Respondenternas användande av det vidgade textbegreppet

Hur använder sig då mina respondenter av det vidgade textbegreppets texter i sin egen litteraturundervisning?

Anita använder sig just nu av exempelvis dramatisering:

Jag tycker att det är viktigt att dramatisera, bland annat. Senast nu, i en NV2:a, har vi… en grupp fick dramatisera Ibsens Ett dukkehjem, en scen där, och en annan grupp fick dramatisera Strindbergs Hemsöborna och en tredje grupp fick

dramatisera lite ur [ohörbart] och så vidare… Då ser ju de andra i klassen på detta, så det innebär ju inte att de läser texterna då men det innebär ju att de hör… texten genom att genom att en grupp spelar upp en bit ur en bok.

Anita använder sig vidare också en del utav film, och då inte bara att se utan ibland också att

låta eleverna göra egna filmer. Berit använder sig gärna av bilder – både rörliga och foton ifrån exempelvis tidningar och reklam för att belysa, analysera och diskutera. Hon arbetar ofta tematiskt, och hon tycker att det är ett bra sätt att få in olika sorts texter och texter från olika tidsepoker. Hon beskriver hur man kan utgå från ett tema – Berit själv tar exemplet ”ondska” – och därifrån se hur det kan gestalta sig i olika texter. Vilka likheter och skillnader finns i texternas syn på och skildring av temat? Catharina använder sig gärna av både originaltexten i tryckt form och filmatiseringar av samma text för att sedan göra jämförelser dem emellan.

I litteraturundervisningen, som i respondenternas gymnasieskolas lokala kursplan främst avhandlas i Svenska B-kursen, arbetar Catharina, till skillnad från Berit, ofta kronologiskt. I år har hon dock arbetat mer tematiskt, även om hon konstaterar att det ändå blir en viss kronologi i temat ändå. Temat för upplägget var ”kärlek” och ”ondska”, och Catharina konstaterar att det varit roligare då man kunnat jämföra olika texter från olika epoker och därigenom hittat en slags röd tråd i själva temat. I arbetet har man ställt sig frågor som exempelvis ”Hur har kärlekstemat ändrats i litteraturen genom de olika epokerna?”. Hennes upplägg beror till stor del på vilken elevgrupp hon undervisar i, exempelvis genom att eleverna får vara med och ha åsikter och önskemål. Men Catharina använder sig av både tryckta texter och alternativ text som exempelvis film:

”Och sen har vi, utifrån elevgruppen, /…/ lagt fokus på att vissa epoker har fått mer tid än andra och vissa författare har fått mer tid än andra, beroende på intresse och så där både hos mig och hos eleverna, naturligtvis.”

Olin-Schellers iakttagelser om filmens användningsområden syns tydligt även här. Filmen finns också här med i form av jämförelse med eller ersättning för tryckta texter, men den kan också stå för sig själv som en egen text när eleverna arbetar tematiskt. Catharina ger ett exempel på en film som hon arbetat med och som hon tycker fungerar mycket bra i

undervisningen. Här fungerar filmen på flera sätt: både som en illustration av en epok, som en jämförelse till ett annat verk och som en egen text. Catharina:

Ett jättebra exempel om… när vi jobbar med Shakespeare, den där filmen

Shakespeare in love. För den kan man ju… Man får ju Romeo och Julia-berättelsen i

den, och den tycker jag är bättre än filmen om Romeo och Julia, och att läsa ett drama för… i skolan så, det är ganska jobbigt. Jag menar, pratar vi om… hur den är uppbyggd och vad den innehåller så… Och kanske tittar på något utdrag ur den. Men sedan kan man till exempel titta på Shakespeare in love, då. För då får man berättelsen i, hur den växer fram. Så man förstår helt klart vad Romeo och Julia handlar om. Sedan får man så mycket mer där, som man kan jobba vidare med i den filmen. För du får med hur teatern ser ut, vilka skådespelarna är, vilken miljö vi är i, författarens roll och du får även en inblick i hur samhället ser ut. /…/ Så det är ett bra exempel på en film där man kan jobba på så många olika sätt. Så säger jag inte att den är jätterealistisk, men du kan åtminstone ha ett samtal runt den. Och då är det inte bara texten i fokus, det är inte bara Romeo och Julia, utan det är så mycket mer./…/

Hur stor del av sin undervisning uppskattar då de intervjuade lärarna består av andra texter än de tryckta? Anita konstaterar att det beror på vilken klass hon undervisar i, men hennes

uppskattning är att det i snitt är ungefär hälften av tiden. Hon poängterar att man som lärare också är en egen textkälla med kunskap, och att det ju faktiskt är en del av en alternativ text. Även för Catharina varierar mängden med vilken klass hon undervisar i och deras behov. Hon uppskattar det dock till max cirka 25 procent av den totala tiden.

Berit ser det som svårt att hinna med så mycket material från det vidgade textbegreppet som

hon skulle vilja. Hon tar B-kursen som exempel:

Svenskkursen den är 85 poäng, alltså 85 lektionstimmar, av de 85 lektionstimmarna så ska vi säga att det går åt… ja, 10 timmar omkring det nationella provet,

förberedelser och att bara träna och skriva inför det. Och så går det åt ytterligare ett antal timmar åt elever som ska skriva och söka material och så vidare. Jag skulle säga att man får 45 timmar över till svenskundervisning, och det är högt räknat. Och då kanske, av de 45 timmarna, man hinner sju eller åtta timmar till att göra annat, eller kanske tio med tanke på Internet också, annat än att liksom läsa texter och diskutera [skrivna, mitt förtydligande] texter och sånt.

Samtliga använder sig mer av det vidgade textbegreppet idag än de tidigare gjort i sin

undervisning. Catharina säger att det i hennes fall beror på att hon dels blivit mer trygg i sig själv och med sina kunskaper, och dels att hon också lärt sig att bättre känna av elevernas behov, när hon nu hunnit arbeta några år. I Anita och Berits fall har också tekniken och tillgången till den utvecklats enormt sedan de var nyutexaminerade. Berit skrattar när hon ser tillbaka på hur det fungerade när hon var nyutexaminerad:

Nu har jag, förhoppningsvis, tillgång till Internet med mina elever ganska ofta, jag kan visa bilder på CD via datorer på… med kanon på skärm och så vidare. När jag var nyutbildad svensklärare skulle jag sitta och leta fram dia-bilder och visa i gammal dia-apparat, eller så skulle jag (skratt) visa filmer med vanlig filmprojektor. Att… det här med att använda tv, det var ju liksom… /…/ Så det är klart att det har blivit mycket, mycket enklare, och desto enklare desto mer har det ju blivit.

Anita skulle gärna utöka användandet av det vidgade textbegreppet ytterligare, men hon tror

att den tidsbrist hon redan idag känner av gör detta omöjligt. Den tid som avsatts för svenska i kursplanerna har minskat radikalt sedan hon började arbeta som svensklärare, och detta är något som hon beklagar. Berit har redan uttryckt oro över just tidsaspekten, men hon känner sig också lite kluven till en ökning av andelen alternativa texter även av andra skäl:

Jag tror att… där är jag kluven därför dels så tror jag att det blir mer lättillgängligt för eleverna ju mer jag använder andra saker än skrivna texter… Samtidigt så tror jag att skolan har alltså en roll att försöka lära eleverna att läsa och ta till sig texter. Jag tror inte att de kommer att försvinna i en handvändning, och det har man nytta av i framtiden också. Så jag tror att det är en evig balansgång att lite grand ibland för att det ska bli intressantare och roligare men inte bara, därför att, ja… /…/

Förmodligen kommer jag nog att använda mig av mer…

Catharina är nöjd med den andel av det vidgade textbegreppet som hon idag använder sig av.

Hon känner att det är upp till henne själv hur mycket hon vill använda sig av olika typer av text, och att hon därmed kan variera detta efter vad som passar bäst i situationen.