6. Diskussion
6.3 Psykosociala aspekter
En central aspekt som uttrycktes i intervjuerna var skolpersonalens beskrivning av elevgruppen som välfungerande, omtänksam och accepterande mot varandra och varandras svårigheter. I videomaterialet noterades flera tillfällen av elevernas tålamod, omtanke och stöttande attityder
gentemot varandra. Tidigare studier visar att det finns en ökad mobbningsrisk för elever med språkstörning både i ordinarie och anpassade klasser (Knox & Conti-Ramsden, 2003; Laws, Bates, Feuerstein, Mason-Apps & White, 2012; Savage, 2005). Förekomst av mobbning eller kränkande beteenden mellan eleverna framgick inte i intervjuerna vilket tyder på att den psykosociala miljön är välfungerande i språkklassen.
Avsaknad av anpassning av kunskapskrav uttrycktes som den mest utmärkande problematiken kring elevernas skolsituation. Den bild som Riksförbundet Attention (2014), SPSM (2018) och SOU (2016) ger kring att elever med språkstörning har svårt att uppfylla skolans kunskapskrav överensstämmer med skolpersonalens beskrivningar av elevernas begränsade måluppfyllelse i föreliggande studie. Flera i personalgruppen uttryckte att eleverna bör få anpassade kunskapskrav. Skollogopeden redogjorde för hur avsaknad av anpassning av kunskapskraven kan hindra eleverna från att nå skolans mål, varför en språkklassverksamhet kan vara svår att motivera baserat på måluppfyllelse. Vidare nämnde hon att andra aspekter också bör mätas i en språkklass vilka var välmående, trivsel, initiativtagande i klassrum samt bekräftelse i klassrum. Intervjudeltagarna beskrev att eleverna trivs i språkklassen och elevernas initiativtagande i klassrummet synliggjordes i videoanalysresultaten. Språkklassmiljön i föreliggande studie verkar vara viktig för eleverna utifrån sociala, psykologiska och emotionella värden baserat på skolpersonalens beskrivningar. De psykosociala aspekterna kan antas vara värdefulla att belysa då det finns en ökad risk för barn med språkstörning att drabbas av psykisk ohälsa som vuxna (Law, Rush, Schoon & Parsons, 2009).
Både psykosociala aspekter och akademiska färdigheter är viktiga element i skolan. Föreliggande studie belyser lärarnas positiva beskrivningar av elevernas trivsel i skolan. Det faktum att
eleverna med språkstörning har svårt att uppfylla kunskapskraven kvarstår och detta är problematiskt. Law, Rush, Schoon och Parsons (2009) visar i sin studie att barn med språkstörning har en ökad risk att bli arbetslösa i vuxen ålder. Uppfyllda kunskapskrav och godkända betyg är en förutsättning för att eleverna ska kunna få en större valmöjlighet gällande utbildning och framtida yrken. I föreliggande studie beskriver klasslärare och logoped hur elever med språkstörning hamnar mellan stolarna i skolsammanhang. Nyligen publicerade utredningar och rapporter bekräftar att skolsituationen ofta är problematisk för denna elevgrupp (SOU, 2016; SPSM, 2018). Föreliggande studie rör en elevgrupp som är placerad i en anpassad
undervisningsgrupp men som trots detta inte uppfyller skolans kunskapskrav. Insatser och anpassningar som både gynnar de psykosociala aspekterna och de aspekter som berör
måluppfyllelse behöver utvärderas och inrättas för att skapa en likvärdig utbildning för alla elever med språkstörning.
6.4 Metoddiskussion
För att kunna uppfylla studiens syfte användes metoder som gav studien en kvalitativ ansats. En kombination av semistrukturerade intervjuer och videoanalys möjliggjorde ett omfattande analysmaterial vilket kunde bidra till en större inblick i elevernas skolsituation. Intervjudeltagarna bestod av olika yrkesprofessioner som träffar eleverna i olika sammanhang och bidrog därmed till olika infallsvinklar på elevernas skolsituation. Valet att genomföra semistrukturerade intervjuer möjliggjorde även att studieförfattarna kunde ställa följdfrågor kring områden som intervjupersonerna lyfte som relevanta (Bryman, 2011, s. 415). Däremot kan vissa av följdfrågorna ha varit ledande vilket kan ha styrt deltagarnas svar åt en viss riktning. De teman som intervjuguiderna bestod av kan ha bidragit till att andra viktiga områden inte uppmärksammades. Deltagarantalet var lågt men då studien är kvalitativ är inte heller syftet att den ska vara representativ utan i stället belysa deltagarnas åsikter och perspektiv i olika frågor. Eftersom det även var få elever som deltog i föreliggande studie kan resultaten inte generaliseras till andra elevgrupper med språkstörning. Resultaten kan i stället belysa och komplettera beskrivningar och teman som uppmärksammats i andra studier och offentliga utredningar (ex. Brinton, Fujiki, Campbell Spencer & Robinson, 1997; Andersen Helland, Lundervold, Heimann & Posserud, 2014; Knox & Conti-Ramsden, 2003; Laws, Bates, Feuerstein, Mason-Apps & White, 2012; SOU, 2016; SPSM, 2018). Den enkät som planerades för vårdnadshavare genomfördes inte då svar från vårdnadshavarna uteblev. Enkätundersökningen hade kunnat bidra med ett föräldraperspektiv och därmed breddat studien ytterligare.
Inspelningsutrustningen i klassrummet kan möjligtvis ha påverkat studiedeltagarnas naturliga beteenden då det kan upplevas som obehagligt att bli filmad. Beslut togs att välja en mindre bordsmikrofon för att få en mer diskret apparatur som skulle uppfattas som mindre skrämmande av eleverna. Användande av två kameror åskådliggjorde fler detaljer (Mondada, 2006) och gav två visuella perspektiv vilket var hjälpsamt vid videoanalys. En nackdel med stationära kameror noterades vid tillfällen då eleverna rörde sig fritt i klassrummet och därmed utanför kameravinkelns räckvidd. Vid dessa tillfällen gick visuella detaljer förlorade vilket hindrade analys av viss klassrumsinteraktion. I föreliggande studie har samtalsanalytiska fenomen relevanta för deltagande i kommunikativa projekt studerats. Andra intressanta samtalsanalytiska fenomen
som förekommit i videomaterialet har därför uteslutits i analysen men skulle kunna bidra till intressanta upptäckter i andra avseenden och i framtida studier.
6.5 Slutsatser
Det empiriska undersökningsresultatet klarlägger skolsituationen som utmanande utifrån skolans kunskapskrav för eleverna med språkstörning. Språkklassverksamheten fyller flera viktiga funktioner för denna elevgrupp, som återges som en grupp som hamnar mellan stolarna i skolsammanhang, då den är gynnsam utifrån perspektiv på språkliga anpassningar, välmående och trivsel. Det vanligaste sättet för eleverna med språkstörning att bli deltagare i kommunikativa projekt var genom självinitierat deltagande riktat till skolpersonalen. Trots elevernas språkliga svårigheter visar föreliggande studie en i många fall välfungerande kommunikation i klassrumsaktiviteter och eleverna kan framgångsrikt både initiera och delta i kommunikativa projekt i klassrummet.
Resultatet av studiens videoanalys visar på mestadels välfungerande samspel hos eleverna med språkstörning, men även mindre välfungerande samspel förekommer. Elevernas skolmiljö karaktäriseras av mycket stöttning som kan ses som kompensatoriska strategier som sker av såväl lärare som elever i klassrummet vilket möjliggör och stöttar deltagande i kommunikativa projekt. Den stöttning och anpassning som ges av lärare och elever kan utifrån Perkins (2005) emergenta modell för pragmatik ses som kompensatoriska strategier i interaktionen. Studiens resultat är inte representativa på någon högre nivå utan enbart för deltagande elever, varför ämnet behöver studeras vidare. Studien är betydande för skolpersonal, inklusive skollogopeder, som möter barn med språkstörning i skolan då den belyser hur dessa elever kan bli delaktiga och få inflytande i klassrumsaktiviteter. Studien är även viktig för logopeder som möter barn med språkstörning då den visar att det finns ett fortsatt behov av logopedstöd under skolåren. Barnen har uppenbart fortsatt behov av stöttning, men många gånger lämnas ansvaret över på skolan och elevhälsan som i många kommuner saknar tillgång till skollogoped (SOU, 2016; SKL, 2015). Det bör vara en självklarhet att logoped ska ingå i skolans elevhälsoteam. Eftersom flera studier vittnar om att lärare har bristande kunskap om språkstörning (SOU, 2016; Dockrell & Lindsay, 2001; Glover, McCormack & Smith-Tamaray, 2015) och eftersom barn med språkstörning fortsätter ha språkliga svårigheter även i skolåldern (Nauclér & Magnusson, 2000; Brinton, Fujiki, Campbell Spencer & Robinson, 1997; Andersen Helland, Lundervold, Heimann & Posserud, 2014) motiverar detta att logopedens roll inom skolan är viktig och bör vara mångfacetterad. Skollogopedens roll bör
anpassas utifrån de behov som föreligger i skolverksamheten. Logopedens arbetsområden kan utgöras av språklig träning med elever med språkstörning enskilt eller gruppvis men också av konsultation till skolpersonal.
6.6 Framtida studier
Studien är begränsad i den grad att den ger en inblick i en specifik verksamhet, varför fler studier behöver göras för att bredda perspektivet på skolsituationen för elever med språkstörning. Det vore av intresse att i framtida studier fortsätta undersöka deltagande i kommunikativa projekt bland elever med språkstörning i klassrumssituationer dels i särskilda undervisningsgrupper, dels i ordinarie klassrum som är den vanligaste undervisningsformen för elever med språkstörning. I framtida projekt skulle det även vara av intresse att inkludera såväl föräldraperspektiv som elevperspektiv på upplevd skolsituation. Ytterligare en aspekt som skulle vara betydelsefull att studera är elevgruppens deltagande i kommunikativa projekt i integrerad undervisning och på raster.
7. Referenslista
Andersen Helland, W., Lundervold, A., Heimann, M. & Posserud, M-B. (2014). Stable associations between behavioral problems and language impairments across childhood - The importance of pragmatic language problems. Research in Developmental Disabilities, 35(5), 943-951. doi: 10.1016/j.ridd.2014.02.016
Anward, J. (1983). Språkbruk och språkutveckling i skolan [Elektronisk resurs]. Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:458987/FULLTEXT01.pdf
Baird, G. (2008). Assessment and investigation of children with developmental language disorder. I C. Frazier Norbury, J. B. Tomblin & D. V. M. Bishop (Red.), Understanding Developmental
Language Disorders (s. 1-22). West Sussex: Psychology Press.
Bishop, D.V.M. (2014). Uncommon Understanding: Development and Disorders of Language
Comprehension in Children. New York: Psychology Press.
Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T. & the CATALISE 2 consortium. (2017). Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. The Journal of Child
Psychology and Psychiatry, 58(10), 1068-1080. doi: 10.1111/jcpp.12721
Brinton, B., Fujiki, M., Campbell Spencer, J. & Robinson, L. (1997). The Ability of Children With Specific Language Impairment to Access and Participate in an Ongoing Interaction. Journal of
Speech, Language, and Hearing Research, 40(5), 1011-1025. doi: 10.1044/jslhr.4005.1011
Bruce, B. & Hansson, K. (2011). Promoting Peer Interaction. I T. Williams (Ed.), Autism Spectrum
Disorders - From Genes to Environment (s. 313-328). [Elektronisk resurs]. Hämtad från
http://library.um.edu.mo/ebooks/b28351551.pdf
Bruce, B., Hansson, K. & Nettelbladt, U. (2010). Assertiveness, responsiveness, and reciprocity in verbal interaction: Dialogues between children with SLI and peers with typical language development. First Language, 30(3-4), 493–507. doi: 10.1177/0142723710370523
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och
skola - Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryder, T. (1985). Innehållsanalys som idé och metod. Åbo: Akademi.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 2. uppl.). Stockholm: Liber.
Carlberg Eriksson, E. (2016). Språkstörning - en pedagogisk utmaning: ett stödmaterial för dig
som möter tonårselever. (2., uppl.). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Conti-Ramsden, G., Botting, N., Knox, E. & Simkin, Z. (2002). Different school placements following language unit attendance: which factors affect language outcome. International
Journal of Language and Communication Disorders, 37(2), 185-198. doi: 10.1080/13682820110116866
Cromdal, J. (2009). Handlingens konsekvens och tolkningens relevans. Om deltagarorientering inom konversationsanalys. I A. Sparrman, J. Cromdal, A-C. Evaldsson & V. Adelswärd (Red.),
Den väsentliga vardagen: några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (s. 39-73).
Stockholm: Carlsson.
Dockrell, J. & Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties - the teachers' perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369-394. doi: 10.1080/03054980120067410
Glover, A., McCormack, J. & Smith-Tamaray, M. (2015). Collaboration between teachers and speech and language therapists: Services for primary school children with speech, language and communication needs. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 363-382. doi: 10.1177/0265659015603779
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granström, K. (1992). Dominans och underkastelse hos tonårspojkar: en studie av icke-verbala
kommunikationsmönster [Elektronisk resurs]. Hämtad från http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:254966/FULLTEXT01.pdf
Heritage, J. (1984). Garfinkel and ethnomethodology. Cambridge: Polity.
Hutchby, I. & Wooffitt, R. (2008). Conversation analysis. (2., ed.) Cambridge: Polity.
Ingram, J. & Elliott, V. (2014). Turn taking and “wait time” in classroom interactions. Journal of
Pragmatics, 62, 1-12. doi: 10.1016/j.pragma.2013.12.002
Knox, E. & Conti-Ramsden, G. (2003). Bullying risks of 11-year-old children with specific language impairment (SLI): does school placement matter? International Journal of Language
& Communication Disorders, 28(1), 1-12. doi: 10.1080/13682820210152531
Koch, K. (2016). The Influence of Parenting Experience on Special Education Teachers’ Pedagogy. International Journal of Special Education, 31(3), 1-19. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1120684.pdf
Kääntä, L. (2010). Teacher Turn-Allocation and Repair Practices in Classroom Interaction. A
Multisemiotic Perspective. (Dissertation, University of Jyväskylä, Jyväskylä). Hämtad från
https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/22993/9789513938116.pdf?sequence=1&isAllo wed=y
Ladd, G. (1984). Social skill training with children: Issues in research and practice. Clinical
Psychology Review, 4(3), 317-337. doi: 10.1016/0272-7358(84)90006-0
Law, J., Rush, R., Schoon, I. & Parsons, S. (2009). Modeling Developmental Language Difficulties From School Entry Into Adulthood: Literacy, Mental Health, and Employment Outcomes. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 52(6), 1401-1416. doi: 10.1044/1092-4388(2009/08-0142
Laws, G., Bates, G., Feuerstein, M. Mason-Apps, E. & White, C. (2012). Peer acceptance of children with language and communication impairments in a mainstream primary school: Associations with type of language difficulty, problem behaviours and change in placement organization. Child Language Teaching and Therapy, 28(1), 73-86. doi: 10.1177/0265659011419234
Leonard, L. B. (2014). Children with specific language impairment. (2. ed.) Cambridge: MIT Press.
Lerner, G. (1993). Collectivities in Action: Establishing the Relevance of Conjoined Participation in Conversation. Interdisciplinary Journal for the Study of Discourse, 13(2), 213-245. doi: 10.1515/text.1.1993.13.2.213
Lerner, G. (2003). Selecting next speaker: The context-sensitive operation of a context-free organization. Language in Society, 32(2), 177-201. doi: 10.10170S004740450332202X
Linell, P. (1998). Approaching dialogue: talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: John Benjamins Publishing.
Linell, P. (2009). Rethinking language, mind, and world dialogically: interactional and contextual
theories of human sense-making. Charlotte: Information age publishing, inc.
Linell, P. (2011). Samtalskulturer - Kommunikativa verksamhetstyper i samhället, volym 1. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.
Linell, P. & Gustavsson, L. (1987) Initiativ och respons. Om dialogens dynamik, dominans och
koherens. Universitetet i Linköping. Tema Kommunikation. SIC 15.
Maroni, B. (2011). Pauses, gaps and wait time in classroom interaction in primary schools.
Maroni, B., Gnisci, A. & Pontecorvo, C. (2008). Turn-taking in classroom interactions:
Overlapping, interruptions and pauses in primary school. European Journal of Psychology of Education, 23(1), 59-76. doi: 10.1007/BF03173140
Mehan, H. (1979). Learning lessons: social organization in the classroom. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Mondada, L. (2006). ‘Video recording as the reflexive preservation-configuration of phenomenal features for analysis’. I H. Knoblauch, et al. (Ed.), Video Analysis (s. 51-68). Bern: Lang.
Nauclér, K. & Magnusson, E. (2000). Language problems in poor readers. Logopedics Phoniatrics
Vocology, 25(1), 12-21. doi: 10.1080/140154300750045867
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Pragmatik
- teorier, utveckling och svårigheter, del 2. Lund: Studentlitteratur.
Ottesjö, C. (2006). Att fortsätta och att återgå: studier i koherensskapande praktiker i vardagliga
flerpersonssamtal. Rev. uppl. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad
från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33590
Perkins, M. (2005). Pragmatic ability and disability as emergent phenomena. Clinical Linguistics
& Phonetics, 19(5), 367-377. doi: 10.1080/02699200400027155
Perkins, M. (2007). Pragmatic impairment [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-ebooks/detail.action?docID=336067
Riksförbundet Attention. (2014). Språkstörning - en okänd och missförstådd funktionsnedsättning. Hämtad 2020-03-19 från https://attention.se/wp-content/uploads/2015/01/pdf-rapport- sprakstorning-2015-03.pdf
Sacks, H., Schegloff, E. & Jefferson, G. (1974). A simplest systematics for the organization of turn-taking for conversation. Journal for the Linguistic Society of America, 50(4), 696-735. doi: 10.2307/412243
Sahlström, F. (2001). Likvärdighetens produktionsvillkor. I S. Lindblad & F. Sahlström (Red.),
Interaktion i pedagogiska sammanhang (s. 91-110). Stockholm: Liber
Sahlström, F. (2002). The Interactional Organization of Hand Raising in Classroom Interaction.
Journal of Classroom Interaction, 37(2), 47-57. Hämtad från
https://www.jstor.org/stable/23870411?seq=1
Sanger, D., Hux, K. & Griess, K. (1995). Educators' Opinions About Speech-Language Pathology Services in Schools. Language, Speech and Hearing Services in Schools, 26(1), 75-86. doi: 10.1044/0161-1461.2601.75
Savage, R. (2005). Friendship and Bullying Patterns in Children Attending a Language Base in a Mainstream School. Educational Psychology in Practice, 21(1), 23-36. doi:10.1080/02667360500035140
Seedhouse, P. (2004). The interactional architecture of the language classroom: a conversation
analysis perspective. Malden, Mass.: Blackwell Publishing.
Sjöberg, M. (2007). Ibland låtsas jag att jag förstår: en bok om elever med språkstörning. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige.
Skollag (SFS: 2010:800). Hämtad från Riksdagens webbplats https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2014). Särskilda undervisningsgrupper - En studie om organisering och användning
av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan (rapport 405). Hämtad från Skolverket
https://www.skolverket.se/getFile?file=3190
Socialstyrelsen. (2019). Förteckning 2020 över nationella fördjupningskoder till Internationell
statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem - systematisk förteckning (ICD-10-SE). Hämtad 2020-03-19 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
Socialstyrelsen. (2020). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade
hälsoproblem, Systematisk förteckning Svensk version 2020, Del 1 (3) A-G. Hämtad 2020-04-
07 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6570.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). ”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning” -
en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning. Hämtad 2020-03-16 från https://webbutiken.spsm.se/vi-behover-oka- kunskapen-kring-sprakstorning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). För elev med grav språkstörning. Hämtad 2020- 03-16 från https://www.spsm.se/skolalternativ/undervisning-i-specialskola/for-elever-med- grav-sprakstorning/
Statens offentliga utredningar. (2016). Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad
kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Wolters Kluwer
Sverige.
Streeck, J. (2009). Forward-Gesturing. Discourse Processes, 46(2-3), 161-179. doi: 10.1080/01638530902728793
Sun, L. & P. Wallach, G. (2014). Language Disorders Are Learning Disabilities - Challenges on the Divergent and Diverse Paths to Language Learning Disability. Topics in Language
Disorders, 34(1), 25-38. doi: 10.1097/TLD.0000000000000005
Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Nuläge och utmaningar i elevhälsan. Hämtad 2020- 03-19 från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-248-5.pdf
Thornborrow, J. (2002). Power Talk: Language and Interaction in Institutional Discourse [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping- ebooks/detail.action?docID=2036406
Verhoeven, L.T. & van Balkom, H. (Ed.). (2004). Classification of developmental language
disorders: theoretical issues and clinical implications. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum.
Zemel, A. & Koschmann, T. (2011). Pursuing a question: Reinitiating IRE sequences as a method of instruction. Journal of Pragmatics, 43(2), 475-488. doi: 10.1016/j.pragma.2010.08.022