Problem vid värdering

Vi har inte kunnat urskilja några direkta skillnader mellan problemen vid värdering av materiella respektive immateriella tillgångar, vilket förklaras av att både metoden med framtida värde och nutida försäljningsvärde används och att problemen snarare är kopplade till vilken metod företaget använder. Av de problem som angetts är det flest som kan kopplas till metoden med framtida värde. Detta är dock ganska naturligt då det var flest bolag som använde denna metod, vilket vi tagit upp ovan.

Analys

Revisorernas och Redovisningskonsultens svar stämmer väl överens med den bild vi fått av vilka problem som kan uppstå, genom de problem företagen angett.

5.1.5 Extern värderare

De intervjuade företagen använder sig inte av extern värdering regelbundet. Den främsta anledningen är, som vi ser det, att företagen anser sig ha tillräckligt mycket kunskap själva för att klara av att värdera sina tillgångar. Vi tolkar det som att anledningarna till att ett antal företag sporadiskt använder sig av extern värdering är att en sådan kan verifiera deras egen värdering. En externt utförd värdering kan dessutom framstå som mer objektiv, och därmed bli mer accepterad av utomstående parter. Detta kan bidra till att jämförbarheten mellan företag ökar. Extern värdering kan även bidra till att en mer rättvisande bild ges, då en oberoende part, som besitter en med företaget jämförbar kompetens att värdera, genomför en värdering utan det egenintresse som företaget kan ha.

5.1.6 Gruppvärdering/kollektiv värdering

Flera av bolagen värderar sina tillgångar kollektivt. I några fall går de ner på en individuell nivå därefter. Skogsbolag A och Skogsbolag B gör kollektiva värderingar genom att bedöma lönsamhet utifrån ett flertal tillgångar som tillsammans bildar någon typ av enhet. I flera företag (Skogsbolag B, Kemibolag A) har vi sett tecken på att företagen behandlar tillgångarna kollektivt så länge inga problem uppstår. Kemibolag A använder en kollektiv värdering när de gör sin övergripande kontroll. Endast då denna visar på ett nedskrivningsbehov görs en individuell värdering. IT-bolag A gör både en kollektiv värdering och en individuell. Dessa kollektiva värderingar kan var och en ses som en typ av kassagenererande enhet, enligt RR 17:s begreppsapparat, så när som på en viktig faktor – att det ska vara den minsta grupp av tillgångar som det går att fastställa inbetalningar för utan inblandning av andra tillgångar, enligt RR 17. Vi anser det vara osäkert om det verkligen är minsta enhet de undersökta företagen använder. En kollektiv värdering kan användas på grund av att de individuella tillgångarnas kassaflöden inte går att separera. Det kan också användas för att det inte är av väsentlig betydelse att särskilja dem, t.ex. på grund av att de skulle vara av ringa värde.

Analys

5.2 Nedskrivningsbeslut

De flesta intervjuade företagen sa sig inte ha några speciella rutiner för att fånga upp eventuella nedskrivningsbehov. Nedskrivningsbehovet verkar snarare i flera bolag vara en biprodukt av en löpande uppföljning där det primära syftet inte är att finna ett nedskrivningsbehov. I Redovisnings- rådets rekommendationer kan det framstå som att det måste finnas några speciella rutiner, med fastställda kriterier för när en nedskrivning ska göras. Vi tolkade detta som att det skulle kunna finnas någon typ av checklista över faktorer som företaget tar hänsyn till. I vår undersökning har vi dock inte funnit tecken på att en sådan systematisk genomgång görs. Det framgår dock att företagen, om än inte systematiskt, ser till faktorer som indikerar att värdet på en tillgång är för lågt. Vi återkommer till detta i avsnitt 5.2.1 Indikationer.

Beslutet om nedskrivning fattas ytterst av styrelsen i och med att de undertecknar årsredovisningen, men ofta har ärendet förberetts av ekonomiavdelning eller ledning, vilket gör att det ofta är dessa som fattar beslutet i praktiken. Vad som gör att beslutet om nedskrivning fattas är beroende av vilken bedömningsmodell företaget använder. Hos Kemibolag

A är det en alltför låg kapacitet som gör att beslutet kommer till stånd. Hos Skogsbolag B är det lönsamhet som avgör. I andra bolag är det värderingen

av den enskilda tillgången i sig som påverkar att en nedskrivning behöver göras.

Om det bokförda värdet är felaktigt kan företagen välja mellan att jämka avskrivningsplanen eller att göra en nedskrivning. Vår tolkning är att en jämkning kan användas om företaget ser en värdeminskning som inte är väsentlig och tillgången därför inte ska skrivas ned. Inte något företag säger sig ha någon policy om detta.

5.2.1 Indikationer

Nedan kopplas de indikationer som företagen angav att de tar hänsyn till vid prövning av nedskrivningsbehovet, till de indikationer som RR 17 tar upp, samt till om det kan sägas vara fysiska eller ekonomiska faktorer som är orsak till värdeminskningen. I RR 17 benämns faktorerna externa och interna. Vi ser inga tydliga skillnader mellan svaren från de företag som har merparten immateriella tillgångar och de som har merparten materiella tillgångar. Av den anledningen väljer vi att visa dessa sammanslagna nedan, under rubrikerna yttre indikationer och inre indikationer.

Analys

5.2.1.1 Yttre indikationer

Figur 9 De yttre indikationer som företagen ser till, kopplat till de indikationer RR 17 tar upp.

Vid jämförelsen mellan företagens svar och de indikationer som återfinns i RR 17 ser vi att de stämmer väldigt väl överens. IT-bolag A:s svar har vi kopplat till 7d då det är möjligt att ett företags börsvärde understiger det egna kapitalet då köp tidigare gjorts med egna aktier. Alla RR17:s punkter finns representerade bland de indikationer som företagen angav. Detta tyder på att det i framtiden inte behöver bli så stora förändringar för företagen på den här punkten när de ska börja tillämpa RR 17.

Revisorernas och Redovisningskonsultens syn på de yttre indikationerna stämmer väl överens både med företagens uttalanden och med RR 17:s externa indikationer. Redovisningskonsulten menade att de inre och yttre indikationerna ibland kan kopplas samman, vilket vi ser tecken på i

Skogsbolag A:s svar, då det kan kopplas till punkt 7b som ovan, men även

till den interna indikationen att företagets interna rapportering indikerar att avkastningen är sämre än beräknat, punkt 7g46.

46 _{Företaget har dock inte gett detta som svar vid frågan om interna indikationer.}

Vad företagen tar hänsyn till

Fastighetsbolag A: Bokfört värde jämförs med marknadsvärde

Skogsbolag A: Maskinens lönsamhet kan inte motivera den höga

värderingen pga. låga försäljningspriser eller höga råvarukostnader Skogsbolag B: Eventuell miljöpåverkan Kemibolag A: Bedömning av marknaden, de framtida marknadsmöjligheterna

IT-bolag A: Börsvärde, marknadens värdering

IT-bolag B: Omvärldsförändringar IT-bolag C: Marknadsförändringar