Sammanfattande slutsatser av intervjuundersökningen

Precis som i Olin-Schellers undersökning har samtliga respondenter i sin grundutbildning uteslutande fokuserat på klassiska verk och tryckt text. Catharina, som är den som nyligen genomgått svensklärarutbildningen, har dock vid några tillfällen arbetat med alternativa textkällor i sin utbildning – vilket kan tyda på att en förändring skett under de senare åren. Anita och Berit har, på egen hand, i efterhand och på eget bevåg läst kurser som handlar om alternativ text som exempelvis bild, film och datorer. Trots begreppets intåg i styrdokumenten tycks inte skolorna erbjuda någon vidareutbildning i det, utan det ligger på lärarna själva att söka kompetensutveckling.

Samtliga respondenter använder sig av det vidgade textbegreppet i sin undervisning, och exemplen de berättar om visar på mångfald: att skriva i ordbehandlingsprogram, söka

information på Internet, använda sig av film på olika sätt, gestaltning i dramaform, bildanalys och liknande. Intrycket jag fick var att de ansåg att alternativa texter är en självklarhet i dagens svenskundervisning, och det tycks inte som om tryckt text dominerar i så stor utsträckning som Persson ger uttryck för i litteraturundersökningen. Men respondenterna skiljer sig åt en del när det gäller deras uppskattning av hur stor del av undervisningen som består av alternativa texter. Dock påpekar en av dem att läraren själv kan ses som en representant för det vidgade textbegreppet. Inte minst illustreras detta av Anitas ”Akka- imitation”.

Litteraturundervisningen anpassas i stor utsträckning efter den aktuella elevgruppen. Några gemensamma faktorer tycker jag mig dock urskilja: De arbetar gärna tematiskt, utgår i planeringen från elevgruppernas behov och förutsättningar och de varierar gärna arbetssätt och texttyper både för sin egen och för elevernas skull. Jag får också uppfattningen att lärarna lägger stor vikt vid att eleverna ska få ut något av de aktuella texterna. Vare sig det gäller klassiska verk eller modernare texter så strävar lärarna efter att eleverna ska beröras av och ta till sig texterna. Strategierna för att nå dit varierar, men i mångt och mycket handlar det om att försöka knyta broar mellan elevernas repertoarer och texternas repertoarer. Att arbeta

tematiskt är ett sätt att nå dit – exempelvis genom att åskådliggöra teman som ”ondska” eller ”kärlek” i olika texter som kanske också skrivits under olika tider och i olika kulturer. Jag ser här hur lärarna försöker överbrygga den diskrepans som de, liksom Olin-Scheller, märker av i undervisningssituationen, och jag kopplar också detta till McCormicks teori om de olika repertoarer och hur de kan utökas.

Vilka problem ser då respondenterna själva i undervisningssituationen? Tekniska och ekonomiska faktorer ställer till problem, och påverkar förutsättningarna för att bedriva undervisningen. Men också deltagarna och deras förutsättningar och värderingar är en viktig faktor här. I litteraturundersökningen talades det främst om lärarnas syn på alternativa texter som ett problem, men också elevernas stundtals nedvärderande syn på alternativa texter lyftes fram av Olin-Scheller. Så gör också respondenterna. Dels handlar det om attityder till att använda sig av texter från Internet, men också om en syn på film som ”slappis-film”. Vad gäller lärarna så väjer de knappast för att ta sig an elevernas litteratur i klassrummet, om än med ambitionen att med hjälp av denna föra eleverna mot den mer klassiska litteraturen. Respondenterna ”fördömer” dock inte elevernas egna texter (åtminstone inte gentemot eleverna), utan försöker länka elevernas värderingar och preferenser till den litteratur från olika epoker och författarskap som svenskundervisningen enligt styrdokumenten ska undervisa om.

Här blir således de olika repertoarerna inte nödvändigtvis något problem, under förutsättning att man lyckas överbrygga de skillnader som finns. I enlighet med McCormick strävar lärarna att bredda både sin egen och elevernas repertoarer genom att hitta universella ämnen och sammanbindande länkar i olika texter.

Ett problem som Olin-Scheller lyfte fram i sin skildring av filmanvändandet i de studerade klasserna är att film ofta, i enlighet med högt/lågt-debatten, tycks bli lite styvmoderligt behandlat. Den får antingen tjäna som en ersättning för en tryckt text, som (underlägsen)

jämförelse till en tryckt text, eller till och med som utfyllnad i ett temaarbete. Catharina varnade av egen erfarenhet för att använda en film som direkt ersättning för en tryckt text, men i övrigt användes inte film i så stor utsträckning som renodlat substitut. Däremot fick film ofta tjänstgöra som bakgrund eller åskådliggörande av en viss epok. Ett exempel på detta är filmen Shakespeare in love, där dock Catharina betonade att hon diskuterade med klassen om de problem som finns i att en film från 1900-talet gestaltar en tid som vi idag inte helt kan relatera till. Över huvud taget tycks respondenterna använda film ytterst medvetet och med en pedagogisk tanke: Film som utfyllnad finner jag inte något exempel på i respondenternas redogörelser – kanske är det en följdav den press att över huvud taget hinna med alla moment som flera av dem ger uttryck för. Kanske kan utfallet bero på att samtliga intervjuade är intresserade av alternativa texttyper, och att två av dem också läst en del filmvetenskap?

Respondenterna ser över lag många möjligheter i användandet av det vidgade textbegreppet. Anita och Berit, som undervisat i över trettio år, har kunnat följa hur förutsättningarna förändrats i och med informationsteknikens frammarsch och har därför lättare att se skillnaden mellan nu och då. De konstaterar att det går lättare att söka och ta med sig

information, att alternativa texter ger mer utrymme och möjlighet att anpassa undervisningen efter elevgruppens förutsättningar, samt att tillgången till olika texter är större. Just elever som haft det svårt att läsa traditionell, tryckt text på grund av exempelvis dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är en grupp som enligt respondenterna vunnit på att man numera använder sig av alternativa textkällor. Men det vidgade textbegreppet är också en utmaning för elever som inte har inlärningssvårigheter eller svårigheter med studiemotivationen: respondenterna ser hur också de kan utvecklas genom att man går djupare in i texterna och använder sig av fler sorters text. För både elever och lärare innebär användandet av olika sorters text en större variation.

7. Slutsatser