Personer som arbetar inom internationella organisationer

innebär till exempel att de som omfattas av systemen inte har rätt att få ett europeiskt sjukvårdskort från den stat som betalar pension eller från sin bosättningsstat.

De som omfattas av systemen och deras familjemedlemmar har emellertid i Finland rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster genom att som klientavgift betala de faktiska vårdkostnaderna till fullt belopp. Personerna kan inneha dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland.

Personerna kan emellertid ha hemkommun i Finland, vilket innebär att de har rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Även då har den offentliga hälso- och sjukvården rätt att som klientavgift ta ut de faktiska vårdkostnaderna.

2.2.2.5 Studerande

Utländska studerande som kommer till Finland omfattas av studenthälsovården. En person från en EU- eller EES-stat eller Schweiz som kommer till Finland för att studera har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård (se avsnitt 2.2.1.2.). Han eller hon ska påvisa rätten till vård i första hand med ett europeiskt sjukvårdskort (se avsnitt 3.1).

En studerande med hemkommun i Finland är berättigad till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården mot klientavgiften för personer med hemkommun. Om en studerande som kommer till Finland från en tredjestat saknar hemkommun här är han eller hon berättigad till brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Personer som omfattas av det sociala trygghetsarrangemang som ingåtts med Québec i Kanada och som i Finland är inskrivna vid en läroanstalt på vistelseorten är berättigade till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som de som är bosatta i kommunen (se avsnitt 2.2.2.8).

Läs mer om hälso- och sjukvård för studerande i social- och hälsovårdsministeriets handbok.

2.2.2.6 Personer som arbetar inom internationella organisationer

Rätten till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster för anställda vid de internationella organisationerna är beroende av avtalet mellan Finland och organisationen i fråga. Huvudregeln är att de internationella organisationerna själva sköter sjukförsäkringen och ordnandet av hälso- och sjukvård för sina utländska arbetstagare.

Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har ingått ett avtal som gäller tjänster inom den specialiserade sjukvården. I övrigt söker de anställda vid kemikaliemyndigheten och deras familjemedlemmar ersättning för sjukvårdskostnader från EU:s eget sociala trygghetssystem.

Utländska arbetstagare vid Kommissionen för skydd av Östersjön (HELCOM) och vid Nordiska investeringsbanken (NIB) har rätt att få offentliga hälso- och sjukvårdstjänster och sjukvårdsersättningar från FPA. Den som har rätt till vård i Finland får via FPA dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2).

De som arbetar inom en internationell organisation kan ha hemkommun i Finland och har då som personer med hemkommun rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården.

23 2.2.2.7 Innehavare av EU-blåkort

Migrationsverket kan bevilja högkvalificerade personer som kommer till Finland direkt från tredjeländer en uppehållstillståndshandling som innehåller informationen ”EU-blåkort” (Blue Card).

Med högkvalificerade personer avses anställda med hög yrkeskompetens.

Uppehållstillståndshandlingen berättigar en högkvalificerad person att bo och arbeta i Finland.

Innehavare av EU-blåkortet kan få hemkommun i Finland om villkoren är uppfyllda. Men även om en högkvalificerad anställd och hans eller hennes familjemedlemmar inte får hemkommun har de rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som personer med hemkommun. Högkvalificerade anställda och deras familjemedlemmar blir sjukförsäkrade i Finland.

Exempel 15. En person från Kina som kommit till Finland för att arbeta i ett års tid har beviljats Blue Card av Migrationsverket. Han får inte hemkommun i Finland. Han och hans familjemedlemmar jämställs emellertid med personer som har hemkommun i Finland och har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som kommuninvånarna.

2.2.2.8 Personer bosatta i Québec i Kanada eller i Australien Personer bosatta i Québec i Kanada

Följande personer som bor i Québec i Kanada och är berättigade till sjukvård där har rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i Finland på samma sätt som personer som bor här:

• personer som vistas tillfälligt i Finland medan de arbetar här

• utsända arbetstagare som arbetar i Finland

• studerande som är inskrivna vid en läroanstalt på vistelseorten

• forskare i Finland på universitetsnivå efter att ha doktorerat

• personer på praktik i Finland enligt ett utbildningsprogram på college- eller universitetsnivå.

Make och medföljande personer som är beroende av dessa personers försörjning har också rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården. Avtalet gäller inte turister som vistas i Finland.

När personer från Québec i Kanada söker sig till den offentliga hälso- och sjukvården ska de uppvisa dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). De får intyget när de har registrerat sig hos FPA.

Rätten till sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland för arbetstagare utsända från Québec i Kanada är beroende av om personen har hemkommun i Finland.

Personer bosatta i Australien

Personer bosatta och sjukförsäkrade i Australien är berättigade till medicinskt nödvändig vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland när de vistas tillfälligt här exempelvis som turister eller studerande.

24

Medlemmarna av personalen vid Australiens diplomatiska beskickning och konsulat och deras familjemedlemmar har rätt till all sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården oavsett hur lång deras vistelse är. I avsnitt 3.3.3 redogörs det för det intyg över rätt till vård med vilket personer bosatta i Australien ska påvisa sin rätt till vård i Finland.

2.2.2.9 Pensionerade gränsarbetare

När en pensionerad eller sjukpensionerad gränsarbetare blir sjuk har han eller hon enligt EU-lagstiftningen rätt till vård inte bara i bosättningsstaten utan också i den stat där han eller hon senast arbetade. För att rätten ska uppkomma förutsätts det att det handlar om fortsättning på vård som inletts medan han eller hon arbetade. En pensionerad gränsarbetare är skyldig att bevisa att det är fråga om vård av detta slag.

Med fortsatt behandling avses fortsatt utredning, diagnostisering och behandling av en sjukdom.

Om den pensionerade gränsarbetaren senast har utfört lönearbete eller arbetat som självständig yrkesutövare i Finland är han eller hon berättigad till vårdförmåner i Finland för att fortsätta med vård som inletts här och i enlighet med finländsk vårdpraxis.

Exempel 16. En i Sverige bosatt pensionär som före sin ålderspension arbetade som gränsarbetare i Finland kan få vård för sin sjukdom i Finland. Vården måste emellertid ha inletts medan gränsarbetaren fortfarande medverkade i arbetslivet.

Personens rätt till vård ska registreras hos FPA, som ger honom eller henne dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2).

2.3 Utan hemkommun och utan avtal

Om en person saknar hemkommun i Finland och om EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal inte tillämpas på honom eller henne är han eller hon inte berättigad till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården. Personer som kommer till Finland från tredjestater, det vill säga från till exempel Ryssland, Kina eller Thailand, har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården endast om de får hemkommun i Finland. Oavsett hemkommun ska de alltid tillhandahållas brådskande vård enligt den nationella lagstiftningen²².

Exempel 17. En person från Japan kommer på en två veckors semesterresa till Finland. Om han blir sjuk i Finland har han med stöd av den nationella lagstiftningen i Finland rätt att få brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Brådskande sjukvård, inbegripet brådskande mun- och tandvård, mentalvård, missbrukarvård och psykosocialt stöd, ska ges patienten oberoende av var han eller hon är bosatt. Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

I ett avtalslöst läge har personen inte någon annan rätt till vård. I icke-brådskande fall kan vård ges om patienten och vårdgivaren särskilt kommer överens om det. Personen ansvarar i första hand själv för kostnaderna för vård som tillhandahållits inom den offentliga hälso- och sjukvården. En eventuell privat resenärsförsäkring kan emellertid träda in med ansvar i stället för personen (se avsnitt 4.3 om klientavgifter i ett avtalslöst läge och avsnitt 7.2 om resenärsförsäkringar). Om avgift

22 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

25

inte betalas av patienten eller via en privat försäkring ska den betalas av den offentliga hälso- och sjukvården. För att en person ska få vård inom den offentliga hälso- och sjukvården spelar det ingen roll om han eller hon blir eller inte blir sjukförsäkrad i Finland.

En person som kommit till Finland från en tredjestat kan trots avsaknad av hemkommun partiellt omfattas av den sociala tryggheten och följaktligen bli sjukförsäkrad till exempel på grundval av arbete i minst fyra månader. Han eller hon är berättigad att hos FPA ansöka om sjukvårdsersättningar enligt sjukförsäkringslagen för kostnaderna för privata hälso- och sjukvårdstjänster och läkemedelskostnader på apotek.

Exempel 18. En person från Vietnam flyttar till Finland för att arbeta. Om arbetsavtalet har ingåtts för minst fyra månader och uppfyller kriterierna för tid i arbete och lön, omfattas han av sjukförsäkringen i Finland. Han har då rätt att få sjukvårdsersättningar för privata hälso- och sjukvårdstjänster och för läkemedelsinköp. Rätten till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster bestäms däremot enbart på basis av hemkommun (se avsnitt 2.1). Om han saknar hemkommun i Finland har han bara rätt till brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i enlighet med den nationella lagstiftningen.

3 INTYG ÖVER RÄTT TILL VÅRD

Ett intyg över rätt till vård är ett dokument med vilket personer som kommit till Finland från en EU- eller EES-stat, från Schweiz, från Australien eller från Québec i Kanade påvisar sin rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Den EU-lagstiftning och det internationella avtal som tillämpas bestämmer med vilket intyg personen ska påvisa sin rätt till vård.

Intyg över rätt till vård är (se närmare avsnitten 3.1–3.4):

- europeiskt sjukvårdskort (EHIC) eller ett temporärt intyg som ersätter kortet och som beviljats av något annat land än Finland

- europeiskt sjukvårdskort som beviljats av FPA - dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland - pass utfärdat i bosättningsstaten

- övriga identitetshandlingar och intyg över rätt till vård

- intyg med beteckningen E 112 eller S2 när det handlar om uppsökande av offentlig hälso- och sjukvård (se avsnitt 8.1.1).

26 Intyg över rätt till vård är inte (se närmare avsnitt 3.5):

- FPA-kortet

- sjukförsäkringskort som beviljats av någon annan stat än ett annat nordiskt land

- ett kort/intyg som används nationellt i ett annat nordiskt land (till exempel patientbricka, frikort eller barnavårdskort som används inom hälso- och sjukvården i Sverige)

- försäkringsbolagens försäkringskort

- EU-institutionernas sjukförsäkringskort EIHIC

- intyg med beteckningen Q/SF1 eller Q/SF4 för personer som kommit från Québec i Kanada, vilket först ska registreras hos FPA

- E- och S-intyg bortsett från intyg med beteckningen E 112 eller S2.

Ett intyg över rätt till vård ska vara giltigt när vården ges, det ska uppfylla kraven och gå att avläsa.

Om det finns grundad anledning att misstänka att intyget över rätt till vård inte är autentiskt behöver det inte accepteras. Den offentliga hälso- och sjukvården kan då kontakta Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar. Personen ska dessutom styrka sin identitet.

Den som får vård ska ha med sig ett eget personligt intyg över rätt till vård. Med ett intyg över rätt till vård som gäller en person bosatt i ett nordiskt land kan rätten till vård för en minderårig som är beroende av den personens försörjning påvisas om den minderåriga saknar ett eget intyg över rätt till vård (se avsnitten 3.3.1 och 3.4). Likaså accepteras mammans europeiska sjukvårdskort som intyg över rätt till vård för nyfödda och spädbarn.

3.1 Europeiskt sjukvårdskort (EHIC) och provisoriskt intyg som ersätter kortet

Det europeiska sjukvårdskortet/sjukförsäkringskortet (EHIC) används i EU- och EES-staterna och i Schweiz. Det heter på

• engelska European Health Insurance Card

• finska Eurooppalainen sairaanhoitokortti

• spanska Tarjeta Sanitaria Europea

• franska Carte Européenne d'Assurance Maladie

• tyska die Europäische Krankenversicherungskarte.

Det europeiska sjukvårdskortet togs i bruk 2004. Kortet utfärdas i den stat som ansvarar för personens sjukvårdskostnader. Plastkortet utfärdas på landets officiella språk, och alla språkvarianter av kortet innehåller samma uppgifter. FPA utfärdar kortet på finska och svenska.

I Finland kan benämningen på kortet orsaka förvirring eftersom till exempel den engelska benämningen motsvarar europeiska sjukförsäkringskortet på svenska och eurooppalainen sairausvakuutuskortti på finska. I Finland används trots allt benämningen europeiska sjukvårdskortet på svenska och eurooppalainen sairaanhoitokortti på finska, eftersom de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna och sjukförsäkringen är åtskilda.

Det finns två standarder för det europeiska sjukvårdskortet: kortet kan utfärdas antingen så att det är kombinerat med det nationella sjukförsäkringskortet eller som ett separat kort. Bägge formerna av kortet kan användas för att påvisa personens rätt till vård. Korten har samma utformning och är

27

blåa (bilagorna 2 och 3). På Europeiska kommissionens webbplats (Europeiska kommissionen >

Sysselsättning, socialpolitik och inkludering > Hur känner du igen kortet) finns bilder på hur korten ser ut i olika länder. I vissa stater utfärdas elektroniska kort, men i Finland avläser man inte personuppgifter från ett chipsförsett kort.

I Finland har innehavare av det europeiska sjukvårdskortet rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Dessutom har innehavaren rätt att från FPA i efterhand få sjukvårdsersättningar för privata hälso- och sjukvårdstjänster och för läkemedelsinköp på apotek. Personen kan ha med sig ett nationellt sjukförsäkringskort från sitt hemland utan att det kombinerats med det europeiska sjukvårdskortet. Ett sådant nationellt sjukförsäkringskort är inte giltigt som intyg över rätt till vård (se avsnitt 3.5).

I övre högre hörnet av kortet finns den utfärdande statens landskod med två bokstäver. På de följande raderna finns kortinnehavarens personuppgifter och koden för sjukförsäkringsinstitutionen eller sjukkassan. I nedre högra hörnet anges kortets sista giltighetsdatum. Den stat som utfärdar kortet bestämmer hur länge kortet är giltigt och giltighetstiden varierar i olika länder. Den vanligaste giltighetstiden är två till tre år. Länderna kan utfärda kortet för olika lång tid beroende på persongrupp.

Kortet är alltid personligt och även minderåriga barn bör ha ett eget kort. Kortet ska vara giltigt när vården ges. Mammans europeiska sjukvårdskort accepteras som intyg över rätt till vård för nyfödda och spädbarn.

FPA utfärdar det europeiska sjukvårdskortet för pensionstagare som är stadigvarande bosatta i andra EU- eller EES-stater eller i Schweiz och vilkas sjukvårdskostnader Finland ansvarar för (se avsnitt 2.2.2.4 om pensionärers rätt till vård). Framsidan av pensionärernas kort ser likadan ut som det blåa europeiska sjukvårdskortet men baksidan är limegrön. Kortet innehåller information om personens rätt till sjukvård i Finland och i andra EU- och EES-stater och i Schweiz (bilaga 4).

Provisoriskt intyg

Om det inte finns tillräckligt med tid för att utfärda ett europeiskt sjukvårdskort före resan eller om personen har rest utomlands utan kort kan det ersättas med ett provisoriskt intyg som är ett pappersdokument i A4-format.

Varje stat utfärdar det provisoriska intyget på sitt eget språk. Intyget är giltigt en begränsad tid. Av dokumentet framgår koden för det utfärdande landet, innehavarens personuppgifter, sjukförsäkringsinstitutionens eller sjukkassans identifikationskod, det europeiska sjukvårdskortets identifikationsnummer och kortets sista giltighetsdatum. I nedre delen av intyget ingår uppgifter om intygets första och sista giltighetsdatum, datum för utfärdande av intyget samt underskrift och stämpel.

3.1.1 Vem kan få ett kort eller ett provisoriskt intyg?

När en EU- eller EES-stat eller Schweiz ansvarar för en persons sjukvårdskostnader har han eller hon rätt att få ett europeiskt sjukvårdskort från staten i fråga.

En person som kommit tillfälligt till Finland från en EU- eller EES-stat eller från Schweiz kan påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården med ett europeiskt sjukvårdskort eller ett provisoriskt intyg som ersätter kortet.

Den som visar upp kortet har lika rätt till medicinskt nödvändig sjukvård enligt samma förfaranden och till samma pris som personer som har hemkommun i Finland (se avsnitt 2.2.1 om personers rätt till vård under tillfällig vistelse).

28

Kortet är alltid personligt och även minderåriga barn bör ha ett eget kort. Kortet ska vara giltigt när vården ges.

Provisoriskt intyg

Personer som är sjukförsäkrade i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz kan få ett provisoriskt intyg som ersätter det europeiska sjukvårdskortet bland annat om deras kort har förkommit och de inte kan få ett nytt kort inom önskad tid. Det provisoriska intyget utfärdas av den stat som ansvarar för personens sjukvårdskostnader. Med intyget kan personen påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Om personen inte kan visa upp ett kort eller ett provisoriskt intyg när vården ges kan den offentliga hälso- och sjukvården begära att FPA inhämtar ett provisoriskt intyg hos den berörda staten. (Se kapitel 11, Ytterligare information.)

Europeiskt sjukvårdskort för pensionärer bosatta utomlands

FPA kan utfärda ett europeiskt sjukvårdskort med limegrön baksida för en pensionär som flyttar från Finland för att stadigvarande bosätta sig i en annan EU- eller EES-stat eller Schweiz och om Finland ansvarar för hans eller hennes sjukvårdskostnader. Med kortet har pensionären rätt att få medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland och i andra EU- eller EES-stater och i Schweiz. Med kortet får pensionären direktersättning på apotek i Finland i form av grundersättning för läkemedelsinköp.

3.2 Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland

FPA kan på begäran eller på eget initiativ utfärda dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland om personens rätt till sjukvård baserar sig på EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal.

I allmänhet har de som får intyget inte sin hemkommun i Finland eller ansvarar en annan stat för deras sjukvårdskostnader även om de har hemkommun i Finland.

Intyget över rätt till vårdförmåner i Finland innehåller uppgifter om hur pass omfattande sjukvård personen har rätt att få inom den offentliga hälso- och sjukvården. Intyget utfärdas av FPA och det är bindande för den offentliga hälso- och sjukvården. Pappersdokumentet i A4-format utfärdas alltid för en viss tid, högst två år.

På finska benämns intyget

• Todistus oikeudesta hoitoetuuksiin Suomessa och på engelska

• Certificate of entitlement to medical care in Finland

Av intyget framgår också om den offentliga hälso- och sjukvården har rätt att få statlig ersättning för personens vårdkostnader. I avsnitt 5.1 i handboken behandlas statlig ersättning till den offentliga hälso- och sjukvården. På FPA:s webbplats finns särskilda anvisningar om statlig ersättning (länk).

Intyget innehåller också anteckning om personens rätt att få sjukvårdsersättningar från FPA för privata hälso- och sjukvårdstjänster och för läkemedelsinköp. Med intyget får sjömän och gränsarbetare som bor i Finland direktersättning på apotek för både grundersättningsgilla och specialersättningsgilla läkemedel.

29 3.2.1 Vem kan få intyget?

FPA utfärdar dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland när en person saknar hemkommun i Finland men med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal har rätt att

FPA utfärdar dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland när en person saknar hemkommun i Finland men med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal har rätt att