• No results found

Redovisningsrådets rekommendationer

3.2 Påverkande faktorer

3.2.3 Föreställningsramar

3.2.7.1 Redovisningsrådets rekommendationer

Redovisningsrådet har utfärdat rekommendationer för materiella anläggningstillgångar, RR 12, och i denna finns materiella anläggnings- tillgångar definierande enligt följande:

”Materiella anläggningstillgångar är fysiska tillgångar som är avsedda att stadigvarande utnyttjas i verksamheten, inklusive för uthyrning.”

Redovisningsrådets rekommendation, RR 12, Materiella anläggningstillgångar, sida 5. En materiell anläggningstillgång ska, enligt RR 12, redovisas som en tillgång i balansräkningen när anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det kan antas, på basis av tillgänglig information, att den framtida ekonomiska nyttan i och med innehavet ska komma företaget till del. En immateriell tillgång definieras, enligt Redovisningsrådet, på följande sätt:

”En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av

Referensram

varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål.”

Redovisningsrådets rekommendation, RR 15, Immateriella tillgångar, sida 9.

RR 17

Redovisningsrådets rekommendation, RR 17, Nedskrivningar, är baserad på IAS 36, och förväntas träda ikraft 1 januari 2002 (www.redovisningsradet.se, 2001-02-12). De rekommendationer som Redovisningsrådet ger ut ska i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med IASC:s standarder (FAR, 1998).

Rekommendationen anger hur en nedskrivning av värdet på en tillgång ska beräknas och redovisas samt vilken information om nedskrivningar som ska lämnas. Vid varje bokslutstillfälle ska en bedömning göras om ifall det finns indikationer på att en tillgångs värde har minskat. Rekom- mendationen tar upp externa och interna indikationer som företaget ska beakta när de tar ställning till om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Åtminstone följande indikationer måste beaktas, enligt RR 17, punkt 7: Externa indikationer

a) Under perioden har tillgångens marknadsvärde minskat väsentligt, av andra orsaker än tillgångens ålder eller normala användningssätt.

b) Väsentliga förändringar i teknologi, marknadsförutsättningar eller i den ekonomiska och legala miljön har inträffat under perioden, eller väntas inträffa inom en snar framtid, med negativa effekter på den marknad som tillgången är avsedd för.

c) Marknadsräntorna eller marknadens avkastningskrav på investeringar har ökat under perioden på ett sätt som kan förväntas påverka den diskonteringsfaktor som används för att beräkna tillgångens nyttjandevärde och väsentligt minska tillgångens återvinningsvärde.

d) Företagets redovisade egna kapital överstiger börsvärdet. Interna indikationer

e) Tillgången är tekniskt föråldrad eller har skadats.

f) Betydande förändringar har ägt rum under perioden eller väntas äga rum inom en snar framtid, som på ett negativt sätt påverkar möjligheten att utnyttja tillgången för avsett ändamål. Ett exempel kan vara att företaget planerar att avveckla eller omstrukturera den verksamhet till vilken tillgången hör eller att avyttra tillgången i förtid.

Referensram

g) Den interna rapporteringen indikerar att tillgångens avkastning är sämre, eller kommer att bli sämre, än vad som tidigare antagits.

Om sådana indikationer finns ska tillgångens återvinningsvärde fastställas. En tillgång har minskat i värde och ska skrivas ned om redovisade värdet är större än återvinningsvärdet. Tillgången skrivs då ned till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs direkt.

Återvinningsvärdet beräknas så som det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Om något av dessa värden överstiger tillgångens redovisade värde behöver inte tillgången skrivas ned. Nyttjandevärdet beräknas till nuvärdet av de uppskattade framtida betalningar tillgången väntas ge upphov till inklusive restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Nettoförsäljningsvärdet är marknadsvärde med avdrag för direkta försäljningskostnader.

Återvinningsvärdet ska, enligt RR 17, beräknas för en enskild tillgång om den ger upphov ett kassaflöde som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar. Om den enskilda tillgångens kassaflöde däremot inte kan urskiljas bland andra tillgångars kassaflöden beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet tillgången tillhör23.

RR 17 definierar kassagenererande enhet som den minsta gruppen tillgångar för vilken det går att fastställa löpande inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupp av tillgångar. Återvinningsvärdet beräknas lika för enskilda tillgångar och kassa- genererande enheter.

Företagen ska lämna uppgifter om beloppet för nedskrivningar som påverkar resultatet under perioden och vilka poster i resultaträkningen som påverkas. Är beloppet av väsentlig betydelse för företagets redovisning som helhet ska företaget även ange de händelser och omständigheter som lett fram till beslutet om nedskrivning eller återföring av nedskrivningen och beloppet av nedskrivningen eller återföringen. För enskilda tillgångar måste de även lämna information om tillgångsslaget och den verksamhets- gren som tillgången tillhör. Dessutom krävs information om ifall tillgångens återvinningsvärde utgörs av nettoförsäljningsvärde eller nyttjande värde. När återvinningsvärdet utgörs av nettoförsäljningsvärde ska företagen informera om hur detta fastställs. När återvinningsvärdet

23 Detta gäller inte om tillgångens nettoförsäljningsvärde är högre än redovisat värde eller nyttjandevärdet bedöms ligga nära nettoförsäljningsvärdet.

Referensram

utgörs av nyttjandevärdet ska information om vilken diskonteringsfaktor som använts i den aktuella och tidigare beräkningen av nyttjandevärdet anges.

Om de grunder på vilken en nedskrivning gjorts inte längre kan anses gälla ska en återföring av nedskrivningen ske. Efter återföringen får dock inte det redovisade värdet överstiga vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för normala avskrivningar, om nedskrivningen inte gjorts.

3.2.7.2 FAR

FAR:s (2001) rekommendation nr 3 behandlar redovisning av materiella anläggningstillgångar och i denna rekommendation finns ett avsnitt om nedskrivningar. Detta stycke tar upp vad som står i lagen. Dessutom tar det upp att det ska lämnas upplysning i not om nedskrivning som redovisas i jämförelsestörande post, och att kollektiv värdering av tillgångar undan- tagsvis kan tillåtas, även om grundprincipen är post-för-post värdering. Företagen måste i dessa undantagsfall pröva om kollektiv värdering är förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild.

I FAR:s (1999) vägledning till årsredovisning i aktiebolag beskrivs att företagen kan redovisa nedskrivningar på två sätt i resultaträkningen: antingen i jämförelsestörande post eller särredovisad som en egen post, där det direkt framgår av rubriken vad posten innehåller. Väljer företagen att lägga nedskrivningarna i jämförelsestörande post ska det finns en not till denna post som förklarar vad som ingår i denna summa. FAR har utgått från Redovisningsrådets rekommendation nr 4, Redovisning av extra- ordinära intäkter och kostnader samt upplysning för jämförelsestörande ändamål. (FAR, 1999)