VÄSTRA INNERSTADEN
6. SLUTSATS OCH DISKUSSION
6.5. Organisationens framtida utmaningar
Det har tidigare funnits liknande samarbeten som SSP i stadsdelarna. SSP var ändå något nytt eftersom tanken var att hela staden skulle arbeta mot samma mål, vilket inte hade gjorts förut. Tidigare samarbeten rann lätt ut i sanden när någon avslutade sin tjänst, detta ville man förhindra genom att knyta arbetet till vissa befattningar. Beslutet att starta SSP har kommit ovanifrån och inte på begäran av stadsdelarna. Detta har bidragit till att vissa deltagare till en början varit skeptiska. I en stadsdel uppger informanten att vissa deltagare lämnade organisationen eftersom de inte uppskattade att det fanns en stark ledning som gav dem tydliga riktlinjer. Medlemmarna valde att lämna eller att anpassa sig i gruppen. De kunde även ha valt att arbeta för en förändring, tex. försöka avskaffa de övergripande teman i Malmö.
SSP i Malmö har inspirerats av SSP i Köpenhamn. Frågan är om de har
implementerat deras modell eller skapat en ny. Skillnaderna mellan städerna är att organisationen i Köpenhamn har en egen budget medan SSP i Malmö använder de resurser som finns i respektive verksamhet. I Köpenhamn finns även en
gemensam årsplan för hela staden samt möjlighet för stadsdelarna att påverka densamma. Ifall åtgärder inte berör alla tre myndigheter ingår de inte i den danska SSP - gruppens arbete, denna målsättning finns inte i SSP Malmö. SSP i Malmö
är alltså inte en kopia av Köpenhamn även om de har influerats av deras modell. SSP är en relativt ny organisation och frågan är om den har funnit den optimala strukturen. De lokala grupperna som finns i varje stadsdel är nödvändiga eftersom stadsdelarna har så skilda behov. Danermark framhåller att en aktiv ledning som ger tydliga direktiv är mycket viktig för samverkan133. Det finns en
missuppfattning att när gruppen är sammansatt klarar den sig själv, menar författaren. De inblandade cheferna ska tillsammans visa att samverkan är viktig för att gruppen ska inse detta, menar Fridolf134. Det är således viktigt att de som deltar på de lokala mötena får arbetet erkänt av arbetsledningen och att arbetet legitimeras därifrån. Om detta görs regelbundet finns en möjlighet att cheferna inte behöver träffas på gemensamma möten i styrgruppen. Ledningsgruppen kan från centralt håll godkänna stadsdelarnas årsplaner istället för att detta görs i styrgrupperna. Ledningsgruppen har en central roll i SSP för att legitimera arbetet och sammanfoga stadsdelarnas arbete till en helhet. Den har dock inte ett större beslutsmandat än vad ledamöterna har i sin respektive organisation. Ifall SSP hade egna resurser skulle de ha ett större beslutsmandat. En egen budget hade varit ett sätt att komma ifrån ständiga frågor kring vilken myndighet som ska bidra med medel. Det hade dessutom varit ett sätt att skydda verksamheten från att
prioriteras bort när resurser i myndigheterna behöver nyttjas på annat håll.
SSP – sekretariatet har en viktig uppgift i SSP för att bl.a. sköta det administrativa arbetet, följa upp ledningsgruppens beslut samt göra återkoppling till stadsdelarna. Dagens sekretariat består av fyra personer som inte på heltid kan ägna sig åt SSP – arbetet. En heltidstjänst för en SSP – ansvarig som också skulle vara närvarande i ledningsgruppen hade varit en värdefull resurs. Detta hade underlättat för SSP - samordnarna som skulle ha en särskild person som de kunde vända sig till för information. Den SSP – ansvarige kunde besöka stadsdelarna för att stötta i arbetet och hjälpa dem som har problem. Detta är något som inte sekretariatet har tid till idag men som de skulle önska.
Ett flertal informanter lyfter fram SSP – samordnarens stora betydelse för de lokala grupperna. Det är positivt med en samordnare i stadsdelarna för någon måste ha det övergripande ansvaret och därmed kunna se helheten. Samordnarna kommer från skolan eller socialtjänsten. Baserat på sin stora erfarenhet av samverkansprojekt menar dock Brännberg och Bjerkman att för att uppnå en samverkansgrupp där alla parterna är likvärdiga krävs en samordnare utan starka kopplingar till någon av de samverkande organisationerna135. Det optimala är en oberoende samordnare som har en central position i kommunen men som inte hör ihop med en särskild verksamhet. I ett lyckat exempel värvades samordnaren utifrån och tjänsten var direkt ställd under kommunstyrelsen136. I SSP finns det många lokala grupper och frågan är om det skulle vara genomförbart med en eller flera neutrala samordnare som är anställda enbart för detta. SSP är inte ett projekt som finns under en begränsad tid utan den eller de som skulle vara samordnare måste anställas permanent. Även om detta hade varit det optimala är det svårt att genomföra men samordnaren bör bli medveten om sin anknytning till en särskild myndighet.
133 Danermark, 2000.
134 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen & Socialstyrelsen, 2007. 135 Brännberg & Bjerkman, 2002.
SSP - arbetet skiljer sig i stor utsträckning mellan stadsdelarna, exempelvis har stadsdelen Limhamn slagit ihop folkhälsoarbetet och SSP. De lokala grupperna har kunnat bestämma själva hur många grupper de ska ha per stadsdel och hur gruppen ska vara sammansatt. Detta visar på en organisation som är flexibel vilket är positivt men risken blir att stadsdelarna utvecklar sina egna strukturer och frångår tanken kring en gemensam organisation i hela staden. Idag finns ingen större kommunikation mellan ledningsgruppen och de lokala grupperna men den kommunikation som finns anser flertalet informanter fungerar bra.
Kommunikationen är dock inte formaliserad utan har mer att göra med att en del deltagare har personliga kontakter i ledningsgruppen. Det verkar inte finnas några bra kommunikationsvägar och även om ingen av de intervjuade samordnarna har efterfrågat detta krävs en ökad kommunikation för att skapa en gemensam organisation. De centrala temana som ledningsgruppen fastslår varje år tycker vi är en god idé för att få en genomgående linje i organisationen. Det måste dock även fortsättningsvis vara upp till varje stadsdel att besluta i vilken grad de ska arbeta med dessa teman eftersom behoven skiljer sig åt. Det finns ingen av informanterna som känner sig begränsade av ledningsgruppens beslut utan de har möjlighet att själva bestämma om vilka insatser som de finner lämpliga. Genom att ledningsgruppen ger relativt fria händer till de lokala grupperna att själva besluta om mål visar de ett stort förtroende. Mer detaljstyrda mål från
ledningsgruppen skulle vara att tvivla på de verksammas omdöme att själva fatta beslut om inriktningen på arbetet. Det finns ett ytterligare steg som
ledningsgruppen skulle kunna ta för att visa att det är de verksamma som har kunskap om vilka behov som finns i stadsdelarna. Det är att deltagarna skulle få uttala sig kring de teman som ledningsgruppen föreslår innan de fastslås,
exempelvis under uppföljningsmötet i början av året och att det skulle föras en öppen diskussion. Detta för att förankra besluten men även uppmärksamma brister.
Uppföljningsmötena är något som informanterna har många åsikter om. Givetvis finns det inte en objektiv uppfattning om hur dessa möten ska bedrivas utan det har istället att göra med olika behov. Det går inte att ange vad mötet ska innehålla eftersom det måste återspegla hur långt organisationen har kommit i
utvecklingsprocessen. Det är dock viktigt att ledningsgruppen visar på ett tydligt sätt varför de väljer ett visst upplägg så att alla är medvetna om vad informationen ska användas till. För att alla lättare ska kunna komma till tals är mindre grupper en god idé. Ett förslag är att dessa grupper består av deltagare från olika stadsdelar för att på så vis få reda på vad de andra stadsdelarna gör och ta del av deras
perspektiv på ledningsgruppens förslag. Externa föreläsningar som bygger på forskning är ett positivt inslag för att öka kunskapen i organisationen. Om detta ska vara till nytta krävs det att ledningsgruppen anger på vilket sätt kunskapen ska användas på ett konkret sätt och ger deltagarna möjligheter att diskutera
föreläsningen tillsammans. SSP: s utåtriktade arbete måste bygga på forskning och inte på de råd som deltagarna får av varandra och som kanske inte är
applicerbara i alla stadsdelar. Däremot kan aktörerna ge varandra tips om hur det interna arbetet kan läggas upp.
Uppföljning är ett viktigt inslag för att utreda hur väl målen har uppfyllts och återkoppling på dessa bör genomföras både lokalt och centralt. En lokal återkoppling bör utföras för att gruppen ska kunna utvecklas i rätt riktning. En central återkoppling krävs för att stadsdelsgrupperna ska få respons på sina insatser. Även om det är viktigt att få återkoppling på årsredovisningen säger den
inte allt om verksamheten. Som ett komplement skulle representanter från
ledningsgruppen eller sekretariatet kunna besöka stadsdelarna i ökad utsträckning jämfört med idag för att få en uppfattning om vad som händer och vilka
förändringar som stadsdelen eller organisationen behöver göra för att utvecklas. Det är enbart grundskolor som är delaktiga i SSP och frågan är hur man ska nå ut till de äldre ungdomarna. För att kunna finnas till även för dem skulle det vara positivt om även gymnasieskolor ingick i organisationen. Som angavs i Socialdepartementets handlingsplan mot narkotika är barn, ungdomar och föräldrar centrala målgrupper för det preventiva arbetet137. SSP har möten och föreläsningar för föräldrar men eftersom de har det största inflytandet i barnens liv borde deras roll i SSP utökas genom ett närmare samarbete. Det är viktigt att föra en dialog med föräldrarna och skapa ett större kontaktnät där de kan ingå. Ett ytterligare sätt för Malmö att utvecklas är att vidga ramarna för samverkan genom att samla representanter från andra delar av landet för att diskutera sina
erfarenheter kring exempelvis samarbetsformer.
6.6. Slutord
SSP har kommit en lång bit på kort tid i sin strävan efter en god samverkan. Trots svårigheterna med att se ett mätbart resultat av arbetet är engagemanget stort bland deltagarna och med hänsyn till alla de goda föresatser och reflektioner som finns i organisationen har de alla möjligheter till goda framtidsutsikter.