Inom EU-rätten tryggar fri rörlighet för personer verksamheten på den inre marknaden.
Ursprungligen gällde den fria rörligheten endast ekonomiskt aktiva personer, men rättigheten har utvidgats till att gälla alla medborgare inom Europeiska unionen. Social trygghet är en viktig del av den fria rörligheten för personer. Fri rörlighet för personer har garanterats i EU:s grundfördrag och det antas EU-förordningar och EU-direktiv för att rättigheten ska tillgodoses.
Det finns inte något gemensamt socialt trygghetssystem inom Europeiska unionen, utan medlemsländerna beslutar själva om innehållet i den sociala tryggheten och hur den ska ordnas.
EU har emellertid gemensamma regler för hur den sociala tryggheten ska samordnas, det vill säga sammanjämkas när personer rör sig mellan EU- och EES-staterna och Schweiz.
Bestämmelser i grundfördraget
I artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) säkerställs fri rörlighet för arbetstagare. Enligt artikeln är all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet förbjuden vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.
I artikel 21 i EUF-fördraget garanteras varje unionsmedborgare på vissa villkor rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Enligt artikel 18 ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden inom fördragets tillämpningsområde.
Artikel 48 gäller social trygghet och fri rörlighet för arbetstagare. Enligt artikeln ska Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen besluta om sådana åtgärder inom den sociala trygghetens område som är nödvändiga för att genomföra fri rörlighet för arbetstagare.
Förordningar om samordning av social trygghet
Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen blev tillsammans med genomförandeförordningen (EG) nr 987/2009 tillämplig i Finland och de övriga EU-staterna den 1 maj 2010. Schweiz började tillämpa förordningen den 1 april 2012 och EES-staterna den 1 juni 2012.
Den tidigare samordningsförordningen om social trygghet, förordning (EEG) nr 1408/71, gällde anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar. Genom den nya förordningen 883/2004 utvidgades tillämpningsområdet till att omfatta även så kallade icke förvärvsaktiva.
Förordning 883/2004 ska tillämpas på medborgare bosatta i EU- och EES-staterna och i Schweiz som kan vara exempelvis arbetstagare, företagare, tjänstemän, studerande, pensionstagare, arbetslösa eller familjemedlemmar.
Sakområdena för förordning 883/2004 omfattar följande förmåner:
- förmåner vid sjukdom
59
- förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap - förmåner vid invaliditet
- förmåner vid ålderdom - förmåner till efterlevande
- förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom - dödsfallsersättningar
- förmåner vid arbetslöshet
- förmåner vid förtida pensionering - familjeförmåner.
När det gäller sjukvård i Finland omfattas den offentliga hälso- och sjukvården och sjukvårdsersättningarna enligt sjukförsäkringslagen av förordningens tillämpningsområde.
Förordning 883/2004 följer följande huvudprinciper:
Principen om likabehandling: De personer på vilka förordningen tillämpas ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt en medlemsstats lagstiftning som denna medlemsstats egna medborgare.
Sammanläggning av försäkringsperioder: Om erhållande av förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning villkoras av försäkrings- eller anställningsperioder eller bosättning i landet en viss tid ska vid behov även perioder i andra medlemsländer beaktas när karenstiden räknas ut.
Fastställande av tillämplig lagstiftning: I förordningen ingår en bindande princip om endast en stats lagstiftning, vilket hindrar att en annan medlemsstats lagstiftning tillämpas samtidigt. Huvudregeln är principen om att lagstiftningen i sysselsättningslandet ska tillämpas.
Tryggad utbetalning av förmåner oavsett var en person bor.
Utvidgad samordning av social trygghet till att omfatta tredjestatsmedborgare
Vid ingången av 2011 trädde EU:s förordning 1231/2010 i kraft och genom den utvidgades förordning 883/2004 och dess genomförandeförordning 987/2009 till att omfatta även tredjelandsmedborgare. Med tredjestater avses andra stater än EU- eller EES-stater eller Schweiz.
Tillämpningsområdet för den äldre förordningen 1401/71 hade redan tidigare genom förordning (EG) nr 859/03 utvidgats till att omfatta arbetstagare från tredjestater. För att tredjestatsmedborgare ska omfattas av förordningarnas tillämpningsområde förutsätts det att de lagligen vistas på en medlemsstats territorium och rör sig mellan staterna.
Danmark och Storbritannien tillämpar inte det utvidgade tillämpningsområdet för förordning 883/2004, alltså inte på tredjestatsmedborgare. Danmark tillämpar inte heller det utvidgade tillämpningsområdet för förordning 1408/71, alltså inte på tredjelandsmedborgare. Det bör emellertid beaktas att den nordiska konventionen om social trygghet tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna. Bestämmelserna i konventionen blir alltså tillämpliga när en tredjelandsmedborgare som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land rör sig mellan de nordiska länderna. Schweiz och EES-staterna tillämpar inte någondera förordningens utvidgade tillämpningsområde till att omfatta tredjelandsmedborgare.
60 10.3 Internationella avtal
Finland har ingått överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada, de nordiska länderna och USA, en avtalsreglering om social trygghet med delstaten Québec i Kanada samt överenskommelser om sjukvård och social trygghet med Australien. Dessutom har Indien och Finland undertecknat en överenskommelse om social trygghet som träder i kraft 2013.
Överenskommelsen om social trygghet med Chile gäller pensioner och sjukvård för pensionärer.
För Finlands del berörs pensionärers rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster samt sjukvårdsersättningar som betalas med stöd av sjukförsäkringslagen. Pensionärer som bor i Finland har rätt till dessa förmåner också med stöd av den nationella lagstiftningen, och därför förändras inte deras ställning genom överenskommelsen.
Överenskommelsen med Kanada täcker endast pensioner.
Överenskommelsen om social trygghet med USA gäller pensioner samt i fråga om utsända arbetstagare dessutom sjuk- och föräldraförsäkring och barnbidrag.
Överenskommelsen om social trygghet med Indien kommer att ha konsekvenser närmast för försäkringsavgifterna och arbetspensionerna.
Överenskommelserna med de nordiska länderna, Québec i Kanada, Australien och Israel är betydelsefulla med tanke på den offentliga hälso- och sjukvården i Finland, och därför behandlas de närmare i det följande.
Överenskommelsen mellan republiken Finland och Australien om utgivande av sjukvård till personer vid tillfällig vistelse
Överenskommelsen mellan Finland och Australien gäller oberoende av medborgarskap en person som är bosatt inom den ena fördragsslutande partens territorium och som antingen tillfälligt vistas inom den andra partens territorium, eller vistas inom den andra partens territorium som chef för eller medlem av personalen vid en diplomatisk beskickning eller ett konsulat eller som familjemedlem till en sådan person. Överenskommelsen tillämpas inte på personer som anländer till den andra fördragsslutande partens territorium uttryckligen för att uppsöka vård.
För Finlands del gäller överenskommelsen öppen vård och sjukhusvård som ges eller för vilken det betalas ersättning med stöd av folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård eller sjukförsäkringslagstiftningen. För Australiens del gäller överenskommelsen öppen vård och sjukhusvård som ges eller för vilken det betalas ersättning med stöd av sjukförsäkringslagen eller den nationella hälso- och sjukvårdslagen.
Finländare som studerar i Australien och finländare som vistas tillfälligt där ingår inte i överenskommelsens personkrets. Överenskommelsen är däremot tillämplig på normalt sätt på australiska studerande i Finland.
En person som ingår i överenskommelsens personkrets och som tillfälligt vistas inom den andra avtalsstatens territorium har rätt till den omedelbara sjukvård som han eller hon behöver. En person som hör till personalen vid en diplomatisk beskickning eller ett konsulat och en sådan persons familjemedlemmar har rätt till all sjukvård oberoende av vistelsens längd och oberoende av om vårdbehovet är omedelbart eller inte.
Förmånerna beviljas enligt lagstiftningen i vistelsestaten. För erhållande av vårdförmåner förutsätts det att personen är bosatt inom den andra fördragsslutande partens territorium och innehar det
61
landets pass eller ett annat pass av vilket det framgår att han eller hon har tillstånd att vistas i Australien under obegränsad tid.
Avtalsregleringen mellan Finland och Québec i Kanada om social trygghet
Avtalsregleringen med Québec i Kanada om social trygghet gäller hälso- och sjukvård samt sjukförsäkring. Arbetstagare från Québec har rätt till sjukvård under sin vistelse i Finland.
För Finlands del tillämpas avtalsregleringen på arbetspensionslagstiftningen, olycksfallsförsäkringslagstiftningen, sjukförsäkringen bortsett från moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, samt på lagstiftningen om offentlig hälso- och sjukvård.
Rätt till sjukvård på samma villkor som för dem som bor i staten har de som bor i den ena avtalsstaten och är berättigade till sjukvård där och som
- tillfälligt vistas inom endera avtalsslutande partens territorium för att arbeta där - är utsända arbetstagare som arbetar i någotdera landet
- är inskrivna som studerande vid en läroanstalt på vistelseorten - är forskare på universitetsnivå efter att ha doktorerat och
- utför praktik som ingår i ett utbildningsprogram vid ett college eller universitet.
Också medföljande makar och personer som dessa personer försörjer har samma rätt. Rätten har inte begränsats till omedelbara vårdförmåner.
Den nordiska konventionen om social trygghet
Den nordiska konventionen om social trygghet har ingåtts mellan de nordiska länderna, det vill säga mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Även Grönland och Färöarna tillämpar den. Konventionen tillämpas på samma förmåner som de förmåner som förordning 1408/71 gäller.
De nordiska länderna har undertecknat en ny konvention som beräknas träda i kraft våren 2013.
Konventionen gäller dem som omfattas av personkretsen för förordning 1408/71. Dessutom gäller konventionen personer som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i ett nordiskt land samt familjemedlemmar eller förmånstagare som härleder rättigheter från dessa personer.
Med stöd av den nordiska konventionen ska ställningen för tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna bestämmas i enlighet med EU-förordningen.
Med stöd av den nordiska konventionen utsträcks tillämpningsområdet för förordning 1408/71 till att omfatta alla personer som omfattas av konventionen och som är bosatta i ett nordiskt land.
Med stöd av artikel 7 i konventionen har en person rätt att få ersättning för de merutgifter för hemresa till bosättningslandet som under tillfällig vistelse i ett annat nordiskt land uppkommer genom att han eller hon till följd av insjuknande måste använda dyrare färdsätt än annars.
Överenskommelsen mellan Finland och Israel om social trygghet
Överenskommelsen om social trygghet med Israel gäller pensioner, barnbidrag och moderskapsunderstöd. För vissa persongrupper gäller överenskommelsen dessutom
62
sjukförsäkring och föräldraförmåner. För utsända arbetstagare gäller överenskommelsen dessutom sjukförsäkring och föräldraförmåner.
Den finska lagstiftningen om sjukförsäkring och lagstiftningen om offentliga hälso- och sjukvårdstjänster tillämpas endast när det är fråga om att tillämpa artikel 6.2 samt artiklarna 7–10 i överenskommelsen.
Tjänstemän och med dem jämförbara personer samt offentligt anställda personer hos någondera fördragsslutande parten, utsända arbetstagare, personer som tillhör den resande personalen i transportföretag och personer som arbetar på ett fartyg som seglar under en fördragsslutande parts flagg är om de omfattas av lagstiftningen i Finland berättigade till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården och till sjukvårdsersättningar enligt sjukförsäkringslagen.
Med stöd av överenskommelsen gäller inte rätt till sjukvårdsförmåner under en tillfällig vistelse.
63 11 YTTERLIGARE INFORMATION
Folkpensionsanstaltens webbplats (www.fpa.fi)
Svar på förfrågningar från personkunder
Sjuk – FPA:s servicenummer 020 692 204
Migration – FPA:s servicenummer 020 692 207
In To är FPA:s och Skatteförvaltningens serviceställe för utländska arbetstagare i Finland.
In To ger råd och vägleder utlänningar som flyttar till huvudstadsregionen.
Salomonsgatan 17, A-trappan, 2 vån., 00100 Helsingfors PB 82, 00601 Helsingfors
www.intofinland.fi
E-post: info@intofinland.fi
FPA:s utlandsenhet betjänar försäkrade som bor utomlands i över ett år samt pensionstagare och pensionssökande som bor utomlands.
Hyvlerivägen 1 a B, 00380 Helsingfors Postadress: PB 78, 00381 Helsingfors E-post: inter.helsinki@kela.fi
Fax: 020 634 2502
FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar betjänar i frågor som gäller ersättning för sjukvårdskostnader för personer födda utomlands.
Valtakatu 40, 45700 Kuusankoski Tfn 020 635 1808
E-post: kymenlaakso.kv@kela.fi
64 Fax: 020 635 1982
Svar på förfrågningar från den offentliga hälso- och sjukvården
FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar svarar på förfrågningar som gäller ansökan om statlig ersättning och förfrågningar som gäller personers rätt till vård.
Valtakatu 40, 45700 Kuusankoski Tfn 020 635 1808
E-post: kymenlaakso.kv@kela.fi Fax: 020 635 1982
Övriga aktörer
Information om samordning av EU:s sociala trygghet mellan medlemsstaterna:
Europeiska kommissionen (http://ec.europa.eu/social-security-coordination) http://ec.europa.eu/index_en.htm > Employment, Social Affairs & Inclusion > Your social security rights
trESS-nätverket (http://www.tress-network.org/)
Förvaltningsdomstolarnas kontaktuppgifter på rättsväsendets webbsidor (http://www.oikeus.fi/11403.htm) www.oikeus.fi > Kontakt > Förvaltningsdomstolarna)
Helsingfors Diakonissanstalt (www.hdl.fi) Kidutettujen kuntoutuskeskus i Helsingfors Backasgatan 58–60, 4 vån.
00510 Helsingfors Tfn (09) 7750 4584 kitu@hdl.fi
Kidutettujen kuntoutuspalvelut i Uleåborg Isokatu 41 A 7, 90100 Uleåborg (besöksadress) Isokatu 41 A 13, 90100 Uleåborg (postadress) Fax (08) 530 1695
fornamn.efternamn(at)odl.fi
65
Trafikförsäkringscentralen (www.liikennevakuutuskeskus.fi)
Flyktingrådgivningen rf (www.pakolaisneuvonta.fi, www.paperittomat.fi) Brottspåföljdsmyndighetens hälsovårdsenhet
Besöksadress: Sibeliuksenkatu 5 A, 2 vån., 13110 Tavastehus Postadress: PB 47, 13101 Tavastehus
E-post: keha.rthy.@om.fi
Social- och hälsovårdsministeriet (www.stm.fi)
Besvärsnämnden för social trygghet (www.sosiaaliturvanmuutoksenhakulautakunta.fi) Finlands Kommunförbund (www.kuntaliitto.fi, www.kommunerna.net)
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (www.tvl.fi) Institutet för hälsa och välfärd (www.thl.fi)
66 12 BILAGOR
Bilaga 1. Instruktioner för situationer där utländska patienter behöver sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården
Utländska patienters rätt till vård
1. Ta reda på om patienten har hemkommun i Finland.
• Om patienten har hemkommun i Finland får han eller hon alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården mot samma klientavgift som en person som har hemkommun.
• Det har ingen betydelse från vilken stat patienten har kommit till Finland eller i vilken stat han eller hon är medborgare.
2. Om patienten saknar hemkommun i Finland, ta reda på om EU-lagstiftningen (personer från EU- eller EES-staterna och från Schweiz) eller ett internationellt avtal (vissa persongrupper från Australien och Québec) ska tillämpas i hans eller hennes fall.
• Om svaret är nekande, se punkt 3 längre fram.
• Om svaret är jakande, följ följande principer:
• En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska bedöma patientens behov av vård och då beakta patientens rätt till vård. Rätten till vård är antingen omfattande (alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården) eller begränsad (medicinskt nödvändig sjukvård).
o Medicinskt nödvändig vård avser åtminstone sådan vård eller behandling som behövs för att patienten tryggt ska kunna resa tillbaka till sitt hemland. Patienten ska inte vara tvungen att avbryta sin vistelse i Finland för att få sjukvård i sitt hemland.
• För vården betalar patienten samma klientavgift som en person med hemkommun skulle betala i motsvarande situation.
• Ta en kopia av patientens intyg över rätt till vård, vilket ska vara giltigt vid den tidpunkt då vården ges:
o europeiskt sjukvårdskort eller provisoriskt intyg o dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland
67
o pass utfärdat i bosättningsstaten (personer från de nordiska länderna, Australien eller Storbritannien)
o officiell identitetshandling (personer från ett annat nordiskt land)
• Om villkoren är uppfyllda betalar staten huvudmannen för den offentliga hälso- och sjukvården ersättning för kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna. Statlig ersättning ska sökas hos FPA med blanketten Y 31.
• Obs! Om patienten inte har något intyg över rätt till vård, be honom eller henne skaffa ett intyg.
• Kontakta FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar om patienten inte själv kan skaffa ett intyg: kymenlaakso.kv@kela.fi / tfn 020 635 1808.
3. Om patienten saknar hemkommun och EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal inte kan tillämpas har han eller hon rätt till brådskande vård med stöd av 50 § i hälso- och sjukvårdslagen.
• Patienten betalar högst kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna.
• I stället för personen kan en privat försäkring träda in med ansvar för kostnaderna.
68 Bilaga 2. Europeiskt sjukvårdskort
Kortets framsida när FPA utfärdat det som ett separat kort.
Kortets baksida när FPA utfärdat det som ett separat kort.
69
Bilaga 3. Exempel på ett europeiskt sjukvårdskort kombinerat med ett regionalt sjukförsäkringskort för Lombardiet i Italien vilket är giltigt som intyg över rätt till vård
Framsidan av ett regionalt sjukförsäkringskort för Lombardiet i Italien
Europeiskt sjukvårdskort på baksidan av kortet för italienska Lombardiet
70
Bilaga 4. Europeiskt sjukvårdskort utfärdat av FPA för finländska pensionärer som är stadigvarande bosatta i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz
Europeiskt sjukvårdskort med limegrön baksida
Framsidan motsvarar framsidan av ett separat europeiskt sjukvårdskort.
71
Bilaga 5. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett rikssvenskt körkort som exempel
Bilaga 6. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett identitetskort utfärdat av Skatteverket i Sverige som exempel
Bilaga 7. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett rikssvenskt bankkort som exempel
72
Bilaga 8. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett danskt sjukförsäkringskort som exempel
73
Bilaga 9. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person från Kanalöarna i Förenade kungariket: passet för en person från Guernsay
Bilaga 10. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land: patientbricka (rikssvenskt patientkort)
74
Bilaga 11. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land: frikort (för resor på grund av sjukdom)
Bilaga 12. Kortet World Health Insurance utfärdat av ett holländskt försäkringsbolag är inte giltigt som intyg över rätt till vård
75
Bilaga 13. Rätt till medicinskt nödvändig sjukvård för turister från ett EU- eller EES-land eller från Schweiz (personer som kommit till Finland för en tillfällig vistelse, det vill säga för en kortare tid än ett år, och som är bosatta och sjukförsäkrade i något av de länder som ingår i tabellen)
* EHIC = Europeiskt sjukvårdskort/sjukförsäkringskort (se avsnitt 3.1 i handboken)
76
Bilaga 14. Personer som kommer till Finland från länder med avtal om sjukvård och social trygghet*
* Överenskommelsen om social trygghet mellan Israel och Finland gäller inte rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården för personer som kommer till Finland från Israel. Enligt
överenskommelsen behåller arbetstagare som sänts från Finland till Israel och deras familjemedlemmar sin rätt till alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster.