Ordningsbrott

För att s k ordningsbrott skall föreligga fordras alltså inte att någon olycka eller fara för någon har inträffat. Här räcker därmed att arbetsgivaren bryter mot några särskilt angivna bestämmelser i arbetsmiljölagstiftningen för att en kriminell och straffbar handling skall vara förhanden och därmed aktualisera en direkt

straff-påföljd. I 8 kap. 1, 2 och 3 §§ AML finns angivet vilka bestämmelser i

arbetsmil-jölagen som vid överträdelse kan innebära direkt straffpåföljd. Straffet utgörs här av antingen böter eller fängelse (se avsnitt 4.3 för beräkning av straffet).²⁵⁷ Vidare kan även straffansvar vara förhanden då överträdelse sker av vissa bestämmelser i arbetsmiljöförordningen.

4.3.1 Överträdelse av ett föreläggande eller förbud utan vite

Av arbetsmiljölagen 8 kap. 1 § framgår:

”Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7–9 §§ . Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.”

Arbetsmiljöverket har, som följer av avsnittet ovan (se avsnitt 3.1.1 och 3.1.2) , enligt arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen möjlighet att meddela om föreläggande eller förbud till arbetsgivare som inte följer arbetsmiljölagstift-ningen. Både föreläggande och förbud kan förenas med vite och efterlever inte arbetsgivaren Arbetsmiljöverkets föreläggande eller förbud tvingas den därmed att utge vitesbeloppet. I vissa fall väljer Arbetsmiljöverket att inte förena ett föreläggande eller förbud med vite och överträder då arbetsgivaren vad Arbets-miljöverket har föreskrivit blir arbetsgivaren straffrättsligt ansvarig och en fysisk person skall därmed ställas inför rätta (se avsnitt 5).²⁵⁸

De uppställda rekvisiten för att brott skall föreligga är att handlingen skall ha företagits uppsåtligen eller av oaktsamhet. Vad gäller fastställandet av innebörden av begreppet oaktsamhet studerar man hur en aktsam arbetsgivare skulle ha agerat. Med aktsamhet i det här fallet åsyftas ett beteende som en ”normalt seriöst arbetande arbetsgivare” skulle ha. Följden av ett sådant brott är böter eller fängel-se i högst ett år.²⁵⁹

För att domstol skall kunna pröva sådant mål fordras dels 1) att tillsynsmyn-digheten, i det här fallet Arbetsmiljöverket, har haft formell behörighet att utfärda förbudet eller föreläggandet, dels 2) att påbudet vunnit laga kraft och dels 3) att

påbudet inte har efterkommits eller åtföljts av mot vilken den riktats.

Preskrip-tionstiden utgörs av en tid på två år och beräkningstiden inleds i princip från och med den dag då föreläggandet skulle ha åtföljts eller från och med den dag då överträdelsen av förbudet ägde rum.²⁶⁰

I de fall där Arbetsmiljöverket först har valt att inte förena ett meddelat förelä-ggande eller förbud med vite men där myndigheten i ett senare skede ändå väljer att vitesbelägga påbudet behöver inte detta innebära att det inte längre är aktuellt

257 Iseskog, a a s 131 f.

258

Hellberg, a a s 84.

259 Iseskog, a a s 131 f.

Kap 4. Arbetsmiljöbrott 66

med ett straffutdömande vid fall av överträdelse från arbetsgivarens sida. Det kan mycket väl förhålla sig så att Arbetsmiljöverkets första meddelande utan vite ändå är att anse som gällande.²⁶¹

4.3.2 Överträdelse av bestämmelserna i 8 kap. 2 § AML

”Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket,

2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 1–8 §§ eller 5 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 §,

3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,

4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk.

Till ansvar enligt denna bestämmelse skall inte dömas om det för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 5 §.”

Av lagrummet kan man utläsa att då man uppsåtligen eller av oaktsamhet över-träder någon av de punkter som anges kan man dömas till böter. Till och med 1994 kunde man genom brott mot vissa föreskrifter även dömas till fängelse, en bestämmelse som man från lagstiftarens sida valde att ta bort. Enligt andra stycket kan man inte dömas till böter om föreskriften är belagd med sanktionsavgift (se avsnitt 3.2).²⁶² Nedan redogörs för vilka olika bestämmelser som enligt paragrafen vid överträdelse kan föranleda direkt straffpåföljd.

Anlitande av minderåriga

Enligt första punkten är det straffbart att anlita personer före kalenderåret då de fyller 16 år eller om de ännu inte har fullgjort sin skolplikt såtillvida det inte handlar om utförande av lätt arbete (5 kap. 1 § AML).²⁶³

Brott mot direkt straffsanktionerade föreskrifter

I punkterna 1 och 2 (se även 19 § 1 st. AMF) anges att överträdelse av särskilda föreskrifter utfärdade av, i det här fallet Arbetsmiljöverket, innebär utdömande av direkt straffpåföljd eller sanktion. De här benämns som direkt straffsanktionerade

föreskrifter.²⁶⁴

De flesta av Arbetsmiljöverkets föreskrifter innehåller ingen direkt straffsank-tion vid överträdelse. Däremot förekommer att föreskrifter är direkt straffsanktio-nerade, vilket klart måste framgå av föreskriften (19 § 2 st AMF). Vid överträd-else av dessa föreskrifter föreligger därmed ett straffrättsligt ansvar som kan leda till böter. Att en föreskrift är direkt straffsanktionerad innebär däremot inte att hela föreskriften är direktsanktionerad, utan här kan det handla om att endast en viss paragraf i föreskriften innehåller sådan sanktionsmöjlighet. Det anges vanlig-en i slutet av föreskriftvanlig-en under ”särskilda bestämmelser” eller

261 A a s 293.

262

Ericson & Gustafsson, a a s 226 f.

263 Gullberg & Rundqvist, a a s 294−296.

Kap 4. Arbetsmiljöbrott 67

er”.265

Exempel: I AFS 1996:01 om minderåriga är §§ 5-9 direkt straffsankt-ionerade (se 16 §).

Det föreligger inskränkningar huruvida vilka föreskrifter kan vara direkt straff-sanktionerade, vilket också anges i punkterna 1 och 2. Här anges att de föreskrift-er som har meddelats med stöd av antingen 5 kap. 2 § 3 ellföreskrift-er 4 st. (p. 1), 4 kap. 1-8 §§ eller 5 kap. 3 § 2 st., 4 och 5 §§ AML kan vara direkt straffsanktionerade. De här föreskrifterna kan bl a beröra:

 tillstånd för att en anläggning, en arbetsprocess eller en arbetsmetod ska få användas,

 godkännande eller annat bevis om att en produkt stämmer med gällande krav,

 provning, kontroll eller granskningsintyg för att en teknisk anordning eller ett farligt ämne ska få användas, särskilda villkor för användning av tekniska anordningar eller kemiska produkter,

 förbud mot användning av arbetsprocesser, arbetsmetoder, tekniska anordningar eller kemiska produkter,

 läkarundersökning av de anställda,

 märkning av tekniska anordningar eller kemiska produkter,

 anmälningar och andra uppgifter som ska lämnas till tillsynsmyndigheterna,

 register och förteckningar, som ska föras av arbetsgivare och andra skyddsansvariga,

 åldersgränser och arbetstidsregler för minderåriga.²⁶⁶

Lämnar oriktig uppgift

Enligt tredje punkten kan man dömas till böter då man uppsåtligen eller av oakt-samhet lämnar oriktig uppgift om förhållanden av vikt till tillsynsmyndigheten.

Ta bort skyddsanordning eller sätta den ur bruk utan giltigt skäl

I fjärde punkten anges att då någon uppsåtligen eller av oaktsamhet tar bort eller sätter skyddsanordning ur bruk utan giltigt skäl skall man tilldömas böter. Repara-tion eller underhåll kan i det här fallet utgöra giltigt skäl för borttagande av skydd-sanordning.²⁶⁷ Värt att notera är att även arbetstagare kan dömas till böter då den tar bort eller sätter en skyddsanordning ur bruk.²⁶⁸

4.3.3 Brott mot bestämmelser i AMF

”Om ansvar vid överträdelse av 1–3 §§ eller föreskrift, som har meddelats med stöd av 18 § första stycket 1–3 denna förordning, föreskrivs i 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160). […]” (19 § AMF)

Av 19 § 1 st. AMF framgår att straffansvar i form av böter kan utkrävas av den som överträder 1, 2 eller 3 §§ AMF.

265 A a s 132 f, 50.

266

Hellberg, a a s 84 f.

267 Gullberg & Rundqvist, a a s 296.

Kap 4. Arbetsmiljöbrott 68

Brott mot anmälningsplikt

Arbetsgivaren har en skyldighet att utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket då det inträffat olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete vilket har orsakat dödsfall, svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Vad gäller sistnämnda behöver skadan inte vara av allvarligt slag. Skyldigheten föreligger även då tillbudet har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa (se 2 § 1 st. AMF).²⁶⁹

Brott mot förvaring av handlingar och register

I 3 § 1 st. AMF anges skyldigheter för arbetsgivare och egenföretagare att under en angiven tidsperiod kunna hålla vissa typer av handlingar eller register tillgäng-liga. Arbetsgivaren och även i vissa fall egenföretagare är skyldiga att tillgänglig-hålla handlingar från Arbetsmiljöverket i minst fem år, med början från dagen då handlingen utfärdades. Med handlingar avses här skriftliga handlingar som t ex inspektionsmeddelanden, förelägganden eller intyg och journaler över kontroller, provningar eller undersökningar som har gjorts i anknytning till verksamheten och som berör arbetsmiljön.

Under en period av minst tio år skall arbetsgivaren spara och kunna uppvisa de register som den av lagen är skyldig att föra (4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § AML) och vilket skall innehålla information över de genomförda läkarundersökningarna av minderåriga och vuxna. Tideräkningen inleds från och med den dagen då sista anteckningen fördes in i registret.

Vidare är arbetsgivaren skyldig att under minst fyrtio år spara och skall även kunna uppvisa sådant register som den av lagen är skyldig att föra (4 kap. 3 § p. 2 AML) över arbetstagare som har utsatts för farliga ämnen och annan skadlig inverkan.

Vad gäller företagsövergångar skall handlingar som avses i första stycket spar-as och överlämnspar-as till den nya ägaren (3 § 2 st. AMF). Genom bestämmelsen i 18 § p. 3 AMF har Arbetsmiljöverket befogenhet att kunna meddela föreskrifter om annan förvaringstid eller förvaringsplats än vad som föreskrivs i 3 §.²⁷⁰

Brott mot bestämmelser i AML av utländska fartyg

Utländska fartyg som vistas på svenskt sjöterritorium kan även bötesbeläggas i fall då de överträder bestämmelserna i 2 kap. 4-6 §§, 7 § 1 st. 1 men. samt 3 kap. 7 d-7 g §§ AML.²⁷¹

4.3.4 Sekretessbrott

Av 8 kap. 3 § AML framkommer att om man bryter mot sekretessbestämmelserna i 7 kap. 13 § AML kan man dömas till brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 § BrB). Sekretessbestämmelserna lyder som följer:

269 Ahlberg, a a s 164, 180 f. Jfr även NJA 2005 s 596.

Arbetsmiljöverket ges i 18 § AMF möjlighet att meddela föreskrift enligt 4 kap. 8 § AML som föreskriver annat än vad som anges i 2 § AMF.

270 A a s 165 f, 180 f.

Kap 4. Arbetsmiljöbrott 69

”Den som har utsetts till skyddsombud, studerandeskyddsombud eller ledamot i en skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliterings-verksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsför-hållande, en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.

[…]

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 10 kap. 11-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.” (8 kap. 3 § AML)

Vad gäller paragrafens tillämplighet kan man inledningsvis konstatera att den endast är tillämplig i enskild verksamhet. Verksamhet som faller under det allmä-nna skall istället tillämpa bestämmelserna i offentlighet- och sekretesslagen (10 kap. 11-14 §§, 12 kap. 2§).²⁷² Bestämmelsen är även tillämplig på skyddsombud eller skyddskommittéledamot som verkar på fartyg (7 kap. 1 § 2 st. AML).

Arbetsgivaren eller dess ställföreträdare kan i det här sammanhanget utgöras av antingen ledamot i skyddskommitté (se avsnitt 2.2.2 ovan) eller som deltagare i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Då följer skyldighet för denne att inte obehörigen röja eller utnyttja vad den genom uppdraget har fått veta om bl a yrkeshemligheter eller en enskilds personliga förhållanden.

Vad som avses med obehörigen röja eller utnyttja framkommer av lagmotiven. I uttalandet följer att ledamot av skyddskommitté eller liknande i normalfallet och då behov föreligger ändå kan vidareföra information till tillsynsorganen, företags-hälsovården m.fl. Vid avgörandet huruvida information får anses vidareföras skall man dels beakta a) vem som får anses ta del av uppgifterna, b) vilket syfte uppgiftslämnandet har samt c) risken för att informationen sprids vidare till skada för den till vilkens förmån tystnadsplikten gäller. Givetvis får informations-spridningen inte ske i andra syften än som avser själva uppdraget. I andra fall fordras mycket särskilda skäl för att vidareförandet skall anses som behörigen utfört. Beträffande vidareförandet av information om enskilds personliga förhåll-anden bör man enligt uttalandet inte föra vidare sådan uppgift utan den enskildes samtycke. Här spelar det heller ingen roll vem som i sammanhanget utgör mott-agaren.²⁷³

Den som bryter mot sekretessbestämmelserna gör sig därvid skyldig till brott i enlighet med bestämmelserna i brottsbalken (20 kap. 3 §). Där anges att om

”[någon röjer] uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.”

Begås överträdelse uppsåtligen döms man till böter eller fängelse i högst ett år (jfr 1 kap. 2 § BrB). Vid oaktsamhetutdöms endast böter och anses överträdelsen som ringa skall inget straffansvar utkrävas.²⁷⁴

272

Gullberg & Rundqvist, a a s 274.

273 Prop 1989/90:6 s 19. Jfr även Gullberg & Rundqvist, a a s 274 f.

Kap 4. Arbetsmiljöbrott 70

4.3.5 Brott mot försegling eller annan avstängning

”Den som olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovl-igen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år.

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förrättning till böter.” (17 kap. 13 § BrB)

Då arbetsgivaren bryter försegling eller avstängning av viss anläggning, utrymme eller anordning, som Arbetsmiljöverket verkställt med anledning av misstanke om att dess meddelade förbud om användning av dessa skall överträdas, blir arbetsgivaren straffrättsligt ansvarig (se avsnitt 3.1.3). Straffpåföljden för överträ-delsen utgörs av böter eller fängelse i högst ett år (17 kap. 13 § BrB).²⁷⁵