Hälsoundersökningar är en central del av verksamheten vid Flykting- hälsan. Som framgått ingår hiv-test i hälsoundersökningen. I samtalet ingår även information om ”säker sex” och kan dela ut kondomer till både män och kvinnor. Inom verksamheten bedömer man sig vara sen- sibel för frågor kring genus och sexuell läggning vilket genomgående övervägs (d.v.s. är ”mainstreamat”). Sexuell läggning aktualiseras även
i samtal med verksamhetens kurator. Det förekommer både att patien- ter talar öppet om sexualitet (t. ex. MSM) likaväl som att det är en känslig fråga. Arbete med hiv/STI har således två ansatser; tester och information i preventivt syfte. Utöver detta ges information till perso- ner som lämnat positivt hiv-test. Detta görs tillsammans med infek- tionsläkare och kurator från Infektionskliniken. De kommer till Flyk- tinghälsan och tar med sig patienten direkt till kliniken för planering av behandling
Inom ramen för hälsoundersökning görs test för hepatit, hiv och syfilis men även tuberkulintest (röntgen genomförs beroende på testresultatet) samt tropikprover på barn (avföringsprov). Alla under 18 år träffar all- tid läkare. Utöver det förs ett samtal om patientens hälsa i mer allmän- na termer samt tas en anamnes och utförs påkallade undersökning- ar/tester (t. ex. blodtryck). Hälsoundersökningen sker vid ett enstaka tillfälle och endast om testresultat som är avvikande skall meddelas kallas personen igen. Det innebär att den övervägande delen som ge- nomgår en hälsoundersökning träffar Flyktinghälsan vid ett tillfälle. I dagsläget ligger man efter med att kalla personer till hälsoundersök- ning och har därför fått en extra resurs 25% 1/10-09. Eftersläpningen hänger samman med att de asylsökande som kommer just nu är relativt sett sjukare än vad som tidigare varit fallet. Medelåldern är högre och sjukligheten likaså. Det är mer vanligt förekommande med diagnostise- rad diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar hos dem över 50. Även de mellan 30 och 50 är sjukare än tidigare. Organiseringsmässigt försöker Flyktinghälsan ”passa på” att genomföra hälsoundersökningen när pa- tienten söker på egen hand.
Preventivt arbetet med hiv/STI utförs även vid boenden för ensam- kommande asylsökande barn som i praktiken är tonårspojkar. På bo- ende för ensamkommande barn ger en sjuksköterska information om säker sex och talar om sex och samlevnad detta är en liten bit av in- formationen, hon lägger större vikt vid kost, motion och sömn då detta kan vara ett stort problem hos ungdomarna. I hennes arbete ingår även att stötta personalen i deras arbete. Det händer ofta att pojkarna på dessa boenden söker sig till Flyktinghälsan vilket ibland kan vara av
anledningar som ”normalt” sett inte behöver föranleda vårdsökande på en vårdcentral.
Malmö stad kräver att alla barn skall hälsoundersökas oavsett form av migration innan de börjar skolan. Flyktinghälsan riktar sig därför till samtliga nyanlända barn (alla skrivs in på Värner Rydén skolan). Här ingår till exempel barn till en person som invandrat till Sverige för att ingå äktenskap. Organisationsmässigt är det en specialinriktad sjuk- sköterska som på denna grund når alla nyinvandrade barn. I samband med att barnet undersöks, hälsoundersöks oftast även den medföljande föräldern. Det gäller även ungdomar som ska börja i förberedelseklass inför gymnasiet samt ungdomar som bor på boenden för ensamkom- mande barn genomgår hälsoundersökning. Sett från Flyktinghälsans horisont framstår skolan (grund- och gymnasieskolan) som en arena som kan användas mer i fråga om hiv/STI preventivt arbete. Ett exem- pel kan var att kunna låna lokal på skolan för hälsoundersökningar. Erfarenheten har visat att även irreguljära migranter söker sig till Flyk- tinghälsan. Sedan Region Skåne våren 2008 införde en policy som ger f.d asylsökande som fått avslag på sin asylansökan samma rätt till vård som asylsökande har ett tiotal personer i denna situation sökt sig till Flyktinghälsan. Emellertid skedde detta redan tidigare.
Huvudman för Flyktinghälsan i Malmö är Region Skåne. Flyktinghäl- sans uppdrag är att ge vård åt asylsökande vuxna och barn. Upptag- ningsområdet idag är Malmö men även andra kommuner inom gamla sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt.
Det är en vårdcentral och ingår organisatoriskt i primärvården och har funnits sedan 2006 i nuvarande form och sedan 1997 då den startade inom ramen för en vårdcentral (Törnrosen) på den tiden gjordes endast hälsoundersökningar, när det gällde sjukvård skulle den sökande vända sig till vårdcentral i närområdet, utifrån boende adress. På mottagning- en finns barnavårdsmottagning, distriktssköterska, sjuksköterska, läka- re, kurator, psykolog, läkarsekreterare och tolk tolken är ej anställd här, bokas genom tolkförmedling. Verksamheten har under hösten 2009 varit föremål för utredning (eller politisk diskussion) och föresla-
gits läggas ner. Bakgrunden till detta ligger i det nyligen införda syste- met Hälsovalet. Eftersom Flyktinghälsan är en s.k anlagsverksamhet med anslag från Migrationsverket och Region Skåne finns svårigheter att integrera verksamhet i det nya systemet som bygger på att patienter ”listar sig”. Grundtanken vid tillblivelsen av Flyktinghälsan var att asylsökande skulle tillhöra en vårdcentral just mot bakgrund av att det generellt sett är en grupp som flyttar mycket vilket i sin tur innebär flerfaldiga byten av vårdcentral. Emellertid fick Flyktinghälsan besked i början av september om uppskov med beslut om nedläggning ett år (2010). Efter detta är det osäkert.Verksamheten har således ingen möj- lighet till planering i längre tidsperspektiv.
Utöver målgruppen asylsökande (barn och vuxna) utgörs den av anhö- riga till asylsökande- familjeanknytning vilka erhåller hälsoundersök- ning men inte sjukvård vid Flyktinghälsan. Patienterna är inskrivna på vårdcentralen en månad efter eventuellt PUT. Även om en patient skul- le vilja gå kvar är inte det möjligt. Även anhöriga med anknytning till invandrare som inte är eller varit asylsökande likaväl som till svenska medborgare i allmänhet (t.ex. en person som invandrat till Sverige för att ingå äktenskap) kan aktualiseras på Flyktinghälsan i de fall perso- nen har barn vilket då sammanhänger med att Flyktinghälsans uppdrag att genomföra hälsoundersökningar.