VÄSTRA INNERSTADEN
5.7. Uppföljningsmöten
Två gånger om året samlas samtliga deltagare från SSP på ett gemensamt möte. Den 28/1 2008 hölls ett uppföljningsmöte som innehöll en genomgång av SSP: s grundpelare och en föreläsning kring bristen av en gemensam kunskapsgrund. Vi har valt att beskriva hur informanterna från de tre olika nivåerna beskriver ett av dessa möten. Detta pga. att vi menar att deras beskrivningar inte endast visar uppfattningarna om detta möte utan även skilda synsätt på organisationen och kommunikationen mellan instanserna.
116 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen & Socialstyrelsen, 2007. 117 A.a.
5.7.1. Uppföljningsmötena enligt ledningsgruppen ”man lär sig alltid något nytt och lyfter blicken”.
Utbildningschefen i Limhamn anser att syftet med uppföljningsmötena är att få repetera vad SSP håller på med och få en lägesbeskrivning.
Kommenderingschefen vid Malmöpolisen menar att mötena är en möjlighet till temperaturmätning, att se hur det går i stadsdelarna. Han uppger att de första uppföljningsmötena var till för att skapa en gemensam lägesbild men att det idag handlar om att tillföra mer kunskap. Stadsdelschefen i Kirseberg menar att det är bra att lyssna till nya forskningsrön från föreläsare som deltagarna sedan kan diskutera. Därmed ökar kunskaperna och deltagarna får insikter i om de gör rätt insatser. Det är också viktigt att träffa andra som kan dela med sig av sina
erfarenheter, anser hon. Det håller utbildningschefen i Limhamn med om. Man lär sig alltid något nytt och lyfter blicken, menar han. Den brottsförebyggande
samordnaren menar att det är bra att se att alla jobbar med samma frågor och står på en likartad bas. Samordnarna vet vad de andra stadsdelarna gör men det kanske inte de andra deltagarna gör och därför är sammankomsterna viktiga.
Ledningsgruppens roll är att visa att arbetet är viktigt, de har mandat i sina organisationer vilket är en jätteviktig förutsättning för att arbetet ska fungera, säger hon. Samordnaren för En drogfri framtid menar att det är blandade känslor hos dem som kommer, vissa är frustrerade, vissa är nysökande efter information medan andra är luttrade. Även om deltagarna känner att ”det här förstår jag inte” eller ”det här kan jag redan” finns en positiv vilja. Syftet med mötet har legat i linje med var de har befunnit sig i processen och han tror att det är viktigt. Utan mötena hade de inte kommit dit de är idag. På mötena visar de styrkan i att de är många som gör samma sak och det är alltid populärt att tillhöra något stort. Förbättringar som stadsdelschefen i Kirseberg skulle kunna tänka sig att göra handlar om att träffas en gång om året istället för två eftersom många behöver gå ifrån sina arbeten för att närvara. Den brottsförebyggande samordnaren menar att formerna för sammankomsterna kan utvecklas. Det ska sekretariatet göra med stöd från ledningsgruppen. Ledningsgruppen ska nyttja kunskapen som finns lokalt bättre än vad de gjort hittills. Det är viktigt att använda den teoretiska kunskapen som fås på uppföljningsmötet i praktiken. Samordnaren för En drogfri framtid skulle vilja involvera deltagarna i diskussioner istället för den
envägskommunikation som finns idag. En idé är att ha workshops. De har tidigare haft någon representant från stadsdelen som har berättat vad de har nått framgång i och det har varit bra. Det är svårt att säga generella förbättringar eftersom mötet måste vara där de är i utvecklingsprocessen, anser han. Övriga i ledningsgruppen har inga förslag till förbättringar.
5.7.2. Uppföljningsmötena enligt styrgruppen ”en trevlig stund men sen går man hem och gör som man brukar göra i alla fall”.
IoF – chefen i Rosengård har låga förväntningar på uppföljningsmötena och går dit pliktskyldigt. Hon tycker inte att innehållet är speciellt bra förutom
föreläsningarna kring forskning. Närpolischefen i Rosengård tycker att uppföljningsmötena är okej. Han menar att det är uppskattat med exempel på konkreta samarbeten som skett i stadsdelarna t.ex. Rosengårds bränder. Det har riktats kritik mot polisen vilket han tycker skedde i fel forum. Han ser mötena som en trevlig stund men sen går man hem och gör som man brukar göra i alla fall. BoU - chefen i Rosengård har upplevt mötena som något yviga.
Förbättringar som IoF - chefen vill göra är att uppföljningsmötena kunde hållas på en halv dag istället för en hel. Information om mötet skulle kunna läggas ut på
nätet. Stadsdelar som gör något speciellt kunde berätta om det. Mötena borde inte innehålla så mycket prat om vad SSP är för det vet alla redan. Det är bra att ha samverkan i fokus, inte bara SSP. Syftet ska vara att påminna om att de har något gemensamt. Hon skulle även vilja ha en överblick på vad som gjorts under året och vad det har resulterat i. Det vore även bra att få reda på vad stadsdelarna valt att arbeta med under året som kommer och bjuda in en forskare som talar om detta ämne. Närpolischefen menar att uppföljningsmötena måste bli mer konkreta. Frågor som: Vad är syftet med SSP? och Vart vill vi komma? är relevanta.
Ledningsgruppen skulle kunna skriva ett handlingsprogram som alla sedan kunde diskutera på mötet. Han menar liksom IoF - chefen att mötet skulle kunna ge en återblick på vad som hänt under året och vad som var bra och dåligt. Sedan skulle man kunna diskutera vad vi ska göra under året som kommer. BoU - chefen vill ha ett klart och begränsat fokus och inte ett för allmänt innehåll.
5.7.3. Uppföljningsmötena enligt de lokala informanterna: ”det är ju onödigt att uppfinna hjulet på nytt, då är det bättre att ta hjälp från varandra”.
SSP – samordnarna i Kirseberg och Fosie tycker att det är bra och värdefullt att alla träffas eftersom man ser att SSP är något viktigt och att man är många. Samordnaren i Kirseberg menar att det är bra med fortbildning och att kunna ge och ta av varandras exempel. Detta håller även samordnaren i Centrum med om, eftersom när de väl träffas märks det att de har en likartad problematik och de får input från de andra. Det är ju onödigt att uppfinna hjulet på nytt, då är det bättre att ta hjälp från varandra. Polisen i Husie håller med om detta resonemang för idag vet de lokala grupperna inte riktigt vad de andra gör. Han tror på learning by doing 119 - att få tips från andra stadsdelsgrupper på insatser som de har lyckats
med.
Husies samordnare menar däremot att det är viktigt att inte genomföra projekt bara för att andra stadsdelar har lyckats med dem, insatserna måste alltid bygga på forskning. I stället menar hon att man kan ta lärdom från varandra om
kommunikation i gruppen och liknande frågor som har med organisationen att göra. Fosies samordnare tycker att uppföljningsmötet är som en vitamininjektion i det dagliga arbetet men hon anger också att många tycker att de har varit för grundläggande. Hon tycker att föreläsarna har varit bra och att träffas en gång per termin är lagom. Södra Innerstadens samordnare tycker att mötet den 28/1 2008 var det bästa hittills för ledningsgruppen vågade leda mer än de hade gjort tidigare och tog ett större ansvar. Uppföljningsmötena ser han som ett möjligt forum att sprida information om prevention genom föreläsningar. Detta är en uppfattning som även delas av samordnaren i Västra Innerstaden som tycker att
uppföljningsmötena är ett bra informationstillfälle. Hon tycker att det är bra med föreläsare som har fokus på friskfaktorerna hos ungdomar. Mötenas innehåll är lite långt från verksamheternas verklighet men det måste de nog vara, menar hon. Husies samordnare tycker att det idag inte verkar finnas någon tanke med
uppföljningsdagarna. Hon menar att man går dit men har sällan något utbyte av det. Det behövs en sammanhangsmarkering120 anser hon. Man måste ställa sig frågan vad det är för syfte med dagen. Den senaste föreläsningen som hölls på
119 Denna term lanserades av John Dewey vid 1800-talets slut och betyder att inlärning ska ske
genom praktiskt arbete och inte enbart genom evidensbaserad kunskap. (Internetsida 10).
120 Begreppet används i socialt arbete och innebär att man ställer sig frågorna vem är jag, vem är
uppföljningsmötet den 28/1 2008 var bra men hon frågar sig vad som görs med kunskapen. Hon upplever att det inte händer någonting efter föreläsningarna och att alla har sina egna idéer om det som sagts. Enligt henne borde man bestämma sig för syftet med föreläsningen innan densamma och efteråt diskutera hur informationen ska användas. Polisrepresentanten som deltar på Husies SSP - möten tycker att föreläsningen den 28/1 2008 rörde frågor som var alldeles för stora och filosofiska. Han känner att mötena inte är mer än ett kontaktskapande men att innehållet är meningslöst. Möjligtvis är det bra för socialtjänsten och skolan att få reda på hur polisen arbetar istället för att läsa ett kompendium om detta, menar han.
Fosies samordnare tycker att man måste gå vidare med uppföljningsmötena för idag känns det som om det allra första uppföljningsmötet upprepas om och om igen. Södra Innerstadens samordnare menar däremot att mötet måste vara grundläggande eftersom stadsdelarna är i så olika faser. Han tycker att det är bra att bli påmind om grunderna och att det är förutsättningen för att sedan gå vidare. Man måste sammanhangsmarkera på det viset, anser han. Polisrepresentanten i Husie anger att uppföljningsmötena inte ger någonting förutom att det är trevligt att stöta på folk. Centrums samordnare skulle också ibland önska att
uppföljningsmötena kunde ge mer men hon vet inte riktigt vad. Ibland kan hon känna sig ensam som SSP - samordnare för man träffar sällan de andra.
Förbättringar som samordnaren i Centrum skulle önska är att man skulle kunna ha föreläsare från Danmark där de har lång erfarenhet från SSP – arbete och även föredragshållare från Norge som också har ett samarbete likt SSP.
Polisrepresentanten i Husie anser att ingen föreläsning behövs eftersom dagen inte har tillräckligt med tid för det. Samordnaren i Husie tycker att man inte borde blanda olika nivåer på mötena eftersom de har olika roller och mötet aldrig kan bli intressant för alla. Det borde istället vara olika möten för olika grupper. Mötena kunde t.ex. handla om forskning och borde vara mer fördjupande. Förbättringar som skulle kunna göras enligt samordnaren i Södra Innerstaden är att ledningen skulle kunna bli ännu mer tydliga om vad det som ska göras. De ska inte vara rädda för att styra eftersom samverkan kräver struktur och styrning. SSP ska fortsätta öka kunskapen om prevention. Ett SSP – ABC, en gemensam plattform som bygger på forskning är en bra idé.
Polisrepresentanten i Husie säger att det är bra att ha ett möte med alla från SSP Malmö men det är svårt att på några få timmar hinna gå in i några djupare frågor. Det hade varit bra om SSP - ledningen hade bestämt inriktningen för året och presenterat den på mötet. Sedan kunde deltagarna ha en mer allmän diskussion kring direktiven, för kanske är det fler ämnen som borde tas upp än de som har föreslagits från ledningen. Både polisrepresentanten och samordnaren i Västra Innerstaden tycker att det borde diskuteras mer konkreta förslag på hur man kan arbeta. Samordnaren i Kirseberg skulle vilja ha mer tid till att skapa en gemensam fortbildningsbas och värdegrundsarbete. Hon menar att det är viktigt att fråga sig vilka deras utgångspunkter i arbetet är och vilka värderingar de har. Eftersom de kommer från olika kulturer inom organisationen borde de jobba för att få en gemensam bas där de använder samma begrepp. Samordnaren i Fosie önskar att man på uppföljningsdagarna skulle kunna lyfta upp de problem som finns i stadsdelarna t.ex. med polisens deltagande. Hon menar att det idag blir ett spel för gallerierna när alla låtsas som att inga problem finns.
5.7.4. Sammanfattande analys
Ledningsgruppen är positivt inställda till uppföljningsmötena vilket naturligtvis inte är förvånande med tanke på att de själva har planerat innehållet. Syftet med mötet anges vara repetition och en lägesbeskrivning. Dessutom menar de att det är bra att visa att SSP: s deltagare är många. Förbättringar som ledningsgruppen föreslår är att involvera alla i diskussionerna och att utnyttja varandras kunskaper bättre. Styrgruppen är inte lika entusiastisk till uppföljningsmötena. Förbättringar som föreslås är att det borde göras en överblick av alla insatser som genomförts under året. De håller även med ledningsgruppen om att deltagarna borde dela med sig av sina erfarenheter. Representanterna från stadsdelsgrupperna anser att det är värdefullt att träffas och att föreläsarna har varit bra, dock menar vissa att mötet är för grundläggande och att det inte verkar finnas någon tanke med dem.
Kunskaperna från föreläsningarna brukar inte appliceras efteråt. Vissa tycker att man ska lära sig av varandra medan andra anser att arbetet endast bör bygga på forskning. Förbättringar som de föreslår är att ta hjälp av föreläsare från andra skandinaviska länder och att ett SSP - ABC ska utformas. En idé är att hålla ett möte för varje instans eftersom de har olika ämnen att diskutera. De problem som finns i organisationen ska lyftas upp på uppföljningsmötena, menar en
samordnare. Av de åsikter och förslag till förbättringar som har framkommit kring dessa möten kan på en mer generell nivå utläsas att samordnarna betonar
ledningens betydelse i organisationen och önskar att de ska vara de drivande i arbetet. Det finns ingen av samordnarna som anser att ledningen inte bör ansvara för mötet och en av dem påpekar särskilt att ledningen vågade leda mer på detta möte vilket informanten såg som positivt. Det finns en skiljelinje i frågan om SSP – arbetet ska vara evidensbaserat eller bygga på learning by doing. Detta är en grundläggande fråga för det dagliga arbetet som borde lyftas upp till diskussion i organisationen.