle kunna fungera som ämnesord; i OPAC:en har ju användaren inte tillgång till abstracts, index, etc. Dels på grund av det stora måttet av godtycke, dels på grund av det lilla urvalet material kommer jag inte att presentera några kvantitativa ”resultat”. Jag kommer i stället att välja ut några exempel på nyckelord och diskutera hur de kan karakteriseras och på vilket sätt de kan bidra till att uttrycka dokumentets ämne. De nyckelord jag tolkar som utan direkt motsvarighet bland ämnesorden är markerade i bilagan med fet stil. När de gäller ämnesorden har jag av
utrymmesskäl uteslutit geografiska bestämningar som gäller Sverige, eftersom detta finns med i nästan varenda ämnesordssträng. Detta kan också utläsas av klassifikationsskoderna, där en majoritet innehåller tillägget ”c” (Sverige).
En del av nyckelorden syftar på discipliner som motsvaras av kategorier inom SAB-systemet som rhetoric (6), ethnography (26) eller social psychology (35). Av klassifikationskoderna på dessa avhandlingar framgår dock att den övergripande kategori som valts är E (uppfostran och undervisning). Denna klassning kan också tyckas rimlig eftersom avhandlingarna är publicerade inom en domän som delvis sammanfaller med disciplinen pedagogik, som i sin tur utgör en stor del av kategori E. Enbart av nyckelorden framgår inte t.ex. om författarna uppfattar sina avhandlingar som tvärvetenskapliga och hemmahörande inom flera discipliner, eller om de snarare vill ge en kontextuell ram åt de övriga nyckelorden. För att dessa ord skulle vara ämnesord enligt SÄO skulle det dessutom krävas att det rör sig om dokument som har ämnet retorik, etnografi eller socialpsykologi, och de skulle i så fall klassas under F (språk), M (etnografi) respektive O (samhällsvetenskap). Skillnaderna förklaras alltså inte bara av att biblioteket har en snävare syn på ämnets omfattning, utan att en hel del av de nyckelord författarna använder för att karakterisera sina verk överhuvudtaget inte uppfattas eller räknas som ämnesord.
I några fall har författaren angivit en teori eller ett perspektiv som nyckelord, t.ex. phenomenology (1), holistic view (18), post structuralism, feminism (26). Även uppgifter om forskningsmetod förekommer: observations (3), ethnographic method (5), hermeneutic[s] (11), (33). Återigen är det fråga om en typ av bestämning som inte brukar räknas som ämnesord – de betraktas inte som identitetsgrundande för dokumentet. Men betyder detta verkligen att de är irrelevanta för användaren? Jag föreställer mig att det skulle kunna vara synnerligen intressant att analysera anläggandet av ett visst perspektiv på mycket olika studieområden. Kanske kan två dokument skapade utifrån ett feministiskt perspektiv vara ömsesidigt fruktbara på ett annat (och ibland mer givande) sätt än två dokument som har ”svensk litteratur” som ämne. Här blir det kanske åter tydligt att frågeställningarna gäller dels ett eventuellt utvidgande av ämnesbegreppet, dels ett eventuellt inkluderande av ytterligare metadatakategorier i katalogposterna.
Ytterligare nyckelord betecknar begrepp som författaren på detta sätt pekar ut som centrala för avhandlingen: Life world (1), alterity (5), disembeddedness (8), governmentality (10), (18), (19), (25). När, som med det sista exemplet, en
term är central för domänen – åtminstone inom en viss tidsram, eller vid en viss institution.
De nyckelord som är svårast att avgränsa gentemot ämnesorden är de ord som kan tolkas antingen som begrepp som är specifika för avhandlingen, eller som alternativa ämnesord: learning (1), institution (2), education (7), masculinity (28), multicultural (31). De omfattar delvis ord som redan existerar i SÄO, men som inte inkluderats i katalogposterna; att så är fallet kan ha flera förklaringar. Inom Kungliga bibliotekets enhet för bibliografisk utveckling och samordning (BUS) finns en praxis att inte indexera ämnen som beräknas utgöra mindre än ca 20 procent av det totala dokumentet121. Ord som syftar på ämnen som inte uppfyller detta kriterium används alltså inte som ämnesord. En annan förklaring kan vara att nyckelord anses för specifika, eller för allmänna, för att motsvara det aktuella indexeringsdjupet. I en avhandling med en ämnessträng som ”Gymnastikundervisning – Högskolan – Historia” anses förmodligen floor exercise (2) som alltför specifikt för att fungera som ämnesord. Å andra sidan kan nyckelordet behaviour (16) tyckas vara allmänt intill oanvändbarhet som ämnesord för en avhandling om flickors erfarenheter av teknikundervisning122.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det finns gott om förklaringar till diskrepanserna mellan nyckelord och ämnesord. De två termerna har inte exakt samma betydelse, och syftar inte heller till att uppfylla samma funktioner. Nyckelorden syftar inte enbart till att beskriva ett ämne, utan vill karakterisera dokumentet utifrån många synvinklar. Författarna är inte heller nödvändigtvis, eller ens troligtvis, bekanta med hur det lokala indexeringsspråket fungerar, även om de skulle vilja anpassa sina terminologiska val till en mer traditionell ämnesbeskrivning. Ämnesorden springer ur en annan typ av analys, och ur en praxis inom vilken det skulle anses som ett avsteg från objektiviteten att benämna forskarens perspektiv eller teori. Även från IR-synpunkt skulle det kunna vara problematiskt med ett utvidgat ämnesbegrepp, eftersom en sökning skulle ge en massa ”brus” i form av irrelevanta träffar. Även om man anser att ämne och teori inte helt går att separera är man kanske inte heller beredd att se dem som identiska?
Kapitlet ”Ordning i biblioteket” har hittills handlat om teoretiska och praktiska aspekter av ämnesrepresentation inom SAB-systemet, illustrerade av exempel från SÄO och LHS-avhandlingar. Härifrån vill jag gå vidare till
121 ”Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexering”, kap. 4.8.
122 Däremot skulle termen kunna göras mer användbar med hjälp av en ”scope note” eller annan typ av kompletterande bestämning. Mer om detta nedan i avsnittet ”Semantiska ramverk”.
frågan om hur ämnesorden kan ordnas i relation till varandra i form av en tesaur, och hur de kan presenteras för att ge en användbar bild av domänen. SÄO innehåller visserligen några uppgifter om termrelationer, men denna funktion är inte ännu utbyggd nog för att listan ska kunna kallas för en tesaur123. I nästa avsnitt kommer jag att diskutera hur själva domänstrukturen skulle kunna representeras med hjälp av en tesaur.