SRHR’s nuvarande roll är att fungera som ett kunskapsorgan.89
I sitt uppdrag att förmedla kunskap arbetar SRHR även utåtriktat och operativt. För detta utåtriktade arbete har en grupp (”crew”) formerats och arvoderats. Relevant ur ett migrationsperspektiv är att et rör sig om tre yngre män som avsiktligt och grundat i peer- metodologi, valts för att representera samhällets mångfald både i fråga om sexuell läggning och ur etniskt och/eller kulturellt hänse- ende. Gruppen planeras att utökas med tre yngre kvinnor.
På SRHR:s hemsida länkas till NPL Naz Project London.90
NPL är en frivilligorganisation (eg. charity) för “black and ethnic minoriti- es” (BME). Projectet Naz arbetar med sexuell hälsa och hiv- prevention. SRHR påbörjade ett samarbete med dem våren 2009. Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) är organi- satoriskt sett ett programområde vid Socialmedicinska enheten vid UMAS, dvs. Region Skåne är huvudman.
88 Kathe Wedin, avdelningschef.
89 Jakob Axelsson och Hans Knutagard Jakob, hälsoplanerare. 90 http://www.naz.org.uk/
Verksamheten har bedrivits sedan 2004 (då med benämningen Sexuell och reproduktiv hälsa) och i sin nuvarande form sedan 2007. SRHR’s uppdrag är formulerat av Avdelningen för folkhälsa och miljö och finansiering sker via statliga hiv/aidsmedlen på tre- årsbasis. Personalen består av två hälsoplanerare som arbetar hel- tid. Verksamheten utgår från Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne samt De nationella folkhälsomålen (målom- råde 7 och 8; Gott skydd mot smittspridning samt Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa) utöver Socialstyrelsens di- rektiv om hiv/STI. För närvarande pågår ett omstruktureringsarbe- te vars utgång inte är utöver att en nedläggning av Socialmedicins- ka enheten.
I konkretare termer är uppdraget – vilket omformulerats under hösten 2009 - att inhämta, producera och förmedla ny kunskap; identifiera kunskapsluckor inom betydelsefulla arenor för att säkra kvalitet och inriktning av interventionsarbetet; genomföra kompe- tenshöjande arbete på olika områden och identifierade målgrupper (t.ex. utvärderingar av projekt som fått del av de statliga hiv/aids samt genomföra studier). Kunskapsförmedlingen och intresset för nya metoder syftar till att höja kompetensen och kunnande samt utveckla praxis. Uppdraget i sin helhet innebär att SRHR skall vara en resurs för personer som arbetar inom hälso- och sjukvården, kommuner, föreningar och frivilligorganisationer samt strateger, beslutsfattare politiker. Enligt uppdraget skall kunskapsutveckling- en ske tillsammans med universitet, högskolor, aktörer och mål- grupper i regionen.
Verksamhetens utvärderingsuppdrag avspeglas i SRHR’s publika- tionslista (se bilaga) över genomförda utvärderingar publicerade i en rapportserie.91
Andra publikationer gäller utvärdering av kam- panjer genomförda av ungdomsmottagningar (t.ex. klamydiakam- panj, informationskampanjen Komikondom). Till detta kan läggas ett par egeninitierade studier (t.ex. om män som blivit våldtagna av
91 Ett exempel på genomförd utvärdering som ger en bild av SRHR’s sammanhang kan vara Projekt Sexuell Hälsa i Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. Själva projektet startades på initiativ från Kvin- nokliniken, Hudkliniken och Infektionskliniken på Universitetssjukhuset MAS, Ungdomsmottag- ningarna i Primärvården Skåne Sydväst och i samverkan med nämnden för Sydvästra Skånes sjuk- vårdsdistrikt.
män med fokus på upplevelse). SRHR har också publicerat i sam- arbete med RFSL (kring män som säljer sex).
En genomförd konkret aktivitet är återkommande (2 per år) så kal- lade lunchseminarier riktade till personal inom hälso- och sjukvår- den i Region Skåne, inkluderat ungdomsmottagningar, skolkurato- rer och skolsköterskor samt till frivilligorganisationer. Vid dessa seminarier presenteras rapporter presenteras eller ges en relevant föreläsning (t.ex. av en hiv-positiv person). Dessa tillfällen har även haft synergieffekter som kontaktyta med verksamheterna runt om i regionen men även verkat kontaktskapande mellan besökarna. Ett annat projekt som genomförts har gällt ungdomars attityder till kondomer (avrapporterat i rapport 2009:1). I projektet prövades i nära samarbete med ungdomsmottagningar en ny arbetsform (atti- tydfrågor som besvaras genom en pekskärm). Arbetsformen impli- cerade tillfälle för samtal med dem som arbetade i projektet. Pro- jektet var på så vis både en intervention i sig (att påverka kondom- användning, dela ut kondomer/glidmedel, information om hiv/STI och test) och en studie. Utöver detta stärkte arbetsformen samarbe- tet med ungdomsmottagningarna men även med Malmö högskola som var delaktig i framtagandet av verktyget (pekskärm och pro- gramvara).
Ungdomsmottagningar i Skåne
Vad gäller migrationsrelaterade frågor ses de som en integrerad del av verksamhetens vardag och dess kompetens.92
I Malmö har upp- skattningsvis mellan 30-40 % av alla ungdomar som söker sig till ungdomsmottagningarna i Malmö utländsk bakgrund. Emellertid uppkom för ett par år sedan speciella frågor med anledning av att flickor som upplevde en hedersrelaterad problematik sökte sig till mottagningarna. Det gällde förfrågan om så kallade oskuldsintyg och även plastikkirurgi vilket personalen upplevde en osäkerhet in- för hur de skulle agera. Det gällde också i förhållande till att flick- or och pojkar sökte sig till mottagningarna och gav uttryck för att de var utsatta för hedersrelaterat förtryck/våld. För att hantera det- ta utsågs en av ungdomsmottagningarna i Malmö som fick resurser
av Länsstyrelsen att under 2006 arbeta fram både kunskaper och ett genomtänkt förhållningssätt vilket därefter spreds till de övriga mottagningarna. I dagsläget upplever personalen att de kan hante- ra frågeställningarna på ett bra sätt.
Vid ungdomsmottagningarna ingår frågor om hiv som en integre- rad del i hela närmelsesättet till sexuell hälsa och därmed i samta- len med ungdomarna som söker sig till mottagningarna. Eftersom alkohol, tobak och andra former av droger tillhör ungdomskultur integreras även sådana frågor i mötet med ungdomarna. Ung- domsmottagningar genomför hiv-test i de fall samtalet med ung- domen motiverar att det görs (att anamnesen gäller oskyddad sex). I det fall en patient önskar att låta testa sig anonymt ges rekom- mendationen att vända sig till hud- eller infektionskliniken. Dock finns det riktlinjer kring hur man kan förfara om patienten ändå vill testa sig på ungdomsmottagningen och förbli anonym. Persona- len på alla ungdomsmottagningar är medvetet sammansatt av båda könen och har ett genomarbetat HBT- perspektiv.
Under de senaste åren har ungdomsmottagningar i Malmö arbetet utåtriktat mot grupper vilket främst har gäller föräldrar med ut- ländsk bakgrund men även ”invandrarorganisationer”. Ett konkret exempel är att en sjuksköterska (man) har haft samtalsgrupper med föräldrar men också bjudits in till föreningar och samtalat om sexualitet och maskulinitet. På samma sätt har en barnmorska varit ute och talat med kvinnogrupper. En viktig del i detta utåtriktade arbete är att genom samtal med föräldrar försöka få bort en laddad stämpel som ungdomsmottagningar ofta har och en felaktig di- rektkoppling till sex som det förekommer att föräldrar upplever som negativ. Informationen syftar på så vis till att höja föräldrar- nas förtroende för verksamheten.
Sedan 1 november 2009 finns en tjänst som verksamhetschef vilket är en helt ny och sammanhållande funktion för Skånes 12 ung- domsmottagningar vilka sedan 2009 är samlade i en organisation med ett gemensamt formulerat basuppdrag. Denna organisatoriska förändring är ett resultat av en kartläggning och genomlysning som
påbörjades 2005 som bland annat påvisade att tillgängligheten va- rierade i länet. Ungdomsmottagningarna tillhör nu organisatoriskt sett primärvården. I likhet med primärvården är ungdomsmottag- ningarna indelade i de fyra närvårdsområdena inom Region Skåne. (Malmö/Trelleborg, Lund/Eslöv/Landskrona/Ystad, Helsingborg /Ängelholm, Kristianstad/Hässleholm). Utöver dessa finns fem filia- ler (i Bjuv, Höganäs, Klippan, Svedala och Vellinge) vars personal- sammansättning och bemanning inte motsvarar vad beteckningen ungdomsmottagning avser i enligt FSUM’s kriterier (Föreningen för ungdomsmottagningar). Utöver detta finns en ungdomsmottagning i Simrishamn i Caremas regi.
Ungdomsmottagningarna vänder sig till personer i åldersgruppen 12-23 år enligt principen om fritt vårdsökande. Merparten som sö- ker sig till ungdomsmottagningarna är mellan 16-18 år. Personal utgörs av undersköterskor, barnmorskor, kuratorer, manliga sjuk- sköterskor, psykologer, gynekologer, psykiatriker, allmänläkare, barnläkare och venereolog och de erbjuder bland annat utdelning av preventivmedel, undersökningar, provtagning, behandling och rådgivning i fråga om hiv/STI. Samtliga ungdomsmottagningar in- går i nätverket Skånes ungdomsmottagningar (SKUM).
Det finns en manlig sjuksköterska vid var mottagning vilket visat sig öka besöksfrekvensen för manliga patienter (oavsett sexuell läggning). De sjuksköterskor som är män i personalen går för när- varande en ett-årig utbildning (delvis på distans) i Göteborg i regi av RFSU i syfte att specialistutbilda personalen i andrologi.
I arbetet med ungdomarna är det personliga mötet och samtalet det bärande elementet. Däremot i den utåtriktade verksamheten – vil- ken enligt det formulerade basuppdraget skall motsvara 5-7 % av aktiviteterna. Samtliga åk 8 på högstadiet bjuds in till ett stu- die/informations besök på mottagningarna. Utöver detta har verk- samheten också utåtriktad verksamhet som riktar sig till utsatta grupper eller till grupper där deras kunskap är efterfrågad.