• No results found

Uppföljning 1 Reversering

Fem av företagen i vår dokumentstudie har skrivit i årsredovisningen att nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Övriga företag har inte kommenterat nedskrivning i sin årsredovisning. Tre företag kommenterar reversering i årsredovisningen.

Fastighetsbolag D skriver att nedskrivningar som gjorts på fastighet vilken

redovisas som anläggningstillgång reverseras i enlighet med årsredovis- ningslagen, då grunden för nedskrivningen helt eller delvis inte längre kvarstår. Detta sker även vad avser nedskrivningar som skett före årsredovisningslagens ikraftträdande. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.

I Fastighetsbolag E sker nedskrivning vid bestående värdenedgång. Reversering av nedskrivning sker när grunderna för nedskrivningen, helt eller delvis, har bortfallit.

Även Skogsbolag A skriver att nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.

Skogsbolag C gör en individuell värdering av koncernens operativa

enheter, varvid det identifieras enheter med övervärden såväl som enheter med undervärden i förhållande till bokfört värde.

Skogsbolag D kommenterar både nedskrivning och reversering. De

redovisar värdeminskning när det bokförda värdet överstiger återanskaff- ningsvärdet. De bedömer tillgångarnas värde vid varje bokslutstillfälle för

Empiri

att avgöra om det finns några indikationer på värdeminskning. Tidigare värdeminskning återförs om återvinningsvärdet bedöms ha ökat.

Kemibolag D kommenterar bara nedskrivning i sin årsredovisning. De

skriver att de med jämna mellanrum gör en översyn av den beräknade livslängden för enskilda produktiva tillgångar och att alla deras anlägg- ningstillgångar granskas avseende nedskrivningsbehov om det finns tecken på att det bokförda värdet understiger det verkliga värdet.

IT-bolag C och IT-bolag D skriver i sina årsredovisningar att nedskrivning

sker vid bestående värdenedgång.

Tre av företagen i vår dokumentstudie har gjort reversering i bokslutet för år 1999. Det var dock inget av de intervjuade företagen som hade gjort en reversering. Skogsbolag B var det enda företag som kommenterade frågan. Företaget kommenterade reversering på följande sätt:

”Så det är ju noggranna bedömningar gjorda och man kan säga att det enda problemet är så att säga oftast om man tvingas att skriva ner eller avveckla, lägga ner någon verksamhet så blir det oftast dyrare än vad man tänkt sig. Det blir alltid oförutsedda poster och risken är att det tar lite längre tid innan man är av med det. Jag har knappast hört talas om någon som kom bättre ut än vad man har gjort. Men teoretiskt sätt kan det ju tänkas.”

Ekonomi- och finansdirektör, Skogsbolag B, (2001-04-05)

4.5.2 Uppföljning av nedskrivningsbeslutet

Vi frågade företagen38 hur de kontrollerar om anledningen till nedskrivningsbeslutet kvarstår. Vi fick skiftande svar från företagen. Enligt Fastighetsbolag A sker den uppföljning som görs genom att företaget återigen gör en värdering på samma sätt som vid det tillfälle nedskrivningen gjordes. Skogsbolag A säger att de egentligen inte alls kontrollerar att anledningen till nedskrivningsbeslutet kvarstår. Har de en gång gjort en nedskrivning så har de gjort det. Skogsbolag B är inne på samma spår som Fastighetsbolag A, och menar att det blir som en omvänd process, där de följer verksamhetens lönsamhet och i så fall konstaterar att lönsamheten rätat upp sig. Kemibolag A säger att de ännu inte gjort någon uppföljning eftersom de inte gjort nedskrivning tidigare, men att det blir en ny bedömning av den framtida marknaden och kapacitetsutnyttjandet. Om

Empiri

då något har förändrats drastiskt så att nedskrivningarna byggde på felaktiga förutsättningar skulle de fundera över hur de skulle kunna göra det annorlunda. IT-bolag A och B anser, liksom Fastighetsbolag A, att uppföljningen görs genom en ny värdering, som går till på samma sätt som vid nedskrivningen.

4.6 Påverkande faktorer

4.6.1 Regler och rekommendationer

Nedan återges de lagar och regler som företagen i årsredovisningen anger att de följer. Många av företagen skriver att de använder flera av de nedanstående alternativen. I alla årsredovisningar, där företagen valt att tillämpa svenska regler, står det i revisionsberättelsen att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Tabell 2 De lagar och rekommendationer företagen använder

Årsredovisningslagen 17

Redovisningsrådet 16

Bokföringsnämnden 4

Föreningen Auktoriserade Revisorer 3

IASC 3

Övrigt 3

I gruppen övrigt ingår: UK GAAP, Netherlands Accounting Standardbord och Sveriges byggindustriers branschrekommendationer. Ett företag skriver att de tillämpar både IASC:s och Redovisningsrådet rekommen- dationer.

IT-bolag B påpekade vid intervjun att alla börsbolag har avtal med börsen

om vilka regler de måste följa. Enligt detta noteringsavtal förbinder sig alla börsbolag att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer. IT-bolag C sa sig använda FAR:s regler utöver Redovisningsrådet och börsens regelverk. Av de 19 studerade företagen är det bara ett företag, Fastighets-

bolag A, som har valt att tillämpa Redovisningsrådets rekommendation nr

17, Nedskrivningar, i förväg, förutom de tre företag som tillämpar IASC:s regler. Skogsbolag B svarade i intervjun att de normalt inte tillämpar principer förrän de behöver det, men de har undersökt den i förväg. IT-

Empiri

bolag A och IT-bolag B säger vid intervjun att de i vissa fall har tagit

hänsyn till RR 17 under bokslutet för år 2000. IT-bolag A sa:

”I och med att vi har gjort en värdering av goodwill som i stort sätt utgår från den här RR 17. Det är inte så stor skillnad, men lite.”

CFO, IT-bolag A, (2001-04-02) Ingen av de två revisorerna har någon uppfattning om hur många som har börjat tillämpa RR 17 i förväg. Revisor A sa att börsnoterade bolag oftast bara skriver ut att de tillämpar Redovisningsrådet rekommendationer i årsredovisningen. De skriver oftast inte ut att de använder andra rekommendationer eller lagar, även om de gör det. Revisor B påpekade dock att vissa företag tillämpar RR 17 genom att de följer IAS regler, även om rekommendationen inte har trätt i kraft i Sverige. Redovisnings-

konsulten menar att han fått en känsla av att de företag, som gjort

nedskrivningarna år 2000, i stor utsträckning tagit hänsyn till RR 17. Det han utgår ifrån är de företag han arbetat med och vad han läst i tidningar.

4.6.2 Grundläggande principer

Tre av de intervjuade företagen (Skogsbolag A, Kemibolag A och IT-bolag

B) har inte några uttalade grundläggande principer som de följer. Kemibolag A var det enda av de tre som kommenterade frågan:

”…vi kör det här ganska streight enligt fastlagda principer och händer inget särskilt, som behov av nedskrivningar eller sådant, så tycker inte jag att försiktighetsprincipen och sådana principer har någon tyngre inverkan egentligen.”

CFO, Kemibolag A, (2001-04-02) Av de intervjuade företag som säger sig se till de grundläggande principerna, dvs. Fastighetsbolag A, Skogsbolag B, IT-bolag A och IT- bolag C väger försiktighetsprincipen tyngst hos tre av företagen. Fastighetsbolag A ansåg istället att matchningsprincipen vägde tyngst, men de tog även hänsyn till försiktighetsprincipen. Skogsbolag B nämner även principen om verkligt värde eller marknadsvärde och väsentlighets- principen under intervjun, som andra principer de tar hänsyn till.

Empiri

Revisor A hänvisade till årsredovisningslagens 2 kap. 4§, där principerna finns återgivna och 2 kap. 3§ står begreppet rättvisande bild. Han menar att där står exakt vilka principer som ska gälla.39

4.7 Årsredovisningen