I de följande avsnitten behandlas sjukvård i Finland för papperslösa personer, flyktingar och asylsökande, frihetsberövade och personer som får vård som påföljd.
7.8.1 Papperslösa personer
En papperslös emigrant eller immigrant är en person vars vistelse inte är officiellt känd hos eller tillåten av myndigheterna. Papperslösa emigranter eller immigranter rör sig från ett land till ett annat och/eller vistas i ett land utan tillstånd eller överskrider tiden enligt det beviljade uppehållstillståndet. Papperslösa personer saknar hemkommun i Finland och omfattas inte av sjukförsäkringen. De har rätt att få brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården.
När en person inte har på EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal baserad rätt till vård i Finland är den offentliga hälso- och sjukvården berättigad att som klientavgift hos honom eller henne ta ut de faktiska kostnaderna för vården. Om avgiften inte kan tas ut hos den berörda personen ansvarar den offentliga hälso- och sjukvården för kostnaderna. Statlig ersättning kan inte fås för kostnaderna.
I huvudstadsregionen inrättades år 2011 gratiskliniken Global Clinic som drivs av frivillig personal med stöd från Diakonissanstalten39. Kliniken tillhandahåller icke-brådskande vård för papperslösa och andra personer som inte är berättigade till någon annan form av vård än brådskande vård i Finland. På en hemlig plats tar kliniken en gång i veckan emot patienter i några timmars tid. Även i Uleåborg öppnades en klinik för papperslösa i juni 2012. Vid Flyktingrådgivningen rf40 inleddes i
39 Helsingfors Diakonissanstalts kontaktuppgifter finns i kapitel 11, Ytterligare information.
40 Flyktingrådgivningen rf:s kontaktuppgifter finns i kapitel 11, Ytterligare information.
48
maj 2012 ett projekt som finansieras av Penningautomatföreningen RAY och innebär att papperslösa personer får juridisk rådgivning.
7.8.2 Flyktingar och asylsökande
Asylsökande, personer som får tillfälligt skydd och offer för människohandel
Personer som söker internationellt skydd (asylsökande) och offer för människohandel som inte har hemkommun i Finland har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster, det vill säga brådskande vård, på det sätt som föreskrivs i 50 § i hälso- och sjukvårdslagen och 3 § 2 mom. i lagen om specialiserad sjukvård. Dessutom har de rätt till andra hälso- och sjukvårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömt som nödvändiga.41
Personer som får tillfälligt skydd och barn som söker internationellt skydd samt offer för människohandel som är barn och inte har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som en person som har hemkommun i Finland.
Det föreskrivs särskilt att de särskilda behoven för personer i utsatt ställning ska beaktas, vilket innebär att de ska garanteras den vård de behöver. 42
Förläggningarna bekostar hälso- och sjukvården för sina klienter till fullt belopp och ansvarar för att de anvisas den vård de behöver vid en läkarmottagning och vid behov anvisas sjukhusvård efter det.
Flyktingar
Personer som kommit till Finland som kvotflyktingar och personer som fått kontinuerligt uppehållstillstånd på basis av ansökan om internationellt skydd eller på grund av att de fallit offer för människohandel får vård inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som personer som har hemkommun i Finland. Ett villkor är att magistraten har antecknat en hemkommun för dem i befolkningsdatasystemet. Torterade flyktingar och asylsökande kan få vård vid Kidutettujen kuntoutuskeskus i Helsingfors och vid Kidutettujen kuntoutuspalvelut i Uleåborg.
Centrens kontaktuppgifter finns i kapitel 11, Ytterligare information.
7.8.3 Personer som berövats sin frihet Häktade och fängelsefångar
När det handlar om häktade eller fängelsefångar ansvarar staten enligt principen om full ersättning för alla kostnader för hälso- och sjukvård. Personens hemkommun eller hemland har ingen betydelse. Betalningsskyldigheten för staten kräver att den undersökning eller vård som ordnas utanför fängelset ska vara ordinerad eller godkänd av en läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten. En häktad eller en fånge har rätt att på egen bekostnad med tillstånd av en läkare vid Brottspåföljdsmyndigheten få medicinering, undersökning och annan hälso- och sjukvård i fängelset.43
41 26 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (746/2011).
42 6 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (746/2011).
43 10 kap. 7 § i fängelselagen (767/2005) och 6 kap. i häktningslagen (768/2005).
49
Häktade, anhållna och gripna som hålls i förvar hos polisen
När en person är häktad, anhållen eller gripen och hålls i förvar hos polisen betalas klientavgifter som tas ut för offentliga hälso- och sjukvårdstjänster med statsmedel. För betalning förutsätts det att polisen har ordnat en läkare och att den läkaren har konstaterat att tjänsterna är nödvändiga.
När personen i fråga har hemkommun i Finland ansvarar hemkommunen eller den berörda samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt för vårdkostnaderna med undantag för klientavgifterna. Om personen inte har hemkommun i Finland betalas hans eller hennes sjukvårdskostnader helt och hållet av staten.
Hälso- och sjukvård för frihetsberövade ordnas av den kommun eller den samkommun för ett sjukvårdsdistrikt vid vars verksamhetsenhet det är ändamålsenligt att ordna vården. Staten svarar för organiseringen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Den frihetsberövades hemkommun betalar de läkemedel som förskrivits för behandling av smittsamma sjukdomar som är avgiftsfria för patienten.44
7.8.4 Personer som får vård som påföljd
Med vårdpåföljd avses sådan psykiatrisk sjukhusvård oberoende av patientens vilja som har bestämts för en åtalad som inte har dömts till straff. När det är fråga om internationell verkställighet av en vårdpåföljd kommer Finland och den berörda staten särskilt överens om kostnadsansvaret för verkställigheten.45 Kontakterna med myndigheterna i en främmande stat i samband med internationell verkställighet av vårdpåföljder sköts av justitieministeriet.
Om kostnaderna ska bäras av verkställighetsstaten och vårdpåföljden har överförts till Finland för att verkställas bärs kostnaderna av staten tills förutsättningarna för att bestämma om vård oberoende av patientens vilja har utretts enligt mentalvårdslagen.
De kostnader som uppstår därefter betalas på samma sätt som vårdkostnaderna för en person som det har bestämts vård för i Finland. Om den som det har bestämts vård för inte har hemkommun i Finland bär staten ansvaret för vårdkostnaderna tills personen i fråga har hemkommun i Finland. Därefter svarar hemkommunen för kostnaderna.
44 5 kap. 5 § i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006).
45 4 b kap. 22 t § i mentalvårdslagen (1116/1990).
50 8 UPPSÖKANDE AV VÅRD
Det är fråga om att uppsöka vård när en person reser från sin bosättningsstat till en annan stat för att få vård eller behandling för sin sjukdom. En person kan uppsöka vård antingen med stöd av ett förhandstillstånd som är förenligt med EU-lagstiftningen eller på eget initiativ. Personers rätt att uppsöka vård i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz på bekostnad av den stat som står för sjukvårdskostnaderna har stärkts betydligt i EU-lagstiftningen den senaste tiden.
Direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, det så kallade patientdirektivet, trädde i kraft den 24 april 2011. Patientdirektivet tillämpas ännu inte i Finland men genomförandet av det pågår, vilket innebär att bestämmelserna kommer att införlivas. Patientdirektivet stärker patientens rättigheter och möjligheter att få vård i en annan stat som tillämpar EU-lagstiftningen. Utgångspunkten är principen om att patienten har rätt att få ersättningar för vården i ett annat medlemsland enligt samma kriterier som i sitt hemland.
Bestämmelserna enligt patientdirektivet börjar tillämpas i Finland vid ingången av 2014, och då kommer också denna handbok att uppgraderas.