VÄSTRA INNERSTADEN
5.3. Stadsdelsmöten
Vi har varit på fyra lokala SSP - möten i lika många stadsdelar i Malmö. Mötesdeltagarna använde dessa tillfällen till att sprida information om sina
verksamheter samt diskutera ungdomsproblematik i stadsdelen. Dessutom fattades beslut om gemensamma insatser för de unga.
På vissa möten följdes en tydlig dagordning och på andra talade deltagarna fritt. En stadsdel utmärkte sig genom en dagordning som tydligt knöt an till SSP: s teman och där samtliga deltagare fick berätta om hur de hade arbetat med dessa områden. Kommunikationen och stämningen under mötena där vi deltog skilde sig åt. Vissa hade en lugn stämning och en bra samtalston. Andra hade en stressig takt där det inte fanns tid för eftertanke. Det bildades undergrupper som pratade samtidigt med varandra utan att ta hänsyn. Vissa deltagare tog mycket plats under mötena medan andra inte deltog i diskussionerna alls. Merparten av
mötesdeltagarna arbetade inom skolan och det var dessa som var mest aktiva under mötena. Skolk är ett av SSP: s övergripande teman vilket var ett ämne som ledde till att polisen vid flertalet möten inte uttalade sig, troligtvis pga. att de inte uppfattade det som ett polisärende.
Tidpunkten för mötet är något grupperna verkar ha reflekterat över. I en stadsdel har gruppen bytt mötestid från eftermiddag till förmiddag för att framhålla vikten av mötet. I gruppen konstaterades att det på eftermiddagarna fanns en större risk för att deltagarna måste lämna mötet tidigare. På ett möte var medlemmarna tvungna att stressa för att hinna med dagordningen och flera av deltagarna gick i förtid utan att meddela detta vid mötets början. Det bidrog till att resten av mötet fallerade. Vid ett annat möte avslutades mötet innan dagordningen var
genomgången. Det inträffade vid ett flertal tillfällen att deltagarna tog telefonsamtal och gick ut ur rummet under samtalet. Vid ett flertal möten diskuterades ämnen som inte hade med SSP att göra.
SSP – samordnarna verkade ta sin uppgift på stort allvar och var engagerade i arbetet. Samtliga samordnare var ordförande på mötena och vi fick intrycket av att alla generellt sett lyckades fördela ordet, se till att alla deltagare kom till tals och att dagordningen följdes. På vissa möten fanns det dock brister hos ordföranden. Talarlistan frångicks och att vissa deltagare tilläts dominera mötet. På ett möte fanns en ny deltagare som inte var insatt i de frågor som SSP – gruppen
behandlade. Den nya deltagaren kunde inte aktivt delta och först efter en lång tid uppmärksammades detta av en annan gruppmedlem som förklarade vad frågan rörde sig om. I detta läge fortsatte de övriga att samtala vilket mötesordföranden inte uppmärksammade. I merparten av mötena var mötesordföranden även sekreterare. Det fördes endast minnesanteckningar på mötena och inte protokoll eftersom inga justerare valdes. Vi har tagit del av flera stadsdelars
minnesanteckningar varav vissa är väldigt kortfattade men som tydligt visar de beslut som fattats. Andra minnesanteckningar ger en klarare och mer utförlig bild av mötet och vilka deltagare som uttalat sig men de beslut som fattas framgår inte eller är otydliga.
5.3.1. Polisens bristande närvaro
För att återgå till informanternas svar har det visat sig att i flertalet stadsdelar har polisen upprepade gånger fått förhinder till de lokala SSP – mötena. Detta menar informanterna har lett till att mötet har försämrats eftersom polisen utgör en viktig part. Ett exempel på detta är en stadsdel där SSP – samordnaren berättar att
polisen meddelade att de inte hade möjlighet att ha representanter i de tre olika grupper som finns. De har så lite tid att man kan fråga sig vad de ska göra i SSP, menar samordnaren.Hon hade gärna haft fem SSP – grupper i stadsdelen men polisen kommer i så fall att ha ännu mindre möjlighet att delta. Det kanske i och för sig inte är ett hinder för de är inte så delaktiga i arbetet i dag heller, säger samordnaren. När polisens närvaro fallerar är informanterna eniga om att det inte har att göra med ovilja utan andra orsaker. En informant nämner personalbrist och en annan att polisens arbetsuppgifter innebär att de måste kunna rycka ut vid akuta ärenden. Närpolischefen i Rosengård anser att problemet beror på den stora genomströmningen av personal som leder till att SSP – representanten flyttar och ersätts av en ny person som måste sättas in i arbetet. Polisens styrka har halverats och ibland behöver polisens SSP - representanter rycka ut på andra uppdrag när mötena äger rum. Det vore bra om polisens personalstyrka ökade så att de kunde ägna sig mer åt SSP – arbetet än vad de gör idag, menar närpolischefen.
Kommenderingschefen vid Malmöpolisen beklagar att polisen inte alltid kan delta i arbetet fullt ut. De har inte haft kraften att fullfölja sin del eftersom de är en mindre myndighet än de övriga. Han berättar att det i framtiden kommer att finnas polissamordnare som ska se till att det kommer en polis på varje stadsdelsmöte även om det inte blir samma person varje gång. En SSP – samordnare berättar att samarbetet med polisen har fungerat väldigt bra för det är alltid samma poliser som deltar på mötena. Samordnaren har talat om för ledningen att hon inte anser att polissamordnare ska införas. Informanten menar att det nya systemet säkert kan vara en vinst för många stadsdelar som inte har haft polisen närvarande men att det blir en förlust för de stadsdelar där polisen har varit aktiva eftersom kontinuiteten försämras.
5.3.2. Sammanfattande analys
Effektiva möten kräver enligt Rollof att deltagarna har reflekterat kring om mötesformen är den bästa för att genomföra den avsedda uppgiften93. Efter våra observationer kan vi konstatera att eftersom mötena är ett forum för diskussion och beslutsfattande är det rimligt att deltagarna möts. Ifall mötet endast hade varit ett forum för informationsspridning vore det lämpligare att kommunicera på något annat sätt.
Det är möjligt att det finns modellsvaga och modellstarka organisationer på mötena i SSP. En modellsvag organisation är en verksamhet som riskerar att ta efter en annan som har tydligare uppfattning om vad som ska göras94. Det är inte säkert att den modellstarka organisationens åsikt är den bästa. Danermarks lösning på de problem som kan uppstå när en modellsvag möter en modellstark
organisation är att utgå ifrån vissa förhållningsregler. Symmetrivillkoret betyder att aktörerna ska eftersträva jämlikhet och inte ge beslutsmakten till den aktör som har den högsta statusen.Detta är önskvärt men svårt i praktiken eftersom SSP – grupperna innehåller personer med en ledningsfunktion som är vana att stå för besluten. Icke-alliansvillkoret innebär att aktörerna inte får alliera sig med
93 Rollof, 1999. 94 Danermark, 2000.
varandra mot andra deltagare på mötet95. Deltagarna måste naturligtvis få dela samma uppfattning som någon annan men det är viktigt att släppa fram allas åsikter så att även minoriteten får utrymme. Det finns en stor risk att
gruppmedlemmarna allierar sig med dem som kommer från samma arbetsplats eller yrkeskår eftersom de delar samma verklighetsbild. Dock är det av ytterst vikt att ingen känner sig i underläge för att de är av en annan mening och därför borde aktörerna vara sparsamma med att ge medhåll till en redan framförd ståndpunkt. Tidpunkten och längden för mötet är andra viktiga komponenter för ett effektivt möte enligt Rollof96. Tidpunkten måste vara när samtliga har möjlighet att närvara. Danermark anger att formvillkoret bör tillämpas när modellstarka organisationer möter modellsvaga vilket innebär att ingen får utestängas pga. personliga förhållanden som t ex. sena eftermiddagar kan innebära97. Därför är det positivt att en stadsdelsgrupp har flyttat sina möten från förmiddagar till
eftermiddagar. Mötet får inte pågå för länge samtidigt som alla punkter på dagordningen måste få tid att behandlas. Tidpunkten för mötets avslutande ska respekteras så att de medverkande vet hur lång tid de behöver avsätta98. Det möte som avslutades innan dagordningen var genomgången visar att ordföranden respekterade mötestiden men att detta tyvärr gick ut över innehållet.
På det möte där deltagarna var tvungna att stressa igenom dagordningen för att hinna med alla punkter fanns ingen tid för längre diskussioner eller reflektioner vilket var negativt. Det hade kunnat undvikas genom att ha möten oftare med en kortare dagordning. På samma möte gick flera av deltagarna innan mötet var avslutat vilket naturligtvis innebar att de missade delar av mötet men dessutom att mötet blev sämre för dem som var kvar eftersom inte alla kunde bidra till
innehållet. Även om det uppstår akuta situationer eller andra omständigheter som gör att deltagarna tvingas lämna mötet i förtid ger det en signal om att mötet inte prioriteras när deltagare går innan mötet är slut. Med tanke på att dessa möten anordnas såpass sällan borde medlemmarna eller deras chefer göra allt för att de ska kunna närvara fullt ut. Vid de tillfällen när deltagarna tog telefonsamtal sköttes detta smidigt och även om de missade information har deltagarna arbeten som gör att det kan uppkomma akuta samtal som de måste besvara.
Mötesplatsen har enligt Danermark betydelse för deltagarnas identitet99. Polisen är en av dem som förflyttar sig från sin ordinarie organisation och kan därmed lättare påverkas av den andra organisationens uppfattningar. Detta kan leda till att
polisen får ett vidgat synfält och därmed ser ungdomars problem med nya ögon. Det kan även innebära att poliserna inte vågar stå för sina egna uppfattningar eftersom de har lämnat sin egen organisation och försöker passa in i den nya gruppen. Risken finns att det grupptänkande som socialpsykologen Janis nämner till någon grad infinner sig vilket kan leda till ett gruppklimat som inte tillåter debatt och till att dåligt grundade beslut fattas100.
Samtliga medverkande har en formell roll på mötena men de är även färgade av sina informella roller. När deltagarna fördelar ordet eller fattar beslut är detta en 95 A a. 96 Rollof, 1999. 97 Danermark, 2000. 98 Rollof, 1999. 99 Danermark, 2000.
del av vad Lennéer – Axelsson och Thylefors kallar den instrumentella rollen101. På vissa möten följdes dagordningen strikt och på andra möten talade deltagarna fritt. Författarna betecknar de handlingar som påverkar relationer och gruppklimat för den sociala rollen. Stämningen på vissa möten var lugn och det fanns en bra samtalston medan det på andra möten rådde en stressig stämning där det inte fanns tid för reflektion. Den tredje informella rollen benämns som den
individuella rollen och beror inte på arbetsplatsen utan handlar om personliga behov vilka både kan vara positiva och negativa för gruppen. Ett exempel på detta var en tystlåten gruppmedlem som inte deltog i diskussionerna.
SSP – samordnaren har en viktig roll vad gäller stadsdelsmötena eftersom denne är sammankallande och ser till att information sprids till dem som inte varit närvarande. De SSP – samordnare vi har kommit i kontakt med har tagit sin uppgift på allvar och känt ett stort engagemang i arbetet. Samtliga samordnare var även mötesordförande vilket de lyckades väl med. På en del möten frångicks dock talarlistan och vissa deltagare tilläts dominera mötet. SSP – samordnaren är inte en neutral part eftersom denne representerar en myndighet och därmed finns risken att denne ger sig själv ordet i allt för hög utsträckning eller formulerar besluten så att de gynnar den egna arbetsplatsen. Eftersom SSP – samordnaren har en stor uppgift i att se till att SSP - arbetet fortskrider i stadsdelen är det desto viktigare att ordförandeskapet alternerar. Detta skulle ge en bättre möjlighet för alla parter att få lika stort utrymme och känna sig betydelsefulla under mötet. Enligt Rollof har protokollet en stor betydelse för att förbättra mötet102. Mötesledaren ska inte föra protokoll eftersom denne har andra uppgifter att fokusera på. Detta är något som SSP – deltagarna kan ta lärdom av eftersom de inte för protokoll utan endast minnesanteckningar och låter ordföranden vara sekreterare.
Den nya deltagaren som inte var insatt i gruppens frågor skulle ha blivit introducerad på ett bättre sätt. Det borde vara ordförandens roll att introducera nykomlingar i sakfrågan innan diskussionen tar vid. Det är enligt Rollof svårt att vara ny i en grupp med väletablerade deltagare som har hittat sina roller och därför är det i sådana grupper särskilt betydelsefullt att den nye blir introducerad på ett bra sätt i gruppen103. Det borde även vara ordförandens uppgift att följa talarlistan och att inte låta en enskild deltagare få allt utrymme under mötet. Vid flera möten diskuterades ämnen som inte var relaterade till SSP. Detta borde ordföranden ha förhindrat eftersom risken finns att mötet förvandlas till ett annat forum än vad som var tänkt.
Vilken position i organisationen någon besitter har betydelse för vilken roll denne får under mötet. Risken finns att de som innehar en chefspost blir styrande under mötet. Eftersom merparten av mötesdeltagarna representerar skolan innebär detta att skolfrågor utgör en stor del av mötet. Andra myndigheter som bara
representeras av en eller två personer kan få en mer undanskymd roll. Ett av de teman som för närvarande är aktuellt för SSP är skolk. Detta leder till att deltagarna som företräder skolan får ett större utrymme än övriga parter.
Diskussionsämnet skolk ledde även till att polisen vid flertalet möten inte deltog i diskussionen pga. att de inte uppfattade det som ett polisärende. Skolk definieras
101 Lennéer – Axelson & Thylefors, 1991. 102 Rollof, 1999.
enligt Nationalencyklopedin som ”frånvaro från skolan utan giltigt skäl” 104 vilket är en bred definition där både frånvaro på elevens och föräldrarnas initiativ ryms. Inom SSP verkar deltagarna endast koncentrera sig på den formen av skolk där barnet frivilligt avstår från att delta i undervisningen och utgår därmed från att detta inte är ett polisärende.
Polisens bristande närvaro har varit ett stort problem i SSP men kommer att få sin lösning genom de nya polissamordnarna. Detta upplever de flesta är positivt men den SSP – samordnare som berättar om att samverkan med polisen är
välfungerande kommer att gå miste om kontinuiteten som har varit. Det är beklagligt att inte polisens representation har varit tillfredsställande för den nya modellen kommer att innebära att gruppen ständigt får nya medlemmar. Detta medför att det blir svårt att skapa de nära relationer som krävs för att göra ett bra arbete.