Vad gäller migrationsperspektiv bygger modellen som syftar till att komplettera och bredda sex- och samlevnadsundervisningen i sko- lan på att arbeta med ett inkluderande perspektiv i möte med den elevgrupp skolan har.94
Det innebär att projektet utgår från att ta upp de teman ungdomarna bär på och frågar om och strävar efter att lyssna i genus, etnicitet, HBT. Det förekommer att lärare frågar efter arbetsmetoder riktade till elevgrupper utifrån problematise- ringar som tar sin utgångspunkt i kulturbegreppet (och begrepp som ”svensk”) men det brukar efterhand uppfattas som otillräck- ligt och begränsande i arbetet eller som en ”kulturfälla” som behö-
ver problematiseras. Även om arbetssättet utgår mycket från ung- domars frågor initieras även vissa teman för att det inte ska missas. Erfarenheten har visat att till dessa hör heteronormativitet, köns- roller och lubrikation vid sidan av hiv/STI. Vidare har erfarenheten visat att hiv behöver ha ett tydligt utrymme för att inte tappas bort. Projekt Såsant har som grundidén att komplettera och bredda den sex- och samlevnadsundervisning som sker i grundskolan. Det konkreta arbetet innebär, att utifrån grundtanken att det är lärare som är professionella pedagoger och att skolan ”äger” frågan om sex- och samlevnad, bilda arbetsgrupper på skolorna som tar fram nivåanpassade kursplaner för skolans preventiva, schemalagda verksamhet. Den utarbetas i detalj ner på lektionsnivå, skräddar- sydd för skolans elevgrupp. Många skolor har valt att kalla sin verksamhet för ”Livskunskap” men lika många har valt en egen ämnesbeteckning som exempelvis Leva (på Rosengårdsskolan).95
Parallellt med att lärare utarbetar kursplaner bildar elever en refe- rensgrupp som i kompletterar kursplanen med vad som från deras perspektiv saknas. Konkret processas kursplanen fram inom ramen för en metodutbildning vilken förmedlar ett förhållningssätt och även hur man arbetar med värderingsövningar, rollspel, samar- betsövningar, könsrollsarbete och lustfylld prevention. SåSants in- sats på skolan motsvarar 4-5 halvdagar och ett antal obligatoriska ”workshops” för all pedagogisk personal på skolorna. Att reflekte- ra över och inkludera HBT-frågor och genus ingår. Utöver detta ingår fortbildningsdagar, konferenser och handledning i arbets- grupper och arbetslag Kursplanerna implementeras genom att schemalägga Livskunskap vid ett tillfälle i veckan. Flera skolor har schemalagd verksamhet från f-klass upp till nian. De flesta har verksamhet från år 6-9.
Projekt Såsant har pågått i 5 år. Projektet arbetar bl.a. utifrån Margareta Forsbergs fem framgångsstrategier gällande hur man kan organisera ett varaktigt preventivt arbete. 96
I dag har projektet gjort insatser på 14 skolor s.k. ”modellskolor”. Personalmässigt rör det sig om en projektledare och en medarbetare. Parallellt med att lärare utarbetar kursplaner bildar elever en referensgrupp som kompletterar kursplanen med vad som saknas från deras perspek- tiv.
Den kartläggning som refererats ovan drog slutsatsen att projektet SåSant gett långvariga effekter på skolans arbetssätt genom att fo- kusera på struktur för sex- och samlevnadsundervisningen.97
Såsant tog initiativ till en regional konferens – Skolan, lusten, livet och kärleken – oktober 2009 (finansierad av Malmö stad och Re- gion Skåne) i syfte att utvidga sitt arbete att gå utanför Malmö stad. Temat gällde hur sex- och samlevnadsundervisning riktad till personal i skolor i Skåne men hade deltagare från hela landet.
Ungdomssamtalarna
Ungdomssamtalarna98 har som grundidé att i smågrupper initiera och föra samtal kring sex och samlevnad i ett brett perspektiv. Allmänt sett är erfarenheten den att migration och/eller mångfalds- frågor inte spelar någon framträdande roll. En iakttagelse som gjorts är att det är vanligt att flickor som är muslimer ställer myck- et frågor till de kvinnliga samtalsledarna vilket möjligen beror det på att de har få baskunskaper. Verksamheten har inte stött på för- äldrar som varit negativa eller ifrågasatt verksamheten eller fått signaler från skolledningen att föräldrar velat förbjuda sina barn att delta.
De teman som aktualiseras är olika ämnen som skulle kunna un- derordnas rubriken Livskunskap. Även om samtalen mycket kret-
96 Margareta Forsberg (2007) Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssammanställning- ar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Tillgänglig på http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9208/2007-123-34_200712335.pdf 97 Pia Nyman (2008). Goda avsikter - en kartläggning av sex- och samlevnadsundervisning och to- baks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i skolor, årskurs 7-9. Folkhälsoenheten, Malmö stad. 98 Rohny Stridh, chef för Ungdomssamtalarna i Malmö.
sar kring sexualitet, kärlek och förälskelse, ämnen i vilka attityder och värderingar förtätas, är andra vanliga samtalsämnen t.ex. rela- tioner till kamrater och vuxenvärld, grupptryck och individuellt ansvar, attityder kring alkohol och droger, mobbning, manligt- kvinnligt, tonårsutveckling, normer, moral, framtidstro. Det är gruppens behov som avgör var fokus förläggs. Emellertid är hiv och STI och preventivmedel ett tema som tas upp på samtalsleda- rens initiativ i de fall det inte kommer upp i gruppen. Samtalet rör hur STI smittar, hur man skyddar sig och var behandling ges. Var och en får en kondom. Även HBT- frågor, då främst homosexuali- tet – kommer upp i grupperna och med en stigande frekvens genom åren. Samtalen brukar kretsa kring att analysera klichéer och tappa ur fördomar.
Ungdomssamtalarna är en verksamhet inom Utbildningsförvalt- ningen som bedrivs i projektform sedan 1988 finansierad med stat- liga hiv-medel. Målgrupp är elever i åk 9 och åk 2 i gymnasiet. Samtalen på gymnasiet innebär därmed en fördjupning. Ungdoms- samtalarna utgörs av två team om en man och en kvinna i vartde- ra, vanligtvis är de psykologer och socionomer. Målgrupp är elever i åk 9 och åk 2 i gymnasiet. Årligen möter ungdomssamtalarna cir- ka 3500 ungdomar.
Med det övergripande syftet att ge ungdomarna tillfälle att med- vetandegöra sina värderingar och låta dem se att sex- och samlev- nad är angeläget i deras livsrum samt ställa frågor genomförs sam- talen i smågrupper om 6-8 elever med samtalsledare. Gruppen träf- fas vid tre schemalagda tillfällen (ev. två på gymnasiet). Vid de för- sta träffarna är flickor respektive pojkar uppdelade i skilda grupper och har kvinnlig respektive manlig samtalsledare. Vid den sista träffen samlas pojkar och flickor tillsammans med båda samtalsle- darna. Grupperna är avsiktligt så små och könsuppdelade inled- ningsvis för att skapa förtrolighet. Dessa gruppsamtal är inte me- nade att ersätta skolans egen sexualundervisning utan skall utgöra ett komplement till denna. En iakttagelse har varit att ju mer sex- och samlevnadsundervisning eleverna haft, desto innehållsrikare blir gruppsamtalen.
Regelmässigt görs utvärderingar vilka är genomgående positiva. Av dem framgår att eleverna uttrycker att det är positivt att någon ut- ifrån leder samtalen vilket också i modellen ses som en förutsätt- ning för denna typ av samtal. Det gör att det är lättare att öppna sig och kanske blotta sig inför någon man inte stöter på dagligen, och kanske känner sig dum inför om man sagt något oöverlagt el- ler avslöjande. En aspekt som ofta lyfts handlar om det poängfulla i att samlas i könsblandade grupper och att det både synliggör och bryter upp könsroller. Ungdomssamtalarna ger även feedback till personalen på skolorna.
Den kartläggning som refererats ovan visade att projekt Ungdoms- samtalarna bedömdes som en viktig insats som stärker skolans möjlighet att nå framgång i sex- och samlevnadsundervisningen.99