Verksamheten kan indelas i fyra faser. Varje fas inrymmer de metoder som an- vänts för att nå syftet med projektet (figur 4). De fyra faserna följer till största del en tidslinje, men överlappar varandra till viss del.
Fas 1: Skapa en arbetsplattform Fas 2: Förberedande inför gymnasieval
• Lära känna verksamheten
• skapa goda relationer till elever och skolpersonal
• kartlägga målgruppens önskemål och behov Enkät och muntliga undersökningar • teoretiska lektioner och studiebesök om:
Hur en förening fungerar Hur samhällsutveckling påverkar arbetsmarknaden
• inspirationsdagar
• Aktiviteter efter skoltid, främst idrott men även samkväm
• skollovsaktiviteter
• informativa studiebesök till gymnasieskolor • Skräddarsydda prova-på-utbildningar
Samverkan: Rosengårdsskolan – Framtidsprojektet – Gymnasieskolor • yrkesinformation från företagsvärlden
genom studiebesök:
samverkan: näringslivet – Framtidsprojektet – Rosengårdsskolan
• elevernas delaktighet och inflytande Deltagarråd (elevrepresentanter och projektgruppen)
Individuella val av prova-på utbildningar
Fas 3: Förberedande inför yrkesval Fas 4: Gymnasieval, föreningsliv & näringsliv
• utöka utbudet av prova-på utbildningar • yrkespröva utifrån gymnasieval • Arbetsmarknadsinformation
Första mötet med arbetsgivare cV-skrivning och vad en referens är Studiebesök på olika företag • Vägen in i föreningslivet:
Skräddarsydda ledarskaps- och domarutbildningar
Synliggöra föreningsarbete
• Prova-på-utbildning matchas med elevens preliminära gymnasieval
• Vägen in i föreningslivet
Förstärka våra nyvunna ledare & fånga nya Studiebesök hos andra sorters föreningar • Vägen in i arbetslivet
Företagskontaktnät synliggörs och fördjupas Matcha företag och elev
Arbetsmarknadsdag för unga Studiebesök på arbetsförmedlingen Söka ferie- och helgarbete
• öppet hus på Rosengårdsskolan med inbjudna gymnasieskolor
Skolledningen vid Rosengårdsskolan var med redan vid ansökan om projektmedel och har hela tiden varit väl införstådd med projektet och dess syfte. Detta till trots, har det varit viktigt för FC Rosengård som en extern aktör, men även för projektet i sig, att inledningsvis skapa en arbetsplattform (fas 1). Det handlade först och främst om att skapa en förståelse för skolans verksamhet, informera om projektet och dess syfte samt skapa goda relationer till skolpersonalen och eleverna. För att kunna gå vidare på ett bra sätt lade FC Rosengård ned mycket tid och engagemang ner under den första fasen. Övriga faser är mer direkt inriktade mot projektets mål.
Sammantaget har Framtidsprojektet under de första två åren arbetat med flera olika sorters insatser. Som synes är projektet mångfacetterat och har ett helhets- perspektiv. Först efter projektets slut hösten 2012 går det att utvärdera huruvida det har uppnått sitt syfte.
Röster om och i projektet
Hösten 2011, halvvägs in i projektet, genomfördes en workshop med eleverna för att samla in deras upplevelser och tankar om projektet. Det framkom att de över lag tycker att Framtidsprojektet är bra och att de är tacksamma för den hjälp de fått genom projektets verksamhet. Följande citat är talande för vad eleverna tyc- ker:
Jag tycker framtidsprojektet är bra för vår framtid. De hjälper oss att hitta och välja en bra linje till gymnasium. De hjälper oss att hitta bra praktikplats. Det var mycket bra när vi besökte olika gymnasium. Jag tackar de väldigt mycket för vad de gjorde för oss och hjälpte oss. Det är bra och roligt att jobba med dem. Tack!
Orden ”hjälper oss” är vanligt förekommande hos eleverna. Orden är då kopp- lade till frågor om studier eller framtid. Formuleringar av det slaget kan vara en indikation på att eleverna ser sig själva som passiva aktörer som ska bli hjälpta av externa aktörer, i detta fall av Framtidsprojektet. Det är mycket viktigt att projek- tet medvetandegör eleverna, så att de ser sig själva som aktiva aktörer. Samtidigt är det ett gott tecken att gruppen upplever att de har nytta av projektet och blir hjälpta av det.
Besöken på gymnasieskolor har uppskattats av eleverna. De har fått en bättre in- syn i vad som sker där och vad som krävs för att studera på gymnasiet. En del av eleverna uppgav att de ville besöka gymnasieskolorna oftare och under en längre
tid. Över lag tycker de att det är givande att besöka andra platser utanför Rosen- gård. Det bidrog till möten med nya människor och vänner. En elev berättade:
Jag tycker verkligen om framtidsprojektet för de hjälpte mig med jät- temycket saker. Det viktigaste var att jag fick mer kontakter med hjälp av dem. Med kontakter menar jag att till exempel när vi gjorde studie- besök på Malmö Borgargymnasiet så har jag verkligen träffat trevliga människor. Några av dem har jag träffat igen.
En avgörande del av Framtidsprojektet är den verksamheten som har som syfte att vidga elevernas vyer. De flesta elever som vi pratade med hade positiva upp- levelser av Framtidsprojektet. De ansåg bland annat att de tyckte att projektet bör fortsätta även i andra klasser, att killarna håller sig lugna när de är med FC Rosengård och att projektet hjälper eleverna att finna sin väg till gymnasiet och yrkeslivet. Däremot tyckte eleverna både bra och mindre bra om projektets olika aktiviteter. Exempelvis nämnde någon att ett studiebesök inte var så kul, medan en annan tyckte att en efter-skolan-aktivitet var mindre rolig. Vid en följdfråga om varför blev svaren knapphändiga. Det kunde handla om att eleverna inte gillade just den aktiviteten eller att personen som de träffat på studiebesöket var tråkig. Samtliga elever angav att minst en av de aktiviteter som projektet anordnade var bra och rolig.
Arbetet med projektet har ingalunda varit fritt från motstånd och motgångar. Ett fåtal elever upplever att Framtidsprojektet lovat saker som sedan inte har hållits. Några av dessa elever lyfte upp ett exempel där de fått besked om en aktivitet som sedermera var tvungen att ställas in. Ett par av eleverna upplevde att projektets fö- reträdare inte lyssnar fullt ut på deras önskemål. Hos ett antal elever fanns också redan från starten en misstro mot att vuxna kliver in i deras liv. Det är därför vik- tigt att projekt som Framtidsprojektet arbetar tålamodigt och att man långsiktigt bygger upp en god relation till målgruppen. Sedan hösten 2010 har eleverna till exempel via ett deltagarråd haft möjligheten att göra sina röster hörda.
Skolans personal (skolledning och mentorer) är positivt inställda till Framtids
projektet och dess verksamhet. Under det gångna året har projektets företrädare
haft regelbundna möten med dem. Skolans personal har, liksom eleverna, särskilt uppskattat prova-på-utbildning där eleverna besökt gymnasieskolor. En mentor menade att det är ett bra initiativ och ett ypperligt tillfälle för högstadie- och gym- nasieskolorna att samarbeta.
Mentorerna menade att eleverna blivit mer medvetna om hur det är att gå på gym- nasiet och vad som krävs för att studera där. Dessutom, anger mentorerna, att eleverna genom besöken på gymnasieskolorna får en större insikt i vad de vill läsa efter högstadiet.
Avslutningsvis har skolledningen och mentorerna väckt frågor som kan vara värda att fundera närmare på:
• Hur når man de elever som inte förstår att projektets verksamhet är en stor möjlighet för dem?
• Hur gör man för att involvera föräldrarna mer i projektet? • Hur många projekt klarar skolan och eleverna av?