ORGANISATION, TEKNIK, BYGGNADSDELAR

6.7.1 HUR ORGANISATION, TEKNIK OCH BYGGNADSDELAR PÅVERKAT VARSAMHET

Att kontinuerlig bevakning av ombyggnaden och uppföljning på plats är ett villkor för varsamhet har dokumenterats i flera rapporter. Ansvarig­

het och kontinuitet krävs under hela genomförandeskedet, likaväl som flexibilitet. I projektet Varsam ombyggnad II såg vi att projektörens yrkes- tillhörighet spelade mindre roll för grad av varsamhet i projektet, medan hans kunskaper om ombyggnadsobjektet var av avgörande betydelse. De ombyggnadsprojekt som var baserade på uppmätningar gjorda av projek­

tören blev enligt den undersökningen varsammast. Varsamhet berodde också på ansvarsfördelning och kontinuitet under hela besluts- och ge­

nomförandeskedet. De bästa förutsättningarna för varsamhet fanns när projektering och byggledning utfördes av samma person. Även när bygg­

ledningen utfördes av en annan person med kompetens därför och det fanns kontinuerlig kontakt med projektören kunde det finnas goda förut­

sättningar för varsamhet. Projektörens intentioner kunde förmedlas ge­

nom generella beskrivningar som utarbetats under projekteringstiden, och som förutsåg eventuellt nödvändiga ändrade ställningstaganden un­

der genomförandetiden. Beskrivningar var även användbara för att för­

medla intentioner från projektor eller projektledare till arbetsplatsen be­

träffande de delar av ombyggnadsarbetena som inte framgick av ritnings- materialet i övrigt, dvs hur detaljutformningen skulle ske.

Ett utmärkt exempel på en sådan byggnadsbeskrivning utgör i all sin en­

kelhet RG;s generella beskrivning for ombyggnad av äldre bostadsfastig­

heter, som utarbetades 1973 för byggfirman Reinhold Gustafsson av Per Bellman och som med små ändringar fortfarande används. För att ge ett prov på den varsamma anda beskrivningen förmedlar citerar jag de sista raderna: "Vid ombyggnad skall gälla att ej räta vinklar, måttligt lutande golv och tak, något slitna dörrar och trösklar m m måste tolereras. Upp­

täckes brister under arbetets gång vars karaktär inger farhågor för fram­

tiden skall ansvarige arbetsledaren meddelas. Om någon föreskriven

åt-gärd verkar överambitiös, t ex att ett parkettgolv är föreskrivet där befint­

liga golv är av god kvalitet, skall ändringen ifrågasättas."

Motsvarande kunskap kunde också tillföras byggnadsplatsen genom kun­

nig och kontinuerlig arbetsledning under genomförandeskedet. Det om­

vända gäller även det. I projektet Hur skall 30- och 40-talshusen byggas om? gjordes iakttagelsen att bristande uppmärksamhet i projekterings- el­

ler byggskedet kunde ge upphov till fullständigt onödig ovarsamhet, vilken standardnivå man än strävade efter.

Beträffande entreprenadformer konstateras i projektet "Oj då, bleu det så här!" (Almqvist, Uddenberg, Wärn 1986) att varken generalentreprenad eller totalentreprenad i sina normala former lämpar sig för ombyggnads­

projekt i vilka en hög grad av varsamhet eftersträvas. Generalentreprena­

den kan styra mot mer omfattande ingrepp och därmed ovarsamhet, efter­

som den upphandlingsformen förutsätter att alla beslut skall vara fattade långt innan byggnadsarbetena påbörjas. Detta gör det ekonomiskt och or­

ganisatoriskt svårt att fatta ytterligare beslut vid en senare tidpunkt när man har en mer fullständig kunskap om huset, genom noggrannare be­

siktning av sådana delar som tidigare varit svåra att komma åt. Inom totalentreprenaden å andra sidan lämnas alltför många beslut om främst detaljfrågor över till entreprenören att avgöra. Båda formerna kan dock, enligt det referade projektet, utvecklas till att fungera väl vid ombyggnader vid vilka särskilda krav på varsamhet ställs.

De tekniska faktorer som påverkar graden av varsamhet har ofta mindre att göra med att teknik saknas än att känd teknik inte brukas. Att t ex målningbehandlingar mycket ofta utfördes på ett undermåligt sätt fram­

gick av rapporten Varsam ombyggnad II (sid 123 ff), där omfattande bris­

ter konstaterades och möjliga orsaker diskuterades. Motsvarande erfaren­

heter finns återgivna i andra forskningsrapporter, som i Bostadsvanor i

"ettan" - ett hus som byggdes om (Westerberg 1981).

Stora ansträngningar för att mer traditionell teknik skulle komma till an­

vändning gjordes vid genomförandet av ett ombyggnadsprojekt i Göteborg, framför allt beträffande just målningsbehandlingarna. Svårigheterna att få gehör för detta och de argument som användes redovisas i Med hänsyn till bostäders värden (Schulz 1989 sid 134 ff, 162 ff).

Brist på beprövad teknik som ger goda resultat under lång tid har dock in­

te sällan lett till att man valt metoder som spolierat kvaliteter och förvans­

kat husens karaktär. Tidigt utförda tilläggsisoleringar på putsade hus - innan bra metoder för puts på tilläggsisolering utvecklats - är ett exempel enligt Isolering uppåt väggarna (Anteil & Paues 1981). Många interiörer har också förvanskats genom att inklädnad eller utbyte av ytskikt bedömts som mer långsiktigt hållbart än ommålning, vilket framkom bl a i Var­

sam ombyggnad av hus med 20- och 30-talsstandard (Lindgren, Vidén, Wärn 1988).

Ett motsatt problem är att tekniker, som utvecklats med syfte att underlät­

ta ombyggnad i ett visst avseende, kan få som följd att de i sig motverkar varsamhet. Ett exempel på detta är den ombyggnad av "moderna" 1940- talsfastigheter på Skallberget i Västerås, genomförd av AB Mimer, som

redovisats i skriften "I morgon är också en dag..." (SABO 1986), och som kommenteras i en rapport om villkor för kvarboende vid ombyggnad Lug­

nare här än på Lunds nation" (Bohm 1989 sid 108, 130). I det ombyggnads­

projektet hade man som ambition att hyresgästerna skulle vara evakue­

rade från sina bostäder i två veckor, något som efter ett initialskede för­

längdes till tre veckor. För att kunna hålla denna extremt korta arbetstid krävdes att alla åtgärder var programmerade och beslutade i detalj i för­

väg, och att inga alternativa åtgärder godtogs. Detta fick till konsekvens att de åtgärder som genomfördes var mycket ovarsamma mot husen och lägenheterna. All inredning i kök och alla garderobsskåp revs ut, oavsett om de var i bra eller dåligt skick. En liten grävmaskin användes för att underlätta rivningsarbetena inne i lägenheterna. Ett annat exempel på hur en teknik som utvecklats för att minimera ombyggnadstiden kan få delvis ovarsamma konsekvenser är den förnyelse av badrum på 48 tim­

mar, som utvecklats inom det allmännyttiga bostadsföretaget AB Häl- singborgshem och som redovisas i Nytt badrum på 48 timmar (Westling, Dranger Isfält, 1990). Den teknik man använder innebär att prefabrice­

rade kombinationselement monteras på kort tid. De befintliga badrums­

väggarna reglas upp och nya väggytor monteras. Den vinst man gör i frå­

ga om kort störningstid för de boende måste dock vägas mot det resultat

man erhåller, att de förnyade badrummen är förminskade i storlek och att de har försetts med väggmaterial med osäkra långtidsegenskaper.

Underhåll eller ombyggnad av bostäder innebär också att slitna eller omo­

derna byggnadsdelar byts ut. När det gäller byggnadsdelar yttrar sig en art av ovarsamhet i att ursprungliga byggnadsdetaljer, som fönster och dörrar, byts ut mot nya som är främmande för det ursprungliga huset i material och form. Ett exempel på detta är benägenheten att ersätta ur­

sprungliga fönster och portar av trä med plastfönster respektive alumini­

umportar. Ett motiv bakom sådana utbyten är ofta en uppfattning att de nya materialen inte bara är billigare utan också att de är underhållsfria Detta framkom bl a vid PBL Riksmöte -90. Temadiskussion 23 om varsam­

het. En anmärkning som gjordes var att om fastighetsägaren hade haft information om ursprungmaterialets bättre kvalitet hade han kanske valt att behålla och renovera i stället for att byta ut. Man undersöker alltför sällan huruvida det vore tekniskt och ekonomiskt möjligt att reparera be­

fintliga fönster, eller rentav kopiera en skadad ekport. Sådana ställnings­

taganden beror i allmänhet mer på föreställningar om teknik och kostna­

der än på faktiska erfarenheter.

Vid förnyelse av bostadshus med små uttrymmen, som i t ex 1930- och 40- talsbebyggelsen, har avsaknad av inredning och utrustning med små mått ibland bidragit till att man vidgat utrymmen och flyttat väggar på ett ovarsamt sätt. Under senare år, då flera utrymmessnåla komponenter utvecklats, ligger skälen till sådana ingrepp kanske i högre grad i inställ­

ning och vilja.

6.7.2 HUR DET SKULLE KUNNA VARA

Redan inom projektet Varsam ombyggnad visades på vägar att organise­

ra ombyggnad så att varsamhet underlättas. I rapporten Med hänsyn till

bostäders värden, redovisas motsvarande erfarenheter, och utifrån dessa formuleras också "Råd till en varsam projektör"(Schulz 1989 sid 144).

Det finns naturligtvis också ett behov av att bättre teknik utvecklas i en del avseenden. Några exempel på sådana är målning av fabrikslackade ytor, tätning av befintliga ventilationskanaler och tekniker för demontering och återmontering av snickerier. Även tekniker för att reparera eller byta ut forslitna material och ytskikt, t ex beträffande fasader, borde utvecklas och långtidsprövas.

Att reparation eller utbyte mot en kopia av den ursprungliga byggnadsde- len tekniskt och ekonomiskt kan vara ett gott alternativ framgår av de pro­

jekt som behandlade varsamma lösningar beträffande Portar (1990), Lä- genhetsdörrar (1990) och Kökssnickerier (1991). Erfarenheter från fönster­

renoveringar visar att det i de flesta fall är billigare att renovera befintliga fönster och vid behov komplettera med en tredja ruta, än att byta ut dem mot nya fönster (Fönster och balkonger vid ombyggnad, 1987).

Det skulle vara enklare att uppnå eftersträvad standard på ett varsamt sätt vid upprustning av bostadshus med små utrymmen, om det fanns bättre allmän tillgång till komponenter anpassade till att fungera på liten yta. Skåpsnickerier som utnyttjar den högre takhöjden i äldre hus och som kan anpassas i djup behövs där utrymmena är begränsade. Köks­

bänkskåp och högskåp som är t ex 45 a 50 cm djupa, och garderobskåp som är grundare och högre än dagens standard, skulle underlätta åter­

hållsamma och effektiva lösningar, likaväl som överskåp med höjdmått som kan kombineras så att hela takhöjden utnyttjas. Även spisar och kyl­

skåp, som är avpassade till den ursprungliga köksinredningens mått, skulle underlätta försiktiga åtgärder (Smalhus - smala lamellhus, under slutförande).

Utrymmessnåla, kanske högspolande, toalettstolar och handfat med små mått är exempel på produkter som underlättar renoveringen av de trånga badrum som finns, framför allt i hus byggda mellan 1920 och 1950. I de fall man vill ersätta tidigare badkar med dusch kan duschkar med högre kanter ge några av badkarets fördelar. Detta var slutsatser som drogs bl a i Hur skall 30- och 40-talsbebyggelsen byggas om? och Smalhus - smala la­

mellhus.

Metoder och tekniker för att förse befintliga tvåglasfönster med en tredje, energibesparande och ljudisolerande ruta finns men skulle kunna utveck­

las vidare.

Vid trapphus där det är svårt att tillgodose kravet på tillgänglighet genom hissinstallationer skulle andra tekniska lösningar, som t ex trappliftar, kunna göra det möjligt för äldre eller rörelsehindrade personer att bo kvar i sina bostäder.