I en artikel om hypertextbaserade tesaurer diskuterar Richard Pollard utformandet av en tesaur med hjälp av hypertext för att underlätta icke-linjär navigering bland ämnesorden139. De ord som kopplar sökaren vidare kallas ibland ”entry vocabulary”, alltså ett slags ”ingångsvokabulär” som inte består av tesaurens auktoriserade ämnesord. Pollard menar att antalet icke-auktoriserade sökord bör vara betydligt större än de icke-auktoriserade, detta för att erbjuda användaren så många sökingångar som möjligt. Detta hänger ju också ihop med frågan om tolkning och formulering av ämnet: även om antalet och arten av ämnesord kontrolleras av indexeraren tillhandahålls fler alternativ – inte minst för terminologiskt ovana användare – för att snäva in beskrivningen av ämnet. Själva det ackumulerade intrycket av ingångsvokabulären bidrar ju också till att ge en bild av indexeringsterminologin, på ett sätt som är analogt med dokumentens roll i karakteriserandet av domänen.
Högskolebiblioteket i Halmstad har en tesaur kopplad till sin OPAC140. Sökningar kan dels göras i själva katalogen, dels bland tesaurens ämnesord. Bland metadatan i katalogposterna finns klickbara ämnesord från tesauren.
139 Pollard, Richard, 1993, ”A hypertext-based thesaurus as a subject browsing aid for bibliographic databases”.
140 Hulda – katalog för högskolebiblioteket i Halmstad, http://biservmac2.hh.se/Hulda/search.htm [040502]
Genom att välja en sådan länk kommer man till en post i tesauren som redogör för ordets relationer till andra ämnesord och för dess motsvarighet bland LIBRIS klassifikationskoder. Dessutom får man en uppgift om hur många dokument i den lokala katalogen som är indexerade med just detta ämnesord och en länk till en lista på dessa dokument. Har användaren inget förslag på ämnesord är det också möjligt att få en översikt över tesaurens struktur på den översta ämnesnivån och därifrån klicka sig fram genom kategorierna. Dessa kategorier sammanfaller delvis med SAB-systemets klasser. Några klasser är dock sammanslagna till en kategori (historia + geografi; naturvetenskap + matematik; teknik + medicin), medan ett fåtal uteslutits helt (t.ex. uppfostran/undervisning och etnografi). På så sätt har man bibehållit sambandet med SAB:s klassifikationssystem samtidigt som man låter tesauren spegla delvis lokala prioriteringar och indelningar.
Den tesaur jag skulle vilja pröva på LHS har många likheter med den som finns i Halmstad, och funktionerna sammanfaller i stort sett med dem i Pollards förslag141. Användaren kommer in i systemet genom att välja sökfältet för ämnesord. Om det föreslagna ordet är auktoriserat kopplas användaren direkt till tesaurens hierarkiska del för att få en bild av termens kontext. Via klickning på det valda ordet får hon/han fram en lista över dokument som indexerats med detta ord. Varje dokumenttitel länkar vidare till sin katalogpost i OPAC:en. Om det föreslagna ordet inte är auktoriserat länkas man till den alfabetiska delen av tesauren för att eventuellt hitta besläktade ord eller USE-hänvisningar till auktoriserade termer som via klickning leder till den hierarkiska tesauren.
Även bortsett från tekniska och ekonomiska hänsyn återstår givetvis många frågor om hur en tesaur för LHS kan och bör se ut. En aldrig så god struktur kan inte kompensera för en otillräcklig ämnesrepresentation, och det är knappast heller möjligt att helt skilja på hur ett ämne beskrivs och hur det relateras till andra ämnen. Jag menar att det måste finnas en vetenskapligt baserad konsensus om hur ämnen avgränsas, benämns och ordnas i relation till en viss domän. Att skapa identiteter och ordningar är minst lika problematiskt som att upptäcka dem, och medför dessutom krav på genomtänkta och genomskinliga förhållningssätt – men vad vore alternativet?
Slutdiskussion
Jag är inte det minsta överraskad över att ha nått slutet på min uppsats försedd med fler (men kanske något annorlunda) frågor än jag hade från början. Strukturen på en sådan här text, med dess progression från det allmänna till det specifika, borde kanske vara analog med utvecklingen från problem till lösning, men min erfarenhet är att detta sällan är fallet. Mitt syfte har varit att utforska frågor om kunskap, identitet och ordning med förhoppningen om att kunna placera och diskutera dem i en bibliotekskontext. Jag menar att det är helt centralt för både forskare och bibliotekarier att skapa och formulera ett förhållningssätt till dessa frågor på en filosofisk och vetenskapsteoretisk nivå innan de ger sig i kast med att mer specifikt behandla teorier och praktiker som rör kunskapsorganisation i biblioteket.
För att någorlunda ge en bild av komplexiteten hos ett sådant projekt har jag använt en relativt stor del av uppsatsen till att diskutera frågeställningarna på ett allmänt, men som jag hoppas inte alltför abstrakt, sätt i kapitlet ”Att ordna verkligheten”. Jag menar att det är viktigt att sådana diskussioner sker med hjälp av exempel – gärna från många olika erfarenhetsområden. De områden jag valt speglar givetvis mina intressen och associationsbanor. Fokuseringen på språkrelaterade exempel har dessutom anknytning till mitt konstruktivistiska perspektiv och mitt intresse för diskursanalysen. På så sätt tycker jag nog att min egen uppsats ganska väl illustrerar tanken om att ämne och perspektiv alltid är sammanflätande och ömsesidigt inflytelserika.
Tack och lov finns många olika sätt att analysera kunskapsorganisation och ämnesrepresentation. De analyser jag inte inkluderat är inte bara uteslutna på grund av min kunskaps- och vetenskapssyn, utan i många fall också av utrymmesskäl. En problematik som blivit tydligare för mig under arbetets gång är frågor relaterade till informationsåtervinning och användare, som ju inte behandlats i någon större utsträckning här. Det tycks mig delvis märkligt att jag ägnat så mycket tid åt frågor om t.ex. ämnesrepresentation när jag inte gör reda för hur den ska komma användare till godo. De indikationer som finns i statistikmaterialet från LHS – som för övrigt vore lämpligt material för vidare
studier! – om att ämnesord endast spelar en liten roll för informationssökare kan ju tolkas som att resurser bör läggas på helt andra saker än domänanalys och utvecklandet av tesaurer. Kanske är indexering en dyr angelägenhet för en minoritet av bibliotekens användare? Detta väcker i sin tur frågor om huruvida biblioteken ska styras av principer som anknyter främst till dokumenten, domänen, användaren eller något helt annat.
När det gäller underutnyttjandet av ämnesorden vid sökningar i bibliotekskataloger tror jag dock inte att det är nödvändigt att betrakta detta som ett tecken på att användare som grupp inte har något särskilt behov av denna typ av kategoriseringar. Enligt min mening kan det vara lika gärna vara så att detta är en reflektion av den kunskapssyn som skickar horder av studenter till biblioteket med identiska och strängt fastslagna litteraturlistor. När det gäller universitets- och högskolebibliotek skulle det vara intressant att studera en eventuell koppling mellan den kunskaps- och vetenskapssyn som förmedlas vid en viss institution och informationssökningsbeteenden hos studenter vid denna institution. Jag tänker mig att det också skulle kunna vara givande att initiera ett mer systematiskt samarbete mellan ämnesspecialister och bibliotekarier. Säkerligen har båda dessa grupper mycket att tillföra en domänanalys eller en diskussion om hur ämnen bäst representeras.
När det gäller mina förslag på tesaurers roll i förhållande till bibliotekskataloger är det också viktigt att minnas att en strukturerad ämnesordslista inte ensam säger någonting om hur ett ämne ska avgränsas och benämnas. Inte heller löser den problemet med vilka av dokumentets egenskaper och potentialer som ska anses vara identitetsgrundande. Jag tycker som sagt att det vore önskvärt att inkludera fler element av dem författarna använder som nyckelord (teorier, metoder, begrepp) bland metadatan. Däremot är jag osäker på om de bör omfattas av det som kallas ämnesord, eller om de hör hemma i en egen kategori. Det finns avsevärda problem med båda alternativ – både praktiskt och teoretiskt. Å andra sidan finns också många fler uppsatser att skriva…
Sammanfattning
I denna uppsats har jag utforskat relationerna mellan kunskapssyn och kunskapsorganisation i en bibliotekskontext, genom att studera och diskutera praktiker och teorier knutna till indexering och tesauruskonstruktion. Mitt övergripande perspektiv är konstruktionistiskt, vilket här betyder att jag omfattar en kunskapssyn som menar det inte är möjligt att uppnå kunskap om verkligheten utanför de konstruktioner som utgörs av våra språk och tankar.
I den inledande delen presenterade jag mina val av källor, metod och teori, samt gav en översikt över en del av den forskning inom biblioteks- och informationsvetenskapen som fokuserar på frågor om ämnesrepresentation och strukturering av ämnesord. De källor som inte direkt är knutna till B&I-området behandlar mer generella aspekter av kunskapsteori och klassifikation.
Uppsatsens första del (”Att ordna verkligheten”) syftar till att ge en allmän bakgrund till relationerna mellan epistemologi, metafysik och klassifikation utifrån nyckelbegreppen identitet och ordning. Jag ger där några exempel från olika områden på olika perspektiv på klassifikation, och försöker illustrera hur språket och kontexten spelar in i analyserandet, beskrivandet och ordnandet av världen omkring oss.
Uppsatsens andra del (”Ordning i biblioteket”) behandlar aspekter av dessa frågor som är mer specifika för en bibliotekskontext. Jag börjar med att resonera kring riktlinjerna för indexering av ämnesordslistan SÄO – som jag anser präglas av en bristande teoretisering av indexeringspraktiken – och analyserar också en del av de diskurser som jag menar kommer till synes i denna praktik. Därefter diskuteras indexeringen som en tolkande process, och möjligheterna med att använda domänanalysen som en bas och ett verktyg för denna process. Som illustration av ämnesrepresentationens komplexitet undersöker jag den bristande överensstämmelsen mellan indexeringstermer och författares nyckelord i 35 avhandlingar publicerade vid Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) 2000 – 2003. Min slutsats är att diskrepansen till stor del beror på att författare använder termer som traditionellt inte räknas som ämnesord, t.ex. termer som syftar på teori eller metod. Avslutningsvis
behandlas även strukturerandet av ämnesord i form av tesaurer, då jag hävdar att tesauren kan tjäna som ett slags karta över en vetenskapsdomän, och därmed underlätta för användaren att hitta information.
Som sammanfattning vill jag återigen framhålla betydelsen av kunskapssyn och kontext för de teorier och praktiker som rör kunskapsorganisation. Jag menar att det är väsentligt för forskare och bibliotekarier att formulera ett genomtänkt och vetenskapligt baserat förhållningssätt till dessa frågor på ett allmänt plan för att kunna möta mer specifika problem och möjligheter i en bibliotekskontext.