Habermas (1996); Andersen (2007); Ritzer & Stepnisky (2014) skriver om begreppen livsvärld och system, där den senares principer koloniserar den förras värden på bekostnad av människornas frihet och utrymme. Koloniseringen påverkar livsvärldens fria kommunikation, där det bättre argumentets auktoritet ger vika i den moraliska konfrontationen, till fördel för legal styrning med dess logiska innebörder. Den pågående rationaliseringen av de bägge världarna innebär en differentiering i form av åtskillnader mellan människorna, i sina olika belägenheter. Den pågående koloniseringen är i sig ett tecken på bristande progressivitet och handlingsutrymme och har en hämmande inverkan när det kommunikativa handlandet trängs tillbaka, och lämnar ett tomrum efter sig som fylls av livsbortträngande ersättningsmedel i form av funktionerna pengar och makt, vilka till sin konsekvens genererar och åsamkar verkliga kriser i livsvärlden. Praktikerna vill inget hellre än att kunna få utföra riktiga arbetsuppgifter som de facto anstår en statstjänsteman, men istället för att pålitligt och strävsamt handlägga uppgifterna blir de chikanerade av falska parametrar som fråntar dem allvaret i tjänsteuppdraget. När de professionella mest av allt önskar få göra det de kan bäst, att arbeta klientnära och kvalitetsmässigt blir de alltmer påtvingade till att dechiffrera sitt uppdrag i en för ändamålet kvantifierbar form. Vilket inte utvecklar verksamheten kvalitetsmässigt utan snedvrider strukturen till en stuprörsorganisation, där tjänstemannen orättfärdigt hamnar i stupstocken jämte den sedan tidigare rådbråkade gäldenären. Istället för att själva urkunden som är systemets cyniska inbrytning och inhumana tillämpningar. Vilket föranleder praktikerna att obstruera systeminfiltreringen till gagn för tjänsteutövningens pragmatiska främjande av människovärdet.
Man mäter ju till och med sina telefonsamtal i minuter, mäter beslutsfattande i minuter, för att dom ska kunna hitta flaskhalsar, hitta felaktigheter och då är man ute och cyklar rätt rejält tycker jag och det här handlar om folks ekonomi som varit skuldsatta i hela sitt liv och som behöver uppenbar hjälp med skuldsanering, och har man då ett väldigt styrt arbetssätt, hur man ska ställa frågorna, vilka frågor man får ställa, vad man får utreda och begränsa, ser man nåt skumt så ska man i stort sett undvika att kolla på det utan bara fortsätta enligt metodiken. IP5
(…) att nu ska vi ta tid på vartenda moment vi gör liksom, jaha hur lång tid tar det att ringa till en person, vi kollar ju ansökan, gör en registerkontroll och sen har vi en uppfattning vad vi behöver fråga om… sen ringer vi upp gäldenären och då får vi ta tid på, hur lång tid tar registerkontrollen, hur lång tid tar det för mej att gå igenom frågeguiden, hur lång tid tar samtalet med gäldenären, hur lång tid tar det att göra en beräkning, hur lång tid tar det att göra förslaget. IP6
Tjänstemännen vill agera respektfullt med hänsyn till uppdragets komplexitet av att hantera utsatta människor i en svår situation, och behöver då gå varsamt fram
39
på ett hänsynsfullt sätt. Men uppmanas och eggas till att förenkla arbetssättet, skarva och köra på, för att svara mot ledningens stipulerade målkvoter. Och därmed pressas till att ge avkall på sin inneboende professionalitet med utgångspunkt i den gemensamma livsvärlden. Praktikerna skulle kunna bemästra balansakten i att självständigt hantera måluppfyllnad och god handläggning men fråntas denna möjlighet då arbetsprocesserna genomsyras av kontrollfunktioner, som motverkar tillämpningen av långsiktiga kvalitetsvärden. Och tvingas därför att motvilligt verkställa sitt komplext mellanmänskliga samhällsuppdrag, till gagn för systemvärldens människofientliga regim.
(…) men ju fler man har pratat med och ju mer erfarenheter man får av hur människors liv faktiskt kan se ut, många gånger är det inte deras fel att dom sitter i den här situationen, det kan vara skilsmässor och sjukdomar, dödsfall och missbruk, såna saker det är där vi märker att de flesta av våra gäldenärer, dom har blivit arbetslösa eller sjukskrivna i perioder som dom inte kunnat rå för själva, som gör att dom inte kan klara av sina tidigare konsumtionskrediter kanske eller inte klarar av sina levnadsomkostnader och får skulder på grund av det, och då i desperata behov börjar ta sms-lån eller liknande för att försöka lösa sin situation och då bara hamnar djupare i det… IP6
Ja det är ändå så att man tvivlar mer på personer idag än vad man gjorde som ny, att man ser att dom försöker hålla undan egendom, en del har inga problem med att ljuga en rakt upp i ansiktet och så det har man förstått. Det påverkar väl mig på så vis att man måste vara mer på sin vakt, du måste liksom kontrollera saker själv, följa upp, det räcker inte att tro på vad personen säger… IP9
De professionellas arbetsuppgifter innehåller en mångfacetterad mix av sammanhang och ad hoc mässiga omständigheter, vilket gång på gång återför tjänstemannen till den essentiella tillvaron som utgår från en tolerant hållning gentemot omvärlden och en respektfull hantering av arbetets prekära omständigheter. Något som går stick i stäv med arbetsprocessens livsfrånvända resultatfixering, som återför ansvaret till den enskildes påstådda valmöjligheter och beslut, som bortser från inbyggda orättvisor och livsförutsättningar, vilka ligger betydligt djupare än individuella förhållningssätt och perspektivval. I detta arbetsrelaterade sammanhang tampas människan hos praktikern med den alltmer robotiserade tjänstemannen, vilket i sina professionella gärningar konfronteras och beskärs av den instrumentella kultens förtryckande hegemoni. Vilket påverkar tjänstemännen till att helt och sunt, spjärna emot och ständigt inventera myndighetsdiskursen, där olika strategier uttrycks, stöts och blöts bland arbetskadrarna. För att hantera det komprimerande trycket av belägenheten, i att försöka just vara, den professionelle statstjänstemannen med sitt livsbejakande samhällsuppdrag.
Jag tror att som inspektör måste man nånstans bestämma sig för vilken inspektör du vill vara, som du passar som, man kan ju lösa arbetsuppgifterna på olika sätt eller rättar sagt ens inställning ens tjänsteutövning kan man hantera på olika sätt… som tjänsteman är det en roll du i träder dej så klart och i den rollen måste du göra
40
vissa saker som inte är populära och det är många gäldenärer som säger att jag förstår det här är ditt jobb… IP9
Jag tror inte man vill blanda in känslor på nåt sätt, det ska inte vara det som är viktigt i våran bedömning när vi bedömer skäligheten… jag tror att det är tänkt så lite mer, mer statiskt att vi ska göra lika vilket jag tycker är svårt för vi jobbar fortfarande med människor det är fortfarande en människa som söker och lämnar in en ansökan så är det. IP4
Fältanteckning om skuldens förkroppsligande - Motala
Hon skjuter upp den tunna lägenhetsdörren och förstår vad saken gäller samtidigt som hon sneglar mot granndörrarna i trapphuset. Ända sen separationen för tre år sedan, och allt hans fiffel i hennes namn fortsätter att förfölja henne och barnen. Trippelarbetandet, suger kraften ur henne och slungar familjen runt i en nödvändig hets och press till det ekonomiska våldet. Och du säger hon samtidigt som hon ögnar igenom föreläggandet, jag vill inget hellre än att kunna betala och komma i fas. Men när det stod mellan barnens skolfoton och trafikförsäkringen till Saab 900:an så blev valet inte svårt, säger den självständiga gäldenären i kapprummet bredvid en överfull tvättkorg och en hög med gympadojor. Du vet säger hon, det finns viktigare saker och det gäller att intala sig att man duger så länge man bara kan.