Identitet och ordning

Institutionen för ABM

Biblioteks- och informationsvetenskap

Identitet och ordning

Om kunskapssyn och kunskapsorganisation i en bibliotekskontext

Maria Sundin

Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2004 Institutionen för ABM

Handledare: Janne Backlund

Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 203 ISSN 1650-4267

Inledning ... 2

Syfte & frågeställningar ... 4

Terminologi... 5

Disposition ... 6

Lärarhögskolan i Stockholm ... 6

Teori, metod & källor ... 8

Forskningsöversikt ... 13

Att ordna verkligheten... 19

Klassifikation och kategorier ... 21

Identitet ... 23

Grammatiken som verktyg... 25

Naturen som studieobjekt... 28

Språk och verklighet ... 30

Ordning i biblioteket... 33

Ämnesrepresentation... 33

Riktlinjer för indexering ... 35

Svenska ämnesord... 38

Indexeringsprocessen... 41

Domänanalys ... 43

Nyckelord vs Ämnesord ... 47

Ämnesord och strukturer... 51

Tesaurer ... 51

Semantiska ramverk... 55

Tesaurens form och funktion ... 56

Slutdiskussion ... 58

Sammanfattning ... 60

Källor & referenser... 62

Avhandlingarna... 66

BILAGA ... 69

Maktlystnaden att ordna, till varje pris ordna, är den stora frestelsen […] att vara härskare för att vrida allt till rätta. Jag vet hur allt ska ordnas! Nästan alla vet det, för resten, under några ögonblick, i någon stund. Alla diktatorer har antagligen denna känsla […]

(Eyvind Johnson)¹

[T]he cultivated person’s first duty is to be always prepared to rewrite the encyclopedia.

(Umberto Eco)²

Inledning

När jag var barn visste jag inte vad SAB-systemet var för något³. Jag var däremot väl bekant med fenomenet klassifikation, till exempel genom ordnandet av mina leksaker i olika kategorier. När det gällde böcker hade jag ett helt annat tillvägagångssätt: Jag gick längs hyllorna på biblioteket och spanade efter ett spännande omslag eller en intressant titel, och jag gjorde många fantastiska fynd på detta sätt.

Nu när jag själv arbetar på ett högskolebibliotek blir jag förvånad över hur många människor som frågar: ”På vilken hylla har ni böcker om X?”, där X står för något mycket allmänt som ”miljö” eller ”skolpolitik”. Dessa personer ämnar tydligen helt enkelt rusa iväg till en hylla och botanisera, praktiskt taget på måfå! Men faktum är att det är en metod som ofta ger goda resultat. Oviljan att på samma sätt botanisera i en OPAC⁴ kanske beror på att dokumenten inte tycks lika väl representerade av ämnesord och klassifikationskoder som av sina fysiska kroppar?

Vi vill kanske gärna tro att vår kunskap ständigt blir allt större, och att ett tecken på detta är att mängden information hela tiden ökar. Vad som helst borde öka parallellt med antalet dokument i olika medier är metoder för att beskriva och strukturera materialet. Inte minst inom biblioteks- och informationsforskningen är frågan om kunskapsorganisation central. Ordning

1 Johnson, Eyvind, 1997 [1941], Grupp Krilon, s. 19.

2 Eco, Umberto, 1998, Serendipities. Language and Lunacy, p. 21.

3 Nu vet jag att det är ett klassifikationssystem för svenska bibliotek som vanligen kallas så efter upphovsorganisationen, Sveriges Allmänna Biblioteksförening.

4 Open Access Online Catalogue – alltså en nätbaserad katalog tillgänglig för allmänheten.

bland materialet är ett villkor för effektivt och systematiskt användande av det.

Även om alla inte alltid söker på ett effektivt och systematiskt sätt måste den möjligheten finnas.

Att synen på vad som är god ordning beror av olika kontextuella variabler är för mig inte ett tecken på att ordnandet är ett hopplöst eller likgiltigt projekt.

Däremot tror jag att det är viktigt att försöka få syn på, benämna och diskutera dessa variabler och deras roll i kunskapsorganisation och ämnesrepresentation.

Syfte & frågeställningar

Jag vill utforska betydelsen av kunskapssyn och kontextuella relationer för frågor om kunskapsorganisation. Mer specifikt vill jag göra detta genom att diskutera ämnesrepresentation och strukturering av ämnesord, samt indexering och tesaurer som aspekter av dessa praktiker. Eftersom uppsatsen är avgränsad till att gälla SAB-systemet kommer jag att studera indexeringen utifrån ämnesordslistan Svenska ämnesord (SÄO)⁵, som har sin grund i detta system.

För att illustrera diskussionen om indexering kommer jag att jämföra de kontrollerade och fria ämnesord som använts för att beskriva 35 avhandlingar publicerade vid Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) under åren 2000-2003.

Dels ämnar jag föra en diskussion om kunskapssyn i relation till teorier om beskrivningar och definitioner av ämnen. Vilka variabler kan vara relevanta för att avgränsa och karakterisera ett ämne, och hur bestäms dessa variabler? Vari består ett dokuments identitet och hur kan denna identitet representeras på bästa sätt? Dels vill jag undersöka möjligheterna och problemen med att använda verktyg som indexering och tesaurer på en avgränsad samling dokument knutna till en vetenskaplig domän. Hur kan man veta vad som är en god ordning? Hur ska en dokumentsamling struktureras för att vara tillgänglig och användbar? Det jag särskilt tänker på är hur man kan hantera de motsatta behoven av universalitet (enhetlighet) och specificitet. De frågor jag tar upp kommer att beröra bibliotekarier och andra användare samt domänen. Jag vill också studera villkoren för att kunna utveckla en tesaur för LHS. Min tanke är alltså inte att skapa själva tesauren, utan att diskutera vad som kan utgöra grunden för ett sådant arbete. Trots detta vill jag också helt kort ta upp några konkreta frågor om struktur och gränssnitt, det vill säga i vilken form en tesaur kan och bör presenteras för att bäst tjäna olika typer av användare.

5 SÄO (Svenska ämnesord) är en lista över auktoriserade ämnesord som sammanställs och uppdateras av Kungliga bibliotekets enhet för bibliografisk utveckling och samordning (BUS). De kontrollerade ämnesorden som litteraturen tilldelas i den nationella databasen LIBRIS kommer huvudsakligen från SÄO.

Fastän flera av mina frågor är mycket konkreta, och i många fall har en praktisk syftning, kommer min uppsats främst att fokusera på de teoretiska överväganden som ligger bakom frågorna. Detta gäller särskilt diskussioner kring hur ett ämne och en domän kan definieras och beskrivas. Tyngdpunkten i de teoretiska avsnitten ligger alltså på de delar av området kunskapsorganisation som behandlar ämnesrepresentation och strukturer, snarare än på informationsåtervinning. Detta kan tyckas märkligt när ett av mina uttalade mål är att undersöka möjligheten av att skapa en tesaur vars huvudsakliga uppgift ska vara att underlätta för användarna att få tillgång till information. Jag menar dock att det är riskabelt att hoppa över eller förenkla de teoretiska leden; utan en tydlig och genomtänkt vetenskaplig grund för kunskapsorganisation och dokumentrepresentation förlorar man både i kontinuitet och i genomskådlighet. Att tekniska lösningar och ekonomiska hänsyn av olika slag får ytterst litet utrymme i uppsatsen betyder inte att jag inte anser att dessa frågor är viktiga, utan att jag valt att inrikta min diskussion på vad jag betraktar som ett tidigare stadium i utvecklandet av en tesaur.

De klassifikationskoder och auktoriserade ämnesord som nämns i uppsatsen kommer från SAB-systemet respektive Svenska ämnesord (SÄO) såvitt annat inte uttryckligen sägs. Detta beror på att jag valt att studera frågor som rör ämnesord som används i relation till LHS, och att man där klassificerar enligt SAB-systemet och indexerar huvudsakligen med hjälp av SÄO.

Terminologi

Termerna tesaurus och ämnesordlista används delvis som om de vore utbytbara. Det speciella med tesauren är att den inte bara räknar upp auktoriserade ämnesord, utan presenterar dessa ord i hierarkisk-relationell form. I hierarkiskt avseende skulle jag placera tesaur som en underavdelning till ämnesordlista; det är en ämnesordlista med särskilda egenskaper.

Nyckelord är en direktöversättning av ”keywords”, alltså författarens egna ämnesord⁶. Dessa kan visserligen sammanfalla med de auktoriserade ämnesorden, men är inte identiska till sin art.

6 Denna term används också i Per Nyströms Vad är ett ämne? En diskussion kring ämnesbegreppet inom biblioteks- och informationsvetenskap utifrån exemplet historia, 2001. Mer om denna text senare i uppsatsen.

Disposition

Jag börjar med att kort presentera mina val av källor, metod och teori, och ger sedan en översikt över det aktuella forskningsläget när det gäller kunskapsorganisation inom biblioteks- och informationsvetenskap (B&I).

Därefter följer en allmän diskussion om ordning och identitet i vid bemärkelse från några skilda erfarenhetsfält. Jag hoppas kunna visa är att beskrivning och ordnande visserligen må vara en universell⁷ angelägenhet, men att dess teorier och praktiker växlar med många olika kontextuella variabler.

I kapitlet ”Ordning i biblioteket” inleder jag med en diskussion om ämnesrepresentation och indexering. Framställningen baserar sig delvis på Jens-Erik Mais teorier om indexeringens tolkande karaktär, och på Mais och Hjørlands framhållande av domänanalysens betydelse för denna verksamhet.

Sedan följer ett stycke om struktureringen av ämnesord som dels behandlar allmänna frågeställningar kring tesaurer, dels innehåller en kort diskussion om de ämnesord och nyckelord som används för att beskriva 35 avhandlingar på publicerade vid LHS under åren 2000–2003. Jag kommer också att ta upp några konkreta förslag på hur tesaurer kan användas som sökverktyg.

Lärarhögskolan i Stockholm

LHS är Sveriges enda specialhögskola för kunskap om lärande, och har drygt 12 000 studenter under ett år (2002), varav ca 20 procent är män. Högskolan är uppdelad i tre institutioner – Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL), Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL) och Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL) – och har just nu ca 100 doktorander. Forskning bedrivs inom huvudområdena barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, didaktik och specialpedagogik. Sedan 2003 finns ett Centrum för genus och utbildningsvetenskap. Knutet till LHS finns också ett förlag (HLS Förlag) som bland annat publicerar rapporter och avhandlingar från forskningsområdena⁸. Biblioteket har i genomsnitt 1000 besökare om dagen, varav huvuddelen är lärare, forskare och studenter med anknytning till LHS. Klassificering och indexering sker med hjälp av SAB- systemet respektive SÄO.

7 I bemärkelsen att ”alla” någon gång ägnar sig åt det.

8 Informationen kommer från LHS’ webbplats på http://www.lhs.se/ [hämtat 040405].

Den vanligaste sökningen i LHS’ lokala OPAC utförs i fönstret Enkel sökning⁹. I detta fönster kan man välja mellan fälten fritext, titel, författare, hylla, tidskriftstitel och Boolesk sökning. År 2001 var gjordes 12 procent av sökningarna i LHS-katalogen i fritextfältet (som i statistiken kallas Keyword Relevance Search)¹⁰. KRS var då också det fält som hade lägsta andelen nollträffar – endast 15 procent. Ett motsatt problem för detta fält är dock att antalet träffar ofta blir så stort att resultatet i praktiken inte är särskilt användbart. Eftersom den booleska operatoren OR är default uppstår detta i synnerhet vid angivandet av flera sökord. Det finns indikationer på att endast en mindre del av de sökningar som görs i KRS-fältet är ämnesordssökningar i egentlig bemärkelse – huvuddelen består av titelsökningar och sökningar på författarnamn¹¹. Även om min uppsats inte kommer att behandla återvinningsaspekten av kunskapsorganisation tycker jag ändå att detta väcker många intressanta frågor, både om användares vanor och om hur undersökningar av dessa vanor bör utformas. Hur och om användare nyttjar möjligheten till ämnesordssökningar är ju kopplat till frågeställningar om ämnesrepresentation. Dessa frågor kommer dock inte att diskuteras inom ramen för min uppsats, utan får snarare peka vidare på ett forskningsområde som kan vara intressant för en framtida studie.

9 År 2001 gjordes 82 procent av alla sökningar på Enkel sökning enligt intern statistik sammanställd av Tomas Johansson, bibliotekarie vid LHS, i april 2001. [Utskrift finns i författarens ägo.]

10 Under denna period var titelfältet default; nu är det i stället fritextfältet. Någon jämförande sammanställning som skulle kunna visa på eventuella förändringar som bytet av default kan ha medfört finns ännu inte.

11 Indikationerna utläser jag ur ett stickprov från sökordsstatistiken i LHS’ OPAC från 040123 som visar att knappt 30 av 192 sökningar i KRS-fältet är egentliga ämnesordssökningar; den överväldigande majoriteten sökord sammanfaller i stället med titlar, eller delar av titlar. Självklart skulle mer omfattande studier behövas för att visa om denna indikation utgör en del av ett generellt mönster. [Utskrift av sökordsstatistiken finns i författarens ägo]

Teori, metod & källor

Mitt övergripande perspektiv är konstruktionistiskt¹². Med det menar jag inte att det inte skulle finnas någon verklighet – bara att det inte är möjligt att nå kunskap om denna verklighet utanför de konstruktioner som utgörs av våra språk och tankar. Detta perspektiv innehåller också en maktaspekt: Vems konstruktioner har störst förklaringsvärde i en viss kontext? Vilken eller vilka röster kan göra sig hörda i ett givet sammanhang – och inte bara göra sig hörda, utan framstå som självklara, naturliga, nästan oemotsägliga. I sin mest extrema form antyder denna självklarhet att det studerade objektet (verkligheten) är något utanför och oberoende av mänskligt medvetande; fakta är orubbliga storheter som det gäller att avtäcka med hjälp av förnuft eller empiri. I kontrast till detta står konstruktionismens anti-essentialism, som förhåller sig skeptisk till att slå fast den sociala världens egenskaper som naturgivna delar av en sann identitet¹³.

Konstruktionismens förhållningssätt tillämpas huvudsakligen på humanistiska och samhällsvetenskapliga områden, som inte anses vila enbart på ”hårda” fakta. Jag vill dock framhålla att det inte är fråga om ett angreppssätt som brukas när fakta är svåra att slå fast – ett slags lågkalorivetenskap – utan om ett metaperspektiv på vad som överhuvudtaget anses vara fakta, och vilka strukturer och processer som ligger bakom både konsensus och förändringar på dessa områden.

Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips påpekar i sin bok Diskursanalys som teori och metod att en kritik av (social)konstruktionismen riktar sig mot dess påstådda totala relativism som skulle innebära att ”all kunskap och alla sociala identiteter är kontingenta”¹⁴. Varken författarna eller jag anser dock att denna bild är rättvisande, men klart är att det finns problem

12 Jag använder denna term snarare än konstruktivism, som enligt Burr även används ”to refer to Piagetian theory and to a particular kind of perceptual theory”. Burr, Vivien, 1995, An Introduction to Social Constructionism, p. 2. [Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 11, not 4, gör samma påpekande som Burr]

13 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, Diskursanalys som teori och metod, s. 12.

14 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 12.

även med anti-essentialistiska synsätt. Den klassiska fällan för den extrema relativismen är väl frågan om hur man rimligen skulle kunna hävda att tesen om att det inte finns några absoluta sanningar är en absolut sanning. Om det vore fallet att kontingens innebär att vetenskap och värderingar är meningslösa, vore det onekligen svårt för en forskare att motivera varför hon eller han skulle hysa något intresse för sådana frågor. Enligt min mening innebär dock konstruktionismens kontingens snarare att det som brukar kallas vetenskapliga fakta inte kan göra anspråk på att vara objektiva och absoluta entiteter som är universella och oberoende av historiska och sociala kontexter. Det jag tycker är intressant i detta sammanhang är just hur dessa anspråk görs oftast utan att det blir explicit att de görs. Michel Foucault formulerar det som att ”[d]iskursen försöker förgäves framstå som om den inte är något att bry sig om […]”¹⁵. Med detta ”förgäves” i åtanke menar jag att det man sysslar med i diskursanalys just är att utforska hur kampen om vad som meningsfullt kan utsägas ser ut, framför allt de spår som syns i språk och andra tecken.

[V]arje konkret fixering av tecknens betydelse är kontingent; den är möjlig men inte nödvändig, och det är just dessa ständiga försök som aldrig helt lyckas som ger en ingång till analysen. Diskursanalysens syfte är nämligen att kartlägga de processer där vi kämpar om hur tecknens betydelse ska fastställas och där vissa betydelsefixeringar blir så konventionaliserade att vi uppfattar dem som naturliga. [Originalets kursiv]¹⁶

Denna ”oändliga semios” – där ett tecken ständigt pekar vidare mot andra tecken utan att mening slutgiltigt fastslås – måste också kunna studeras som en ögonblicksbild; av analysstrategiska skäl är det ibland nödvändigt att sätta tillfälligt punkt¹⁷. Kulturforskaren Stuart Hall kallar detta ”den arbiträra tillslutningens ögonblick” och fortsätter:

Potentiellt är diskurserna ändlösa: betydelsens oändliga semios. Men för att över huvud taget säga något blir man tvungen att sluta tala. Självfallet är varje punkt tillfällig. […] I verkligheten finns inte sådana punkter.¹⁸

I anslutning till det konstruktionistiska perspektivet använder jag mig av en diskursanalytisk metod för min undersökning av indexering och tesaurer.

15 Foucault, Michel, 1993 [1971], Diskursens ordning, s. 8.

16 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 32.

17 Uttrycket ”unlimited semiosis” myntades av Umberto Eco (se t.ex. Semiotics and the philosophy of language. Bloomington, IN: Indiana University Press, 1984)

18 Stuart Hall citerad i Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 107. Citatet kommer ursprungligen från Hall, Stuart, 1988, “Minimal selves”, p. 134.

Diskursanalysen är egentligen mer än en metod, eftersom den är så tätt knuten till det konstruktionistiska målet att studera (och ifrågasätta) hur kunskap och sanning skapas genom priviligerade diskurser, och analysera diskursers strävan efter att reducera ”mångtydighet till entydighet”¹⁹. En strategi som kan kopplas till dessa resonemang är främmandegörandet av det vardagliga, att inte försumma att analysera även det som anses självklart²⁰. Jag menar att detta är ett givande angreppssätt, eftersom jag vill diskutera hur synen på vad som är kunskap kan bli synlig genom språkanvändningen inom en viss domän, och hur detta relaterar till synen på hur domänens dokument bör beskrivas och ordnas.

Detta anknyter till klassifikationsteorier och annat tänkande kring kategorier. En text som på ett grundläggande sätt behandlar människors teorier och praktiker för att dela upp tillvaron, och hur dessa förändras historiskt, är Michel Foucaults The Order of Things som kommer att fungera som ett slags bas för min diskussion²¹. Jag kommer även att referera till Rebecca Bryants vetenskapsteoretiska diskussion av klassificering i Discovery and Decision²². Med hjälp av Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips’ Diskursanalys som teori och metod har jag också i detta kapitel försökt förtydliga vissa teoretiska och metodologiska ställningstaganden. Detta kommer också att kompletteras av mer avgränsade studier av specifika system för ämnesrepresentation och strukturering av ämnesord – framför allt för bibliotek.

Även frågor om språk och språksyn, samt enstaka aspekter som rör informationssökning kommer att behandlas.

Vad beträffar LHS-bibliotekets material kommer jag att välja ut ett antal texter som jag anser vara centrala för att ge en bild av LHS’

forskningsverksamhet för närmare granskning. Jag kommer närmare bestämt att undersöka vilka bilder av domänen som kommer till synes i avhandlingarnas nyckelord respektive ämnesord. Även om jag inte ämnar genomföra en egentlig domänanalys kommer denna metod att diskuteras med hjälp av Birger Hjørlands ”Domain Analysis in Information Science” och Hjørlands och Hanne Albrechtsens ”Toward a New Horizon in Information Science”²³. Intressanta för mig är även Jens-Erik Mais analyser av de processer

19 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 34.

20 En hållning som oöverträffat kan sammanfattas i Ira Gershwins sångtitel It Ain’t Necessarily So

21 Foucault, Michel, 2003 [1966], The Order of Things.

22 Bryant, Rebecca, 2000, Discovery and Decision. Exploring the Metaphysics and Epistemology of Scientific Classification.

23 Hjørland, Birger, 2002, ”Domain Analysis in Information Science. Eleven approaches – traditional as well as innovative”.

som ligger bakom ämnesordsindexeringen²⁴. Mai anknyter till semiotiska teorier, eftersom han menar att representationen av ett dokuments ämne är en fråga om språk, mening och tolkning i ett kontextuellt perspektiv. Liksom Hjørland förespråkar han ett domäncentrerat, snarare än dokumentcentrerat, angreppssätt på indexeringen. Ytterligare en relevant text är Per Nyströms undersökning av hur definitioner av historieämnet kan skilja sig åt mellan forskare vid några svenska universitet och i LIBRIS. Den metod han använder – att jämföra författarnas nyckelord i själva avhandlingen med de ämnesord den tilldelats i den nationella katalogen – tror jag kan vara fruktbar även för min uppsats. Om det råder stor diskrepans mellan hur domänen beskriver sig själv och hur SÄO beskriver den kan detta indikera att det finns behov av en lokal tesaur.

När det gäller (forsknings)bibliotekariers syn på tesaurer och ämnesordslistor har jag huvudsakligen studerat de riktlinjer som finns att tillgå, framför allt på Kungliga bibliotekets webbplats²⁵. Diskussioner kring policy och synsätt har hittills visat sig vara svåra att hitta – ett faktum som i sig förefaller mig intressant. I vilken utsträckning problematiseras användandet av SÄO:s ämnesord? Hur ser eventuella lokala alternativ/modifikationer ut? Hur resoneras det kring användandet av fria respektive auktoriserade ämnesord?

Jag kommer också att diskutera hur tesaurer kan användas som komplement till den traditionella katalogen, och ge exempel från SÄO:s auktoriserade ämnesordlista för att illustrera en diskussion om sammanhangens och utgångspunkternas betydelse.

Problematisk är tillgången till användarnas syn på sökprocessen: Jag har visserligen tillgång till LHS’ statistik över låntagarnas sökmönster i OPAC, men de processer och kontexter som ligger bakom valen av sökord vet jag ju ingenting om. Allmänt kan sägas att statistiken tyder på att ämnesord endast i liten utsträckning används som sökverktyg. Detta kan bero dels på att studenterna (åtminstone på grundkurserna) förses med listor på kurslitteratur, och alltså söker direkt på titel eller författare, dels på att studenterna har dåliga erfarenheter av ämnesordssökningens effektivitet, och inte ens försöker med denna metod mer än någon enstaka gång.

Hjørland, Birger & Albrechtsen, Hanne, 1995, “Toward a New Horizon in Information Science:

Domain-Analysis”.

24 Mai Jens-Erik, 2001, “Semiotics and indexing: An analysis of the subject indexing process”.

25 ”Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexering”, Kungliga biblioteket, enheten för bibliografisk utveckling och samordning (BUS), http://www.kb.se/bus/ao/rikt.htm [hämtat 040413].

I detta avsnitt har jag presenterat några av mina källor och hur de relaterar till mina syften och utgångspunkter. I det följande stycket vill jag placera detta i ett större sammanhang som utgörs av några riktningar och perspektiv inom den del av B&I-området som behandlar kunskapsorganisation.

Forskningsöversikt

Kunskapsorganisation är som sagt ett centralt forskningsområde inom B&I, ofta med anknytning till frågor om ämnesrepresentation och informationsåtervinning. Eftersom området är så omfattande finns också en mängd olika fokus, angreppssätt och metoder. Olika perspektiv har dominerat under olika perioder; ibland tycks de komplettera varandra, ibland är det fråga om konkurrerande förklaringsmodeller för liknande fenomen och företeelser.

Forskningsöversikter med kronologiskt perspektiv tenderar att ge en bild av förändringar som framåtskridande, och kunskapen om ämnet som kvalitativt kumulativ. Jag menar att de paradigmskiften som sker är komplexa och kontextberoende, och att det vi brukar kalla utveckling inte är en linjär process.

Den explosion av informationsmängden som var en av orsakerna till att den moderna forskningen om kunskapsorganisation tog fart brukar dateras till tiden strax efter andra världskriget. Jag misstänker dock att redan de gamla grekiska bibliotekarierna brottades med liknande frågeställningar, om än i helt andra former. Jag är visserligen tveksam till att betrakta sociala företeelser som eviga, universella, allmänmänskliga, men frestas ändå att karakterisera ordnandet som en sådan företeelse. Nu gäller detta dock i så fall på en så generell nivå att det blir ganska ointressant – en plattityd i stil med att säga att alla människor kommunicerar. För att kunna säga någonting användbart om ordnandets praktiker menar jag att det är nödvändigt att studera dem på en mer lokal och kontingent nivå.

Den forskning som presenteras i B&I-områdets kurslitteratur och tidskrifter är vanligen nordamerikansk eller västeuropeisk, och huvudsakligen skriven på engelska. En skiljelinje när det gäller val av studieområde kan sägas gå mellan å ena sidan systemorienterade, och å andra sidan användarorienterade studier. 1950-talets snabba utveckling när det gäller datorer förde med sig en stor tilltro till att kunskapsorganisationens problem kunde lösas via tekniken; det var egentligen bara en fråga om att utveckla det perfekta systemet. I och med att systemen blev tillgängliga för allt fler människor framgick det att även användaren måste tas med i beräkningen.

Frågan blev då att identifiera användaren och analysera vilka faktorer som influerade hennes/hans beteende i samspel med systemet. Denna uppdelning är förstås extremt förenklad, och skulle säkert kunna göras ur helt andra perspektiv (kronologiska, nationella, teoretiska). Intresse för systemet respektive användaren behöver dessutom inte stå i motsättning till varandra.

Som M. J. Bates betonar i artikeln ”Subject Access in Online Catalogs”

behöver ett informationssystem inte vara avsett att imitera eller ersätta mänskligt tänkande, utan kan snarare ses som ett verktyg ”to facilitate the searcher’s own rich associative tendencies”²⁶. Senare i uppsatsen ska jag återkomma till den här synen på en kunskapsordning som ett stöd för användarens egna utforskanden – en syn jag gärna vill koppla till tanken på tesauren som en skattkammare²⁷. Mina egna gränsdragningar i denna uppsats kommer huvudsakligen att gälla skillnader i kunskapssyn och verklighetssyn, och min studie kommer att fokusera på hur sådana synsätt kan bidra till att forma teorier och praktiker när det gäller ämnesrepresentation och kunskapsorganisation.

Eftersom det finns en sådan mängd material publicerat om dessa frågor är det egentligen mycket svårt att helt kort ge någon översikt över forskningområdet, trots att min rubrik anger att jag ska göra just detta. De många inflytelserika verk som återkommer i litteraturlistor omfattar ett vitt spektrum från det kunskapsfilosofiskt teoretiska till de mest konkreta handböckerna. Dessutom gör B&I-ämnets tvärvetenskapliga karaktär att många referenser saknar explicit koppling vare sig till bibliotek eller informationsvetenskap.

Jennifer E. Rowleys och John Farrows Organizing Knowledge är en bred översikt över en stor mängd aspekter av kunskapsorganisation²⁸. Den innehåller både teoretiska överväganden och föredömligt konkreta exempel. Även litteratur som huvudsakligen fokuserar på informationssökande och – återvinning (IR), som t.ex. Donald O. Cases Looking for Information, berör också frågor om hur material ska ordnas för att bli optimalt sökbart²⁹. En stor del av det material som publiceras ges annars ut i form av artiklar i tidskrifter som t.ex. Journal of Documentation eller Library & Information Science

26 Bates, Marcia J., 1986, ”Subject Access in Online Catalogs: A Design Model”, p. 361.

27 Denna tanke har stöd i ordets etymologi: Enligt ordboken är ursprunget grekiskans thēsauros som betyder ”storehouse, treasure” (The New Oxford Dictionary of English, 2001).

28 Rowley, Jennifer E. & Farrow, John, 2000, Organizing Knowledge: An Introduction to Managing Access to Information.

29 Case, Donald O., 2002, Looking for information : a survey of research on information seeking, needs, and behaviour.

Research, eller via konferenstryck som ger en översikt över forskningläget ur ett institutionellt perspektiv. Jag får ofta intrycket av ett forskningsområde i sådan tillväxt att man inte har tid med att skriva böcker, utan väljer att uttrycka sig via det relativt snabbare tidskriftsmediet. I publikationen från International Society of Knowledge Organizations (ISKO) konferens 2000 väljer man att dela in bidragen under följande delrubriker:

▪ Theories of knowledge and knowledge organization

▪ Culture, language, and communication in knowledge organization

▪ Cognitive and linguistic foundations

▪ New information technologies for knowledge organization

▪ Information systems: concepts, design, and implementation

▪ Information policies and management of knowledge structures

▪ Global users and uses of knowledge and knowledge organization

▪ Knowledge organization of universal and special systems³⁰

En sådan kategorisering av underavdelningar utgör i sig ett slags mikroanalys av forskningsområdet ur ett officiellt domänperspektiv, och demonstrerar också något av områdets stora omfattning. Min undersökning rör sig huvudsakligen inom de två första avdelningarna.

När det gäller domänanalysen som grund för kunskapsorganisation har Birger Hjørland varit en framträdande förespråkare under flera år. Bland annat i sin avhandling och i en artikel skriven tillsammans med Hanne Albrechtsen framhåller han sitt eget synsätt som kontrast till vad han anser vara empiristiska eller rationalistiska perspektiv på epistemologiska och ontologiska frågeställningar, som han ibland betecknar som idealistiska eller naiva³¹. Parallellt med ökade tendenser att se indexering i ett kunskapsteoretiskt sammanhang har även systemorienterade angreppssätt blivit mer sofistikerade.

Gerard Salton var verksam inom den del av B&I som sysslar med utvecklandet av verktyg för automatisk analys och indexering av texter. Denna typ av studier kan t.ex. utgöras av kvantitativa/statistiska mätningar av

”recall/precision” i relation till olika system. I polemik med Hjørland hävdar

30 Beghtol, Clare, Howarth, Lynne C. & Williamson, Nancy J. (eds.), 2000, Dynamism and Stability in Knowledge Organization, pp. v-x.

31 Se t.ex. Hjørland, Birger, 1993, Emnerepræsentation og informationssøgning. Bidrag til en teori på kunskapsteoretisk grundlag, s. 50 ff och s. 61 ff, samt Hjørland & Albrechtsen ,1995, p. 410.

Salton att kvaliteten på IR avsevärt förbättrats genom utvecklingen på IKT- området³². Salton menar bland annat att möjligheten till fulltextsökningar i sig tillhandahåller den kontext som ibland anses ge den nödvändiga ramförståelsen för indexering. I relation till forskningen om tekniska lösningar för semantiska och strukturella språkanalyser finns också diskussionen av frågor i skärningspunkten mellan system och användare, t.ex. utvecklandet av indexeringsspråk och gränssnitt.

Empiriska studier av kunskapsorganisation fokuserar på hur den fungerar i relation till sitt primära syfte: att ordna dokument så att de kan återvinnas och användas. Vilka variabler som närmare studeras beror på vad forskaren anser vara mest relevant för att få svar på undersökningens frågeställningar. Både valet av frågor och valet av relevanta variabler att analysera är knutna till forskarens epistemologiska perspektiv – här finns alltså utrymme för stora variationer. När Jessica Milstead efterlyser forskning om indexering betonar hon studier av användarnas kognitiva processer som centrala, och menar att systemens nytta begränsas av den bristande förståelsen för ”the processes which are actually involved”³³. En teoretisk skiljelinje i B&I-forskningen går mellan olika syner på vad som är bestämmande för de kognitiva processerna:

formas de ytterst av hjärnans struktur eller av den sociala kontexten?

Bernd Frohmann påpekar att även om den kognitivistiskt inriktade forskningen talar om kontextens betydelse är det inte alltid så tydligt vilken roll den egentligen antas ha³⁴. Gränsen mellan en kognitivistisk och en konstruktionistisk syn kan kanske i praktiken tyckas vara oklar, men jag vill ändå hävda att det har betydelse om man anser att hjärnans processer eller sociala kontexter är de yttersta determinanterna för IR-beteende. Det märkliga är väl kanske att det senare synsättet anses vara ett ideologiskt ställningstagande, medan det förra vanligen betecknas som ett teoretiskt dito.

Här associerar jag till Vivien Burrs kommentar om det märkliga förhållande att diskursanalys nästan uteslutande förknippas med ”left-wing or liberal views”³⁵. Om syftet är att ge utrymme åt marginaliserade grupper skulle det kunna betyda ”that we should try to give ’voice’ to such groups as the National Front […]”, vilket kanske inte är något som omedelbart kopplas till diskursanalys

32 Salton, Gerard, 1996, “Letters to the Editor” Gensvar på Hjørland & Albrechtsen, 1995.

33 Milstead, Jessica, 1994, ”Needs for Research in Indexing”, p. 578.

34 Frohmann, Bernd, 1992, "The Power of Images. A Discourse Analysis of the Cognitive Viewpoint".

Jag vill tacka min kurskollega Eva Lundgren för att hon gjort mig uppmärksam på Frohmanns forskning.

35 Burr, 1995, p. 173.

och konstruktionism³⁶. Ett problem med ett extremt konservativt³⁷ synsätt i detta sammanhang kan vara att man för att göra en ideologisk analys måste erkänna att man själv har ett perspektiv, vilket försvagar den egna hållningens självklarhet. Diskursanalyser går ju som sagt delvis ut på att ifrågasätta det självklara, och kan på så sätt ses som ett angrepp på den rådande ordningen. I mitt tycke blir sådana analyser ofta som mest intressanta när de studerar företeelser som är så väl etablerade att de nästan blivit osynliga. Några exempel på explicit behandlande av ideologiska/diskursiva aspekter av kunskapsorganisation är t.ex. Joacim Hanssons avhandling Klassifikation, bibliotek och samhälle (1999) som diskuterar SAB-systemet i en social kontext, och Karin Pettersons rapport Den manliga normen (2003) som analyserar SAB-systemet och indexeringsspråket SÄO ur ett genusperspektiv³⁸.

Något av ett standardverk när det gäller utformandet av tesaurer är Aitchison, Gilchrist & Bawdens Thesaurus Construction and Use: A Practical Manual, som behandlar hantverket kring tesaurbyggandet, inklusive teoretiska hänsyn. Intressanta kombinationer av teoretiska och praktiska diskussioner återfinns även hos t.ex. Raya Fidel, Nancy J. Williamson och Clare Beghtol³⁹. Pauline A. Cochrane betonar att det inte är möjligt att se indexering respektive IR som två sidor av samma tesaur. Hon gör åtskillnad mellan tesaurer för indexering och tesaurer för sökning, och menar att de inte är identiska⁴⁰. Det är värt att hålla i åtanke att när jag diskuterar SÄO talar jag om en tesaur (eller ämnesordslista) för indexering, medan de förslag jag presenterar för en tesaur för LHS avser en tesaur för sökning.

Det faktum att kunskapsorganisationens effektivitet bedöms via olika grader av framgång inom IR visar att de två företeelserna inte kan ses som separata. ”Kunskapsorganisation” brukar betraktas som en överordnad term som omfattar både ämnesrepresentation och IR. Min text handlar dock inte primärt om hur kunskap ska organiseras för att ge bra IR, utan om hur synen på

36 Burr, 1995, p. 173.

37 Med ”konservativ” avser jag inte enbart traditionell högerpolitik; jag menar att det i varje maktbildning finns ett mått av konservatism i bemärkelsen en vilja att bevara status quo.

38 Hansson, Joacim, 1999, Klassifikation, bibliotek och samhälle. En kritisk hermeneutisk studie av

”Klassifikationssystem för bibliotek”.

Pettersson, Karin, 2003, Den manliga normen. Genomgång av SAB-systemet och Svenska ämnesord utifrån ett genusperspektiv.

39 Fidel, Raya, 1992, “Thesaurus requirements for an intermediary expert system”.

Williamson, Nancy J., 2000, “Thesauri in the Digital Age: Stability and Dynamism in Their Development and Use”.

Beghtol, Clare, 2000, “A Whole, Its Kinds, and Its Parts”.

40 Cochrane, Pauline A., 1992, “Indexing and searching thesauri: the Janus or Proteus of information retrieval”.

identitet och ordning formar kunskapsorganisation och i synnerhet ämnesrepresentation. Poängen är inte att komma fram till ett idealiskt sätt att organisera kunskap för att uppnå optimal IR, utan att studera vilka synsätt som styr hur kunskap benämns och struktureras, och hur medvetenhet om detta i sin tur kan påverka synen på IR och dess användbarhet och användarvänlighet.

Det är viktigt för mig att betona att denna forskningsöversikt består av ett urval av perspektiv från ett urval av de områden som brukar räknas till B&I.

Översikten är avsedd att ge ett visst sammanhang åt mina diskussioner – inte att vara en heltäckande redovisning av den forskning som rör kunskapsorganisation. Eftersom min uppsats handlar mycket sambanden mellan kunskapssyn och avgränsandet och benämnandet av kategorier vill jag ge en kontext även åt dessa frågor. Innan jag går närmare in på de specifikt B&I-relaterade frågorna ska jag därför på ett mer generellt plan diskutera några olika synsätt på vad som utgör en företeelses identitet, och hur företeelser är relaterade (ordnade) sinsemellan. Jag kommer att ge några exempel från olika områden på skilda perspektiv på klassifikation, och illustrera hur språket och kontexten spelar in i analyserandet, beskrivandet och ordnandet av världen omkring oss.

Att ordna verkligheten

Den franska språkforskaren Émile Benveniste (1902-1976) har haft betydelse för forskning även utanför det traditionella lingvistiska fältet. Han hade inget intresse av att skilja på språk och tanke, eftersom han menade att vi inte kan nå kunskap om det ena utan det andra. Språk och tanke är inte samma sak, men:

tankens kategorier, hur abstrakta och speciella de än är, får sitt uttryck genom språket.

[…] Innehållet tar form först när det utsägs, och endast då. Det tar språklig form i språket, som är gjutformen för varje språkligt uttryck; det kan inte lösgöra sig från eller överskrida språket. ⁴¹

Att säga att vårt benämnande av världen skulle vara ett symptom på hur vi tänker oss världen är inte tillräckligt – de två går inte att separera på ett meningsfullt sätt. Vid diskursanalys använder man sig ändå av ett angreppssätt som delvis förutsätter den symptomatiska synen: vårt språk avslöjar våra tankar och värderingar Men språket konstituerar också världen omkring oss genom att forma hur vi tänker på denna värld. Om relationen mellan språk och tanke är mer komplex och dynamisk kan man tänka sig ett slags ömsesidigt inflytande, eller snarare en sammanflätad enhet. Det är kanske inte bara så att tänkandet styr språket, utan att språkliga val även kan påverka tänkandet.

Kunskapsorganisation och ämnesrepresentation blir då i vid mening ideologiska verksamheter som kan påverkas av en mångfald av kontexter.

Rebecca Bryant menar att det finns två aspekter att ta hänsyn till när det gäller vetenskaplig klassifikation: metafysik och epistemologi. Metafysik talar om vad verkligheten är, epistemologi säger hur vi kan nå kunskap om verkligheten. Ur en objektivistisk-essentialistisk synvinkel har epistemologi ingenting med klassifikation att göra: eftersom verkligheten existerar oberoende av det mänskliga medvetandet är kunskap om dess kategorier bara en fråga om att upptäcka vad som redan finns⁴².

41 Benveniste, Émile, 1995 [1958] “Tänkandets kategorier och språkets” , s. 77.

42 Bryant, 2000, p. 16.

Att kritisera objektivismen verkar ofta vara som att slå in öppna dörrar, eftersom det – åtminstone inom samhällsvetenskap och humaniora – inte finns många forskare som explicit bekänner sig till denna verklighetssyn. Jag menar dock att det finns många implicita spår av den som kommer till synes inte minst i frågor om kunskapsorganisation och ämnesrepresentation. Behovet av att identifiera och ordna – att veta vad saker är, och hur de hänger ihop! – är starkt. Även om man inte ansluter sig till den idealistiska tradition som påstår att det finns ett korrekt sätt att beskriva tillvaron kan sådana tankemönster dröja kvar. Jag vill dessutom gärna hävda att önskan om förutsägbarhet och konsekvens inte enbart är en fråga om neurotiskt kontrolltyranni, utan att den också kan associeras till mer positiva begrepp, som t.ex. rättvisa och pålitlighet⁴³. När upplöses en ordning i så många undantag att den upphör vara en ordning?

En mer pragmatisk hållning är ju att en ordning ska vara anpassad till sina brukare, något som på B&I-området reflekteras i det ökade intresset för användaren. Frågan är väl hur homogen en så kallad användargrupp kan anses vara, och hur dess behov och önskemål ska utrönas. När det gäller LHS- biblioteket är det helt korrekt att konstatera att huvuddelen av användarna är lärarstudenter, däremot skulle jag tveka att hävda att denna variabel är den mest relevanta för deras informationsbeteende. Naturligtvis har denna studentroll betydelse för valet av litteratur, men en ”högskolestudent” är knappast en enhetlig företeelse; förkunskaper, motivation, sociala faktorer etc.

kan variera mycket. Vems begrepp om ordning borde bibliotekets kunskapsorganisation sträva efter att motsvara? Att ersätta en föreställning om ordning med en annan är nog inte hela lösningen på problemet. Jag menar att det viktigaste är att den ordning man väljer är både genomtänkt och genomskinlig.

Både inom bibliotekens sfär och i den ”vanliga” världen pågår kategorisering av skilda slag hela tiden. I det följande avsnittet vill jag med hjälp av relativt detaljerade exempel studera några olika perspektiv på vad som är god ordning, och vilka faktorer som kan spela in när man vill slå fast gränserna för en identitet eller en kategori.

43 Men så säger förstås alla neurotiska kontrolltyranner.

Klassifikation och kategorier

”Det ordnade tillståndet är ett mättat tillstånd som avvisar ovidkommande tillägg; sanningen är det som kompletterar och avslutar”⁴⁴. Citatet kommer från Roland Barthes’ S/Z och beskriver den klassiska textens strategier för att få ett narrativ att framstå som kausalt och logiskt sammanhängande. Analogin med klassifikationen är att även denna ger oss ett slags berättelse om vad som ingår i verkligheten, och hur dess element hänger ihop inbördes. Den framställer sig som ett benämnande eller en beskrivning av en redan existerande (naturlig) ordning. Klassifikationen skapar sina kategorier genom att utesluta det oviktiga, det irrelevanta, det ojämförbara, så att varje utvald och avgränsad kategori ska framstå som naturlig, genomskinlig och självklar.

I enlighet med detta blir klassifikationen plötsligt synlig när den inte upplevs som förnuftig och sammanhängande. Poängen med dess ordnande funktion går ju helt förlorad om dess ordning inte verkar rimlig, kanske inte alls överhuvudtaget tycks vara en ordning. Något som väl illustrerar detta är ett ofta citerat textstycke av Jorge Luis Borges som sägs referera till en viss kinesisk encyklopedi:

On those remote pages it is written that animals are divided into (a) those that belong to the Emperor, (b) embalmed ones, (c) those that are trained, (d) suckling pigs, (e) mermaids, (f) fabulous ones, (g) stray dogs, (h) those that are included in this classification, (i) those that tremble as if they were mad, (j) innumerable ones, (k) those drawn with a very fine camel’s hair brush, (l) others, (m) those that have just broken a flower vase, (n) those that resemble flies from a distance.⁴⁵

Just detta citat träffar jag på upprepade gånger under min läsning av material om ordning och klassifikation. Jag tänker mig att detta har att göra med att något som är så ”fel” gör det lättare att visa på vad som är ”rätt”. Intresset tycks kretsa kring varför denna kinesiska kategorisering inte fungerar – utifrån detta analyseras vad som kan fungera, och varför. Helt centralt blir citatet hos Michel Foucault, som anger det som en inspiration för sin egen inflytelserika The Order of Things (ursprungligen publicerad 1966), och använder det som utgångspunkt för en diskussion om det föränderliga i synen på vad som är kunskap och ordning⁴⁶.

44 Barthes, Roland, 1975 [1970], S/Z (övers. Malou Höjer), Lund: Bo Cavefors Förlag, 1975 [1970], s. 85.

[Jämför med Winther Jørgensen & Phillips, 2000 och Hall, 1988 citerade i avsnittet ”Teori, metod &

källor” om reduktionen/tillslutandet av möjliga betydelser.]

45 Borges, Jorge Luis, 1973 [1941], ”The Analytical Language of John Wilkins”, p. 103.

46 Foucault, 2003. Den version av Borges-citatet som förekommer i här ( s. xvi) har en något annan översättning och saknar källangivelse.

Borges’ ovanliga encyklopedi liknar SAB-systemet på så sätt att den sammanför företeelser som anses ha likheter sinsemellan (i detta fall egenskapen att vara ett djur) i en kategori. Men den bryter också mot en av de viktigaste klassifikationsprinciperna i den västerländska kulturen genom att inte tillämpa konsekventa egenskapskriterier för indelningen i respektive underkategori. Beroende på syfte/behov kan vi ju dela in djur efter färg, förökningsmetod, habitat eller något annat, men det förefaller då rimligt att tillämpa samma typ av särskiljande egenskap över hela linjen, och inte växla mellan egenskaper som rör ägande, handlingar, utseende etc. bland underkategorier på en och samma nivå.

Nu kan man ju invända att inte heller SAB-systemet använder konsekventa egenskapskriterier eller fasetter: Avdelning G (litteratur) innehåller ju fasetter med avseende på epok, språk, målgrupp, genre, form och tematik. Blotta det faktum att jag kan gruppera och benämna kategorierna på detta sätt visar dock att det finns ett (för mig) skönjbart mönster som jag också har möjlighet att analysera och, eventuellt, invända mot. Detta mönster uppstår därför att varje fasett genererar flera grupper (på samma nivå) som kan jämföras med varandra; jag kan alltså bedöma om jag tycker att grupperna Gxj (japansk litteraturhistoria) och Gxk (koreansk litteraturhistoria) är analoga. Eftersom de 14 kinesiska djurgrupperna inte är det (åtminstone inte i mina ögon), kan jag inte avgöra vilket element som är den bestämmande variabeln i en grupp. Är det predikatsverbet? Som i exemplet

Djur som ägs av kejsaren Djurs som hyrs av kejsaren Är det agenten?

Djur som ägs av kejsaren Djur som ägs av Berit Persson

Djurgrupperna (a)-(n) presenteras som likvärdiga med avseende på hierarkisk nivå (eller: frågan om hierarki berörs inte), och det skapar alltså förvirring att indelningsprincipen på denna nivå inte är densamma för alla dessa grupper. Ett ytterligare brott mot hierarkins struktur är kategori (h), som avser djur

”included in this classification”. En hierarki bör inte kunna innehålla sin helhet som en del av denna helhet.

Det Borges’ text åstadkommer är just den tankesvindling som uppstår när jag inte ens vet var jag ska börja analysen⁴⁷. Som Foucault påpekar kan detta få effekten att hela klassifikationsprocessen plötsligt framstår i ett nytt ljus.

Genom att den övergripande indelningsprincipen är osynlig till sitt innehåll framträder dess funktion desto tydligare – den lyser med sin frånvaro:

”[Borges] simply dispenses with the least obvious, but most compelling, of necessities; he does away with the site, the mute ground upon which it is possible for entities to be juxtaposed.”⁴⁸

Om klassificering ska vara möjlig måste det finnas en gemensam grund för jämförelse. Den övergripande principen för all klassificering är ”likhet”, men eftersom en företeelse knappast besitter en och endast en egenskap måste klassificeraren välja vilken (typ) av alla egenskaper som ska styra i det/den aktuella systemet/fasetten. Ofta framgår detta urval av kontexten, dvs. av de övriga företeelser som placerats i samma kategori. Det sammanhang något placeras i indikerar klassificerarens syn på vilken aspekt/egenskap som är central, vilket vanligen illustreras av något slags gemensam rubrik. Några exempel:

Om ”tändsticka” befinner sig i samma kategori som ”tändare” skulle man kunna tänka sig rubriken Eldgenererande föremål. Om samma tändsticka klassas tillsammans med ”tandpetare” kunde rubriken i stället vara Smala träpinnar.

Om ”kniv” förekommer tillsammans med ”gaffel” blir rubriken kanske Bestick. Tillsammans med ”pistol” passar det snarare med överskriften Vapen.

Identitet

Tätt knuten till frågan om kategorisering är frågan om identitet. För att kunna fastslå till vilken grupp någonting hör är det som sagt nödvändigt att ha en uppfattning om den eller de egenskaper som är relevanta för en sådan gruppering – det vill säga vilka egenskaper som kan anses vara identitetsgrundande. Filosofen Ludwig Wittgenstein föreslår i Filosofiska undersökningar att kategorier inte baseras på en identitetsgrundande egenskap som är gemensam för varje medlem av kategorin⁴⁹. Den modell han framhåller

47 ”Analys”, av grekiskans ”analuein” (att lösa upp) handlar ju också om att dela upp något i vad som tycks vara dess beståndsdelar - alltså även detta ett slags klassifikation.

48 Foucault, 2003, p. xviii

49 Wittgenstein, Ludwig, 1978 [1953], Filosofiska undersökningar. Se t.ex. s. 58-59

är i stället kategorin som en ”familj”, där medlemmarna kan ha flera egenskaper som anses vara ”familjedrag”, men där det inte finns en bestämd egenskap som delas av alla. Denna tanke har haft stort inflytande, och har tagits upp både inom diskursanalysen och B&I-forskningen⁵⁰.

Ett relaterat problem är frågan om egenskapernas varaktighet. För att de egenskaper vi tillskriver något ska anses karaktärsbaserande måste de vara någotsånär permanenta och förutsägbara. Det kan väl hända att till exempel ett balsamerat djur alltid förblir i detta tillstånd, men hur är det med ett djur som just slagit sönder blomvasen? Och hur mycket kan en företeelse förändras och ändå bibehålla sin identitet?⁵¹ En helt igenom objektivistisk syn på detta problem skulle innebära att sådana identiteter är oberoende av mänsklig observation, att de är en fråga om att utröna objektets essens.

Det finns flera problem med en sådan hållning, men ett av de mest paradoxala är att den, driven till sitt yttersta, kan innebära extrem osäkerhet.

För hur är det någonsin möjligt att vara säker på att man har alla relevanta fakta för att fastslå en företeelses egentliga identitet? Har man en konstruktionistisk syn på verkligheten är detta inte något problem, eftersom man redan erkänt sin kunskap som lokal och kontextrelaterad, men för en legitimerad objektivist är det definitivt ett problem att inte kunna nå absolut kunskap om verkligheten. Den metafysiska aspekten är visserligen oförändrad – världens ontologi är given – men den epistemologiska aspekten blir svår att hantera. Om den enda giltiga kunskapen är den som står i korrekt korrespondens med verkligheten, blir det helt avgörande att kunna upprätta en sådan kunskap för att kunna säga något sant om verkligheten.

Hjørland gör en liknande iakttagelse om positivismen och dess underförstådda anknytning till det materiella, det fysiska, det observerbara.

Bilden blir minst sagt komplicerad: teorier som hävdar att vår kunskap springer ur våra sinnesintryck kan ju på sätt och vis beskrivas som idealistiska (i bemärkelsen motsatsen till materialistiska) eftersom de baseras på en absolut idé om hur våra hjärnor fungerar för att ge oss kunskap om världen⁵².

Rebecca Bryant exemplifierar sin analys av objektivismen med definitionen av grundämnet guld⁵³. Om guld anses ha en essentiell identitet

50 T.ex Johnstone, Barbara, 2002, Discourse Analysis, p. 32 f.

Svenonius, Elaine, 1992, ”Classification: Prospects, Problems and Possibilities”, p. 11.

Mai, 2001, p. 595 f.

51 Ett exempel: Beatles förblev Beatles även sedan Pete Best bytts ut mot Ringo Starr, men vad hade hänt om t.ex. John Lennon eller Paul McCartney lämnat gruppen? Exakt vari bestod Beatles’ identitet?

52 Hjørland, 1993, s. 61 ff.

53 Bryant, 2000, p.26.

innebär det att alla definitioner av guld innan denna identitet fastslagits är falska. Om man utgår från definitionen ”Allt som glimmar är guld” omfattar detta falska identifikationer av andra glimmande ämnen som guld. Frågan uppstår dock: Även om vi, med nyare erfarenheter, hävdar att ”Allt som har atomnummer 79 är guld” – hur vet vi att inte andra vetenskapliga upptäckter kan komma att vederlägga eller modifiera detta? Finns det egentligen någon logisk skillnad mellan att använda den ena eller den andra definitionen, om man beaktar dess eviga legitimitet⁵⁴? Att betrakta vikten av en ”atom”⁵⁵ av ett visst ämne som detta ämnes essentiella egenskap – det som slutgiltigt definierar ämnet ifråga – kan ju på sätt och vis betraktas som lika godtyckligt som att värdera dess färg, form, reflekterande egenskaper eller något annat på samma sätt. Hjørland påpekar att valar en gång klassificerades tillsammans med fiskar – en klassning utifrån habitat⁵⁶. Men hur kan vi veta att upptäckten av att detta djur föder levande ungar (och alltså hör hemma bland däggdjuren) är den slutgiltiga upptäckten – den som med perfekt korrespondens beskriver förhållandet mellan ordet, begreppet, företeelsen val?

Jag har här försökt visa på några tankar om hur kategorier, identiteter och språk hänger ihop. I nästa avsnitt vill jag fördjupa mig ytterligare i en specifik aspekt av språket, nämligen grammatiken. Jag menar att det även på denna metaspråkliga nivå finns mönster att analysera: det verktyg vi använder för att kategorisera består i sig självt av kategorier.

Grammatiken som verktyg

Borges-texten som nämndes ovan dyker upp igen hos lingvisten George Lakoff i en diskussion om kopplingen mellan grammatik och kategorier. Lakoff menar att klassificerade substantiv är en utmärkt källa för studier av hur begreppsliga kategorier kommer till synes genom språket⁵⁷. Han illustrerar detta genom att referera R. M. W. Dixons beskrivning av det australiska språket dyirbals substantivklasser – ”a list that any Borges fan would take delight in”⁵⁸.

54 Däremot kan den praktiska skillnaden vara betydande, eftersom den snävare definition som utgörs av atomnumret oftast torde vara mer användbar.

55 Ordet och begreppet “atom” illustrerar utmärkt den nämnda problematiken. Denna odelbara enhet (grekiskans atomos) har visat sig vara annorlunda beskaffad än vad som först antogs. Var slutar denna utveckling?

56 Hjørland, 2002, pp. 426-427.

57 Lakoff, George, 1987, Women, Fire, and Dangerous Things: What Categories Reveal about the Mind, p. 92

58 Lakoff, 1987, p. 93. [Den text Lakoff refererar till är R. M. W. Dixons Where Have All the Adjectives Gone?, Berlin: Walter de Gruyter, 1982.]

Dyirbals fyra substantivklasser kan vid en första anblick tyckas märkliga eller godtyckliga om man ser till de företeelser som ingår i varje klass, men Dixon ser övergripande mönster:

I. Bayi: män; djur

II. Balan: kvinnor; vatten; eld; strid; fara III. Balam: föda som inte är kött

IV. Bala: allting som inte finns i I-III

Lakoff menar att innehållet i Dixons schema visserligen visar på en kulturell specificitet, men att en analys av schemat samtidigt ger en bild av hur mänsklig kognition fungerar, och att de grundläggande principerna för klassificeringen är gemensamma för många mänskliga system. Vad en kategori innehåller, och framför allt vilka erfarenhetsdomäner och egenskaper som är relevanta för kategoriseringen, är kulturellt relativt, men själva den bakomliggande strukturen hos klassifikationsprocessen är en fråga om (allmän)mänsklig kognition⁵⁹. Men när Lakoff räknar upp de egenskaper som karakteriserar denna process närmar sig hans resonemang det truistiska: Det kan i stort sätt sammanfattas som att klassifikationssystem tenderar att vara strukturerade så att de delar upp verkligheten i klasser i enlighet med de relationer som finns/antas finnas mellan de ingående elementen. Det är ju precis definitionen på klassifikation!⁶⁰

Betydligt intressantare, tycker jag, är Lakoffs tes att principerna för dyirbals indelning av substantiven kan sammanfattas som ”the domain-of- experience principle” och att alltså ”all we would need to know is which domains of experience are relevant for categorization and then we would need specific knowledge of the domains.”⁶¹ Även från det sociolingvistiska området finns alltså exempel på domänanalysen som verktyg för kunskapsorganisation.

Lakoff menar att ”the domain-of-experience principle” kan förklara varför kvinnor, eld och fara placerats i samma kategori. I en tankekedja associeras kvinnor via den lokala mytologin till solen som kopplas till eld som i sin tur kopplas till fara. Det kan mycket väl vara en ”korrekt” beskrivning av de erfarenheter och tankemönster som lett till denna klassificering, men det i mitt tycke mest slående är hur totalt kontextberoende en sådan kedja är. Inte alla myter ser solen som kvinnlig; solen har andra egenskaper än de eldbringande

59 Lakoff, 1987, p. 96

60 Lakoff,1987, pp. 95-96

61 Lakoff, 1987, p. 99

(t.ex. egenskaper relaterade till form, färg, ljus); eld är inte nödvändigtvis farlig utan kan lika väl ses som nyttig. Lakoff fokuserar på det (förment) universella i den kognitiva processen vid systematisering. Det mest intressanta för min studie är dock snarare det kontingenta i själva utfallet, resultatet, av denna process. Vilka begrepp framträder, och hur relateras de till varandra här och nu?

Lakoff anser att innehållet i Balan-kategorin visar att det finns alternativ till den klassiska teori som säger att medlemmar i en kategori måste utmärkas av gemensamma egenskaper (likhet)⁶². Men samtidigt belyser hans exempel med tankekedjan att sambanden mellan företeelser i en och samma kategori kan vara begreppsliga och associativa snarare än konkreta, och alltså i stor utsträckning speglar sin tids och sin kulturs syn på vad som utgör likhet.

Den typ av strukturer Lakoff/Dixon påvisar kan ibland verka tydligare utanför det egna språkets ramar. Det kan vara lättare att få syn på grammatiska och begreppsliga mönster i ett språk genom jämförelser med ett annat. Som ett exempel på studier av relationerna mellan språkliga strukturer och verklighetssyn nämner Barbara Johnstone lingvisterna Edward Sapirs och Benjamin Lee Whorfs inflytelserika forskning på 1940-talet⁶³. En tolkning av vad som brukar kallas Sapir-Whorf-hypotesen säger att människors kategoriseringar formas eller påverkas av hur språkens grammatiska kategorier ser ut. Utifrån forskare som t.ex. Benveniste menar jag dock att det är viktigt att inte förenkla denna tes genom att föreställa sig ett enkelriktat eller statiskt samband mellan språk och tanke. Dessutom sker alla analyser och beskrivningar av ett språk utifrån en språklig kontext – vare sig denna kontext hör till samma språk som analyseras eller ej. Benveniste ger ett exempel från det togolesiska språket ewe vars motsvarighet till verbet vara (être) fördelas på fem verb. Motsvarigheten består av en upplevd funktionell likhet mellan ”vara”

och de fem ewe-verben, men denna motsvarighet är ju tolkad utifrån svenska eller, som i originalet, franska. Benveniste betonar att det inte handlar om att dela upp ett givet semantiskt fält på olika sätt, ”utan om en fördelning som innebär en helt annan inordning, som går in på angränsande begrepp”⁶⁴. Det är alltså inte fråga om olika termer för samma begrepp, utan om en helt annan typ av begrepp som vi bara hjälpligt kan beskriva med den begreppsapparat som är

62 Lakoff, 1987, p. 103. Jämför också med Wittgensteins tanke om familjelikheter (se ovan).

63 Johnstone, 2002, pp. 33-34. Johnstone påpekar också här att den s.k. Sapir-Whorf-hypotesen ursprungligen inte var avsedd som en empiriskt verifierbar hypotes, utan som ett teoretiskt postulat.

64 Benveniste, 1995, s. 86.

grundad i vår lokala verklighetssyn. ”Vi kan inte säga vilken plats ’vara’ har i ewe-metafysiken, det måste a priori vara annorlunda uppdelat”⁶⁵.

Med anknytning till vad som här sagts om språkets roll för identifierandet av kategorier vill jag också ge ett exempel på att våra perspektiv på verklighet och kunskap påverkar vad vi överhuvudtaget uppfattar som en kategori. Jag talar då inte om hur vi benämner kategorier, eller vad vi anser bör ingå i dem, utan om vilka kriterier själva avgränsandet kan baseras på. Även om jag tidigare framhållit likhet som ett sådant kriterium, vill jag med hjälp av Foucault illustrera att inte heller detta begrepp är okomplicerat. Forskaren gör alltid ett val när det gäller vad som ska studeras, och vilka metoder och typer av analyser som producerar kunskap om det studerade.

Naturen som studieobjekt

I kapitlet ”Classifying” i The Order of Things behandlar Foucault bland annat naturvetenskapen under den klassiska epoken, och illustrerar hur synen på vad som räknas som vetenskap förändras i ett historiskt perspektiv⁶⁶. Han belyser sin diskussion av klassifikation med exempel från det naturhistoriska fältet och Carl von Linné. Det klassifikationssystem som tillämpas av bland andra Linné fungerar genom att välja ut nyckelelement som anses relevanta för jämförelser av likheter och skillnader, och fastställandet av karaktär.

[A]ny identity not occurring in one of these selected elements will have no value in the definition of character. […] The structure selected to be the locus of pertinent identities and differences is what is termed the character. [Originalets kursiv]⁶⁷

Foucault menar att periodens fokusering på botanik (snarare än t.ex. på mer komplexa företeelser som organismer och funktioner inom anatomi eller zoologi) kan knytas till det paradigm som framhöll synsinnet som den primära källan till vetenskaplig kunskap:

[B]ecause it was possible to know and to say only within a taxonomic area of visibility, the knowledge of plants was bound to prove more extensive than that of animals.⁶⁸

65 Benveniste, 1995, s. 87.

66 Foucault använder termen ”den klassiska epoken” för att på ett allmänt sätt beteckna perioden mellan Renässansen och Upplysningen.

67 Foucault, 2003, p. 152

68 Foucault, 2003, pp. 149-150