De SFI-lärare som var involverade i projektet fick möjlighet att bedöma både föreningsinformationen och matchningen. Nästan samtliga tillfrågade (14 av 15) ansåg att den information som de nyanlända fått var bra eller mycket bra. Lika många ansåg att kvalitén i föreningsinformatörernas insatser var bra eller mycket bra. Vidare menade sex lärare att matchningen fungerat bra. Lika många sade sig inte veta. Tre ansåg att det hade fungerat dåligt eller mycket dåligt.
Utifrån ovanstående kan man konstatera att föreningsinformationen hade fung- erat bra beträffande både innehåll och utförande. Däremot är SFI-lärarnas kän- nedom om matchningen begränsad, och det finns vissa problem i uppföljningen av deltagarna. Följande citat är talande för vad tjänstemän, SFI-lärare och intro- duktionsansvariga ansåg om projektet:
Informationen har varit bra och eleverna intresserade, men vad som sedan händer vet vi tyvärr väldigt lite om eftersom våra elever går gan- ska kort tid hos oss och elever börjar eller slutar kontinuerligt varannan vecka.
Projektet har gjort mycket för att engagera och entusiasmera eleverna att ta steget ut i föreningslivet. Vi är en liten kommun och ibland har det varit svårt med matchning och hinder som transport och ekonomi har kommit emellan.
Vad har då projektets verksamhet betytt för deltagarna? Fritidsvetaren Ebba So- fiadotter Lepic intervjuade 17 deltagare. Hon beskriver att de upplever att infor- mationen har berikat dem och gett värdefull kunskap om hur de kan underlätta sina egna integrationsprocesser. För elva av intervjupersonerna var kontakten med projektet avgörande för att de skulle börja engagera sig i en förening. Andra sade sig redan ha prövat föreningsaktiviteter tidigare eller åtminstone haft tankar på att söka sig till en förening. I några få fall hänvisade de i stället till bristande språkkunskaper eller andra orsaker till att de inte kontaktat en förening. Samtliga menade dock att informationen om föreningsverksamheten i Skåne hade utgjort ett stöd och en hjälp. Därmed vågar vi hävda att projektets insatser behövs och att dessa upplevs som värdefulla av de nyanlända personerna.
För de nyanlända som engagerat sig i föreningar sig föreningar har det medfört ytterligare positiva effekter. Så här beskrev en 28-årig man sina upplevelser:
Ja jag har fått nya vänner, det finns en man som har kommit från Små- land, han är inte från min stad… han är min bästa kompis och han ring- er alltid till mig om vi ska spela. Och ibland om jag inte kan spela han ringer och frågar om vi ska kolla på matchen. Det finns många som är trevliga faktiskt.
En 44-årig kvinna beskrev i sin tur sina erfarenheter från sina föreningsengage- mang på följande vis:
En gång på [min förening] man berättade om Sverige, om olika system och hur det fungerar här […]. Om det politiska systemet, vilka partiet och vi ställde många frågor om Sverige […]. Vi hade ett tema om reli- gion också, vi berättade om olika religioner, om svenskt system, svens- ka människor, aktiviteter och föreningar.
Sofiadotter Lepic undersökte bland annat vad deltagarna hade för uppfattningar om vad en förening är. Två typer av svar framkom: En förening är en arena där människor med samma intressen möts. En förening samlar människor och skapar en social gemenskap. En 30-årig man svarade till exempel:
Att skapa lite sällskap, sen alltså förening, det är där man kan fixa, man kan göra allt. Till exempel träffa folk, spela eller ordna. Man kan göra genom föreningen allting.
Ett fåtal av de intervjuade deltagarna upplevde att mötet med föreningen inte in- friade deras förväntningar och att bemötandet av dem kunde ha varit bättre. Del- tagarnas negativa upplevelser hade kunnat lösas genom att föreningen var bättre förberedd på att ta emot nyanlända. Åttio procent av de föreningar som besvarat den enkät som utvärderaren lämnade ut upplever att föreningslivet är en bra inte- grationsarena men att den kan bli bättre. Nedan följer tre citat som beskriver vilka problem eller hinder som föreningarna ser:
Föreningar har ofta inte så mycket resurser och då finns ofta heller inte utrymme för att fokusera på integrering om det inte redan ingår i or- dinarie arbete.
Vi har inte kunskaperna för att driva speciella integrationsprojekt. Det finns både språkliga och kulturella hinder som vi måste få hjälp att komma över. Detta är inget vi orkar med att driva i egen regi. I en del
vad detta är för något och att det är öppet för alla att deltaga i fören- ingsverksamheten.
Att vi måste bli bättre på att utbilda våra ledare så de kan möta till ex- empel barn från andra länder samt våga integrera genom att beskriva att samma regler gäller för alla och att stå fast vid det. Gör man det, blir man snabbt en del av laget. Kräver mod och kunskap.
Citaten visar att problemen och hindren är kopplade till föreningarnas resurser i form av pengar, stöd och utbildning. Det är därför nödvändigt att samtliga invol- verade aktörer är villiga att investera de resurser som krävs för att projektet ska bli lyckosamt.
Vad tyckte då föreningarna om föreningslivet som en integrationsarena? Ovan nämnda enkät skickades ut till föreningar som inte hade varit med i projektet, men som var verksamma i de kommuner där modellen Integration i förening hade använts. Fyrtiosex föreningar besvarade enkäten. Resultaten visar bland an- nat följande:
• 80 procent ansåg att deras förening fungerar som en bra integrationsarena, men att den kan bli bättre.
• 79 procent har valt att hålla en låg medlemsavgift så att alla, oberoende av eko- nomiska förutsättningar, kan delta.
• 60 procent driver eller har drivit projekt för att främja integration.
• 77 procent arbetar aktivt med att prata med medlemmar om vikten av att visa respekt för och hänsyn mot alla, oberoende av bakgrund.
• 70 procent har intresse av att arbeta mer med integration.
• 72 procent hade arbetat mer med integration om de hade fått mer resurser (ut- bildning, ledare, pengar).
Vad tycker då föreningarna om vilka möjligheter och styrkor föreningslivet har som integrationsarena? Här kommer ett axplock av skilda röster som förmedlar flera olika synsätt och erfarenheter:
Föreningslivet och den idéburna sektorn har en unik möjlighet att sam- la människor oavsett bakgrund i gemenskap och aktivitet. Det främjar engagemang och drivkrafter och kan, om det bedrivs av inspirerande förebilder och ledare, vara en arena där unga får träna i sitt ledarskap, får lära genom att göra och får utvecklas i en kreativ och inkluderande miljö.
Alla inom idrotten lär sig att respektera och umgås med andra männi- skor över generationsgränser samt kulturella och etniska gränser. Stora möjligheter! Vårt lag med killar 16–17 år (cirka 35 killar) är en blandning med medlemmar från Löddeköpinge i norr till Svedala i ös- ter och Tygelsjö i söder plus från alla stadsdelar i Malmö. Den förstå- else för andra kulturer, bakgrunder och förutsättningar som vi har där är helt unik. En sammanhållning som helst skall upplevas!
Att man samlas kring intresset för idrotten! Genom att fostras in i en lagsport som fotboll där man måste acceptera varandra för att ha nå- gon möjlighet att vinna matcherna.