VÄSTRA INNERSTADEN
5.5. Synsätt på ungdomsproblematik ”SSP utjämnar skillnaderna
eftersom man får mer förståelse för varandra”.
De medverkande i SSP har olika bakgrunder och därför blir en central fråga hur det påverkar deras samarbete.
Representanterna från skolan anger att det finns olika perspektiv på
ungdomsproblematiken men att det inte innebär någon svårighet. De menar vidare att syftet med samverkan är just att tre olika myndigheter med olika professioner ska tillföra varandra kunskap. En av skolrepresentanterna menar att skolan ser på problemen ur ett pedagogiskt perspektiv. Socialtjänsten går ett steg längre och ser på hemförhållanden och vilka orsaker som finns i familjen, anger informanten. Polisen fokuserar på vilka lagöverträdelser som har skett. Det finns olika ingångar men vi kan prata oss samman, säger skolrepresentanten. En informant från skolan anser att det är synd om polisrepresentanten som går på mötena för frågorna rör inte polisen.
Inom polisen finns olika uppfattningar kring frågan om ungdomsproblematik. Hälften anser att de tre myndigheterna är eniga om orsakerna till att
ungdomskriminalitet uppstår. Den andra hälften menar att uppfattningarna kring
106 Brännberg & Bjerkman, 2002. 107 Hjortsjö, 2005.
108 Lennéer – Axelson & Thylefors, 1991. 109 Kassman, 2002.
110 A a.
ungdomsproblematik skiljer sig åt mellan yrkesgrupperna. En av dessa menar att det ändå finns en gemensam grundsyn i botten. Denna informant anger att polisens uppfattning om hur problem uppstår och hur man ska komma åt dem skiljer sig från de andras. I vissa fall hjälper det inte att säga åt ungdomarna, det är bara böter som gör att de slutar. Socialtjänsten har en bättre förståelse varför dåliga hemförhållanden uppstår än vad polisen har, menar representanten. Detta är dock inget som leder till konflikter i gruppen. En polis anger att behovet av
trygghet, skola, och goda föräldrar är viktigt för ungdomens utveckling. Om det fallerar finns en stor risk att de hamnar i marginalen. Polisen har inte så mycket med detta att göra utan kommer in i ett senare skede. Det är därför de andra är så viktiga för den unge, anser informanten. Den siste av poliserna menar att det är en väldigt stor skillnad på grunduppdragen vilket ger olika synsätt på ungdomar. De talar skilda språk inom yrkena. Skolan och socialtjänsten har ett individpräglat seende medan polisen har ett mer problemorienterat synsätt och ser inte individerna i första hand utan problemen, exempelvis rån eller vandalisering. Polisen tänker inte främjande, menar informanten, men SSP utjämnar skillnaderna eftersom man får mer förståelse för varandra. Skola, socialtjänst och
fritidsgårdarna har alltid haft mycket nära kontakt. Polisen har inte den naturliga kontakten som dessa parter har men nu är det bättre tack vare SSP.
Inom socialtjänsten anser man att det finns en viss samsyn på ungdomsfrågorna men att olikheter mellan yrkena förekommer. En informant menar att skillnaderna beror på att deltagarna möter ungdomar i olika situationer och det gör att de får olika bilder. SSP har dock bidragit till en större förståelse och ökad kunskap om varandra. En annan socionom påpekar att socialtjänsten arbetar förebyggande och polisen jobbar reaktivt. En socionom ser stora skillnader mellan myndigheterna. Polisen har ett annat sätt att se på problematiken och hur man löser problem anser informanten. Om man hårddrar det kan man ibland få intrycket av att en del poliser anser att det räcker med att plocka bort ungdomarna från gatan så löser sig problemen, säger socionomrepresentanten. Om den unge får ett straff så är ärendet ur världen sedan. Socialtjänsten går ett steg längre och vill undersöka hur
ungdomarna har det hemma, påpekar informanten. En annan fråga är var gränserna går. Är det okej att ungdomen är lite berusad eller måste de vara
helnyktra? Vi har ständiga diskussioner kring dessa problem, uppger informanten. Skolan tror ibland att socialtjänsten inte gör något och att socialtjänsten är en sluten värld, delvis pga. sekretessen, men kanske även av gammal vana, avslutar informanten.
En annan socionom ser en klyfta mellan polisen och övriga representanter. Polisen skulle vilja att individer diskuterades på mötena och är frustrerade över att de inte får svaren de önskar av socialtjänsten, menar denne representant. Det beror på att socialtjänsten följer den sekretesslagstiftning som finns och som är mer
omfattande än den som polisen och skolan omfattas av. Vi har inte haft så mycket individfokus men ibland hamnar man i ett individperspektiv och frågan är hur man då ska gå till väga, undrar informanten. Poliserna skulle vilja ändra
lagstiftningen som danskarna har gjort så att man kan diskutera enskilda individer obehindrat i SSP - gruppen. En socionomrepresentant anger att olikheterna var störst i början. Det finns fortfarande skillnader även om vi har närmat oss
varandra, anger informanten. Socionomen urskiljer två grupperingar, de som har en repressiv hållning och de som har en stödjande hållning mot ungdomar. Det finns även en skillnad i vilken typ av preventionsnivå SSP ska ha. Socialtjänsten ser gruppen och polisen ser individen. Det har varit svårast för polisen att hitta sin
roll i det förebyggande arbetet, anser socionomen. Kunskapen i gruppen har ökat med hjälp av kurser och det är något som man regelbundet måste göra för
kunskapen förändras. När de i stadsdelen utvärderade 2007 års arbete resonerade de tillsammans kring vad som gjorts och insåg att de inte hade haft en gemensam syn på vad samverkan inom ungdomsproblematiken är om de inte hade haft SSP. 5.5.1. Sammanfattande analys
Inom alla yrkesgrupper påpekas att det verkar finnas en klyfta mellan polismyndigheten och de övriga när det handlar om hur de ser på
ungdomsproblematiken. Detta beror på deras olika roller, polisen arbetar inte främjande vilket socialtjänsten gör, menar en socionom som får medhåll av en polis. En annan polisrepresentant har samma resonemang, polisen kommer in senare i ungdomens liv än skola och socialtjänst. Wikström och Torstensson menar att polisens roll i brottspreventionen inte i första hand ska vara att arbeta preventivt utan att istället stödja andra organisationer i deras arbete112.
En polis anger att polismyndighetens uppfattning om hur problem uppstår och hur man ska komma åt dem skiljer sig från de andras. Socialtjänsten har en bättre förståelse om varför dåliga hemförhållanden uppstår än vad polisen har, menar polisrepresentanten. En socionom håller med om att polisen har ett annat sätt att se på problematiken och hur man löser problem, att en del poliser verkar anse att det räcker med att plocka bort ungdomarna från gatan. Om ungdomen blir straffad är ärendet ur världen. Socialtjänsten går ett steg längre och vill undersöka
hemförhållandena, påpekar informanten. En skolrepresentant menar också att polisen endast ser vilka lagöverträdelser som har skett. En socionom menar att socialtjänsten ser gruppen och polisen ser individen. En polis menar tvärtemot att skolan och socialtjänsten har ett mer individpräglat seende än polisen. Denne menar att polisen har ett mer problemorienterat synsätt. Under en intervju
framkom att det finns ett dilemma i en lokal grupp, att polisen ville få information om socialtjänstens ärenden. Lagstiftningen förbjuder socialtjänsten att diskutera sina ärenden men ger skolans och polisens personal större möjligheter. Detta kan leda till konflikter om inte socialtjänsten är tydliga med vad de kan dela med sig av.
Den strävan efter en helhetssyn som är viktig i arbetet med unga kräver ett samarbete mellan organisationer113. De problem som kan uppstå kan bero på de olikheter som finns i deltagarnas bakgrund och kunskaper men för att uppnå en helhetssyn behövs olikheterna. Jan Wisén, lednings - och utvecklingskonsult och Börje Lindblom, forskare i företagsekonomi anger att kulturella skillnader ofta anses vara problemet när den verkliga orsaken egentligen är deltagarnas skilda intressen och förväntningar114. Detta kan säkert vara fallet i många grupper men SSP: s strävan om att minska ungdomskriminaliteten och missbruket delas av deltagarna och de har därmed samma intresse av att arbetet ska fortskrida. Det är inte i målen som skillnaderna ligger utan i de skilda perspektiven. Däremot kan det finnas en poäng i att diskutera förväntningarna i gruppen för att undersöka om de skiljer sig åt mellan deltagarna.
112 Wikström & Torstensson, 1997. 113 Hjortsjö, 2005.