Utmaningar och svårigheter

Kategorin berör vilka brister som upplevs inom skolorganisationen, tankar om kunskapskraven som ställs på eleverna och upplevda svårigheter som är relaterade till elevernas språkstörningsdiagnos och i vissa fall även tilläggsdiagnoser.

Skolorganisatoriska brister. Brister inom skolorganisationen är framträdande bland de

intervjuade. Skollogopeden beskriver att det finns viss organisatorisk oro, svårigheter att hitta rätt personal för verksamheten och att det under de senaste åren varit hög personalomsättning.

Skollogopeden berättar vidare att det saknas rutiner för att följa upp elevernas behov av att ha fortsatt placering i språkklass. En önskan om att följa upp behovet uttrycks. En av lärarna betonar vikten av andra diagnostiska utredningar, när behovet uppmärksammas i skolan, för att kunna stötta elever som visar sig ha svårigheter eller diagnoser utöver språkstörning. Både skollogopeden och en lärare beskriver detta som problematiskt för de elever i klassen som i första hand har en språkstörningsdiagnos.

Det är det här med att hitta personal och hitta en logistik som fungerar och att hitta samarbetsformerna med pedagogerna. Man vill ju att man ska jobba med samma saker fast från lite olika håll och är det så att det är hög personalomsättning och att det är lite organisatorisk oro så kan det vara svårare och då blir det den största utmaningen. (Skollogoped)

Ibland känns det som att det bara rullar på men de är ju inskrivna här och de har ju en språk-, men de har ju mer än det liksom, som behöver jobbas med mer än kanske just språkstörningen. (Klasslärare)

Citatet från klassläraren visar på en brist att följa upp eleverna som skrivs in i språkklassen. I vissa fall kan detta innebära att eleverna har svårigheter som kräver ytterligare anpassningar och resurser som språkklassen inte kan bidra med då verksamheten först och främst är inriktad på att stötta själva språkstörningen.

Avsaknad av anpassning av kunskapskrav. Ett centralt tema bland de intervjuade berör svårigheter

och utmaningar kring de kunskapskrav som ställs på eleverna. Både lärare och skollogopeden nämner kunskapskraven som en utmaning för eleverna i språkklassen trots att eleverna får en stor mängd anpassningar i undervisningen. Skollogopeden beskriver att det är en tuff situation att eleven bedöms utifrån samma förutsättningar som alla andra vid betygssättning. Vidare berättar hon att eleverna hamnar mellan stolarna eftersom de i språkklassen får mycket anpassningar i undervisningen medan mål och betyg inte är anpassade. En lärare berättar om en förälder som frågat om eleven får anpassade betyg i årskurs sex.

Jag hade en förälder som frågade får han anpassade betyg nu för att kunskapskraven är så svåra och de har det så tufft. Om man lär sig läsa i sexan, hur ska man då klara ett nationellt prov där man ska läsa tre sidor med bara text och

svara på svåra frågor? Så någon anpassad kunskapskrav på något vis hade jag önskat i de bästa av världar för de hamnar lite mellan stolarna. (Klasslärare) Man får ju i en språkklass väldigt mycket anpassning i undervisningen hela skoldagarna men sen kommer man till betyg och då är det ju inga anpassningar längre utan då bedöms man utifrån precis samma förutsättningar som alla andra, så det är ju liksom en tuff situation för dem. (Skollogoped)

Underkategorin belyser skolpersonalens åsikter kring avsaknad av anpassade kunskapskrav och betyg för eleverna i språkklassen. Lärarna beskriver att det är orimligt att bedöma eleverna utifrån samma skala som elever utan språkliga svårigheter. Citatet från klassläraren klargör att tankar kring betygsanpassning även har nämnts av en förälder.

Diagnosrelaterade svårigheter. Samtliga intervjupersoner beskriver att språkstörningsdiagnosen

påverkar eleverna både i klassrummet och i samspel på raster. I klassrummet vittnar klasslärarna om att språkstörningen visar sig genom svårigheter att följa instruktioner, svårigheter med läsning och läsförståelse, ordförståelsesvårigheter och bland vissa elever även uttalssvårigheter. Elevassistenten beskriver att koncentrationssvårigheter är tydliga i klassrummet. En lärare belyser det faktum att kompisrelationer kan vara svåra på grund av språkförståelsesvårigheter. Skollogopeden framhåller hur de språkliga svårigheterna påverkar hela skoldagen inklusive samvaro med såväl lärare som andra elever. Konflikter och missförstånd kan uppkomma på raster. Slöjdläraren beskriver de integrerade slöjdpassen som grupperade mellan elevgruppen med språkstörning och eleverna i ordinarie klass. Vidare berättar hon att eleverna från de två klasserna sällan interagerar med varandra.

Vissa har det svårare att kommunicera med varandra och de kanske gör det på fel sätt, eller inte på rätt och fel men att det inte är socialt accepterat, det sociala kanske inte fungerar hos alla. (Elevassistent)

Jag träffade nyss en elev där det hade hänt en situation där eleven bara gått ifrån och de andra förstod inte varför, och så hade det blivit liksom lite dramatiskt kring det, men egentligen var det ju bara att han som gick ifrån hade svårt att uttrycka varför han inte ville vara med längre. (Skollogoped)

Skolpersonalen beskriver att språkstörningen påverkar hela skoldagen. En stor konsekvens av de språkliga svårigheterna visas i socialt samspel vilket framgår av ovanstående citat. Citatet visar att det i kamratrelationer kan bli svårt för elever med språkstörning att göra sig förstådda och förmedla sina tankar.