Problem och möjligheter med det vidgade textbegreppet

Följande problem har framkommit i mina undersökningar:

Det finns traditionellt sett ett ojämlikt förhållande mellan populärkultur och finkultur i skolan. Min historiska tillbakablick visar att synen på viss kultur som högre stående har anor långt tillbaka i den moderna undervisningen, och litteraturundersökningen visar på att den här synen fortfarande lever kvar i både samhälle och skola. Ett exempel på detta är de så kallade

mediapaniker som man, enligt Olin-Schellers avhandling, ofta hittar just bland ”professionella förmedlare” som exempelvis lärare och annan skolpersonal. Lärarna har, enligt båda

undersökningarna, i sin grundutbildning uteslutande haft fokus på traditionell, tryckt litteratur, och de tillhör också en generation som inte vuxit upp med dagens informationsteknik. I

motsats till detta är populärkulturen idag en mycket stor del i elevernas liv, och de har i hög grad också tillägnat sig populärkulturens nya texttyper och den informationsteknologi som ligger bakom dem i högre utsträckning än sina lärare.

Flera av mina litteraturkällor ser en svårighet i och med eleverna och lärarnas olika

erfarenheter och värderingar. Olin-Scheller har i sina studier märkt av en avgörande skillnad mellan repertoarerna som, i enlighet med McCormicks teori, leder till svåra problem i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev. Också Persson ser en fara i att avfärda elevernas texter, inte minst som de idag har en så betydande roll i de ungas liv. Och hur ska man kunna hjälpa en elev att utveckla sin personliga och kulturella identitet samtidigt som man inte förstår (och kanske till och med föraktar) deras kulturella preferenser?

Lite anmärkningsvärt tycker jag att det är att också eleverna själva, enligt både litteratur- och intervjuundersökningen, tycks se ned på populärkulturens texter. Både Olin-Scheller och Catharina talar om en generellt slapp attityd till filmvisning i undervisningen, där film ses som ”slappis” och underhållning. Flera av mina respondenter lyfter också fram Internet-texter som en källa till problem, då eleverna inte tycks förstå allvaret i att använda sig av texter och källor från nätet utan vare sig hänvisning eller källkritik.

Tidspress och stress anges av lärare i de båda undersökningarna som en källa till problem. Man har helt enkelt inte plats för alla moment och texter man skulle vilja få med i

undervisningen, och alternativa texter får ibland stryka på foten för att man ska hinna med det elementära. Berits redogörelse för Svenska B-kursen visar på hur timmarna äts upp av

obligatoriska moment. Intressant att påpeka är att i intervjuundersökningen är det de två lärare som arbetat längst, och som varit med då svenskämnet hade fler timmar än idag och som därför kan jämföra förutsättningarna, som lyfter fram detta.

Tid är alltså en resurs som man saknar, men också kärva ekonomiska förutsättningar kan påverka undervisningen negativt liksom tekniska begränsningar/problem. Modern informationsteknologi kräver både ekonomiska investeringar och teknisk kompetens på skolorna, något som det inte alltid finns tillgängligt.

Den pedagogiska tanken med en text är viktig, och både Olin-Scheller och respondenterna lyfter fram exempel på hur man kan misslyckas med film i undervisningen. Att försöka ersätta en tryckt text rätt av med en filmatisering eller att lägga in film som belöning utan någon som helst tanke eller uppföljning är två exempel som redovisas i båda undersökningarna. Precis som vid all undervisning behövs planering och motivering, gärna utifrån de didaktiska frågeställningarna. Tar man som lärare inte texterna på allvar i undervisningen är det kanske inte så konstigt om inte eleverna heller gör det.

Följande möjligheter med det vidgade textbegreppet framkommer i mina undersökningar:

Då det vidgade textbegreppet är idag är en viktig del av den moderna människans kommunikation och uttrycksformer är det viktigt att skolan också anpassar sig till detta.. Genom att skolan använder sig av de texter som eleverna använder sig av uppstår en rad möjligheter: För att nå eleverna måste man möta dem ”på deras egen planhalva” enligt McCormicks repertoarteori. Väl i samklang kan man sedan få eleverna att utveckla sina repertoarer för att på så vis nå mål som handlar om att tillägna text från andra genrer och epoker. Motivation är en viktig grundsten i undervisningen, och den ökar, enligt

respondenterna i intervjuundersökningen, när man varierar texter och användningssätt. Respondenterna tycker också att det är viktigt med variation för deras egen skull. Att möta elevernas text är utvecklande även för deras egna repertoarer.

Respondenterna som varit med under en längre tid tycker också att det vidgade textbegreppet underlättat planering och genomförande av undervisningen då det är enklare att söka

information och få tillgång till texter. Dels finns Internet, men också filmatiseringar i smidigt DVD-format och liknande är mycket tidssparande och lättarbetat.

En sista fördel som både litteraturundersökningen och intervjuundersökningen lyfter fram är hur alternativ text underlättar för elever som av olika skäl har svårt med inlärningen. Inte minst dyslektiker och andra med läs- och skrivsvårigheter, eller elevgrupper med liten läsvana eller låg motivation, är mycket hjälpta av att slippa slösa värdefull tid och energi på att kämpa sig igenom en bok. Genom att visa en film för hela klassen istället undviker man också att sätta press på den eller de elever som behöver extra lång tid på sig för att läsa en bok eller slå av på takten för dem som läser snabbare. Men respondenterna i intervjuundersökningen vill också framhålla att även elever som behöver få utmaningar har mycket att hämta i en varierad textanvändning. Nya arbetssätt och fördjupningar är en utmaning även för dem!