R ESULTAT - M ARKNADSFÖRINGSMETOD - S OCIAL M EDIA

I frågebatteriets tredje del tillfrågades respondenterna mer djuplodande frågor om bakgrunden till användandet av sociala medier som marknadsföringsmetod och på vilket sätt de nyttjar sociala medier som marknadsföringsmetod. Observera att frågorna i frågebatteriets tredje del endast ställdes till de respondenter som i intervjuns första del deklarerat att de helt eller delvis använder sociala medier som marknadsföringsmetod, det vill säga 12 av 22 respondenter.

Därtill tillfrågades respondenterna om huruvida de använder privata konton, det vill säga samma sociala medier konton som de har mot vänner och familj, eller har separata mäklarkonton det vill säga konton i stil med “Anna Andersson Mäklare” som enbart publicerar och konverserar kring objekt. Inom ramen för frågebatteriets tredje del ställde vi också frågor kring eventuella begränsningar från mäklarnas arbetsgivare kring hur och på vilka sätt de fick marknadsföra sig. Slutligen bad vi respondenterna reflektera över de fördelar respektive nackdelar som de själva ser i nyttjandet av sociala medier som

marknadsföringskanal.

Orsakerna till varför de 12 fastighetsmäklarna började använda sociala medier varierar och svaren skiljer sig åt på många sätt. Några genomgående drag i svaren är dock att

respondenterna upplevde att många andra mäklare, däribland förebilder, använder sociala medier samt att det förväntas av en i rollen att använda sociala medier. Två respondenter, respondent 6 och 14, uttrycker att de ser användandet av sociala medier som en självklar del av att vara mäklare och att de aldrig tidigare reflekterat över om de ska använda eller inte använda sociala medier i sin yrkesutövning.

Omfattningen i användandet av sociala medier varierar även det inom respondentgruppen. Till skillnad från frågan om orsaken till att börja använda sociala medier är dock omfattningen tydligare uppdelad i två läger, som formeras i enlighet med figur 7 nedan:

Figur 7: Respondenternas omfattning av objektsmarknadsföring via sociala medier.

I figur 7 redovisas respondenternas svar på frågan om i vilken omfattning de använder sociala medier som marknadsföringsmetod. 7 respondenter väljer att marknadsföra samtliga objekt som hen ansvarar för försäljning av i sina sociala media-kanaler medan 5 respondenter väljer att endast marknadsföra särskilda objekt. Respondent 14 och respondent 22 uttrycker

exempelvis att de enbart marknadsför objekt som de tror är av särskilt stort intresse för följarna, så som objekt av särskilt högt värde, med unika inslag i bostaden eller som återfinns på en särskilt exklusiv adress. Respondent 13 svarar att han marknadsför objekt som han tror kommer att vara svårare att attrahera spekulanter och budgivare till, med motiveringen att öka chansen till försäljning.

På frågan om huruvida respondenterna nyttjar sina privata sociala medier-konton eller har skapat unika personliga konton för att marknadsföra sig själva som fastighetsmäklare svarar absoluta merparten att de nyttjar sina privata konton, se figur 8 nedan:

Figur 8: Respondenternas val av användandet av privata konton eller skräddarsydda mäklarkonton vid marknadsföring genom sociala medier.

I figur 8 redovisas respondenternas svar på frågan om de använder privata konton, det vill säga samma konton som de använder när de lägger upp bilder från semestern och interagerar med vänner och familj, vid marknadsföring via sociala medier eller om de har skapat unika konton för sig själva som fastighetsmäklare. Det sistnämnda innebär i regel att man skapar ett konto med sitt namn följt av titeln “fastighetsmäklare” och där man inte alls eller i begränsad omfattning interagerar med vänner och familj. Kontot blir således personligt för den enskilda mäklaren men samtidigt mycket kommersiellt och objektorienterat i sin framtoning. 11 av 12 respondenter svarade att de använder sina vanliga privata konton vid all marknadsföring genom sociala medier. Endast respondent 18 avviker från övriga genom att ha skapat separata konton för marknadsföring i sociala medier. Respondent 18 motiverar detta med att han inte vill påtvinga sina vänners och familjemedlemmars flöde med objekt, utan vill bygga en följarbas som aktivt väljer att ta del av de objekt som han förmedlar.

På frågan om hur mäklarbyrån som respondenterna arbetar vid ser på att de marknadsför sig själva genom sociala medier skiljer sig svaren åt. I inget fall är dock mäklarbyrån direkt

negativt inställd till att respondenterna marknadsför sig själva, men i vissa fall finns det uttalade gränser. Respondent 1 och 8 uttrycker exempelvis att de byråer som de arbetar på inte vill att mäklarna ska marknadsföra sig själva med kontaktuppgifter om de inte samtidigt marknadsför byrån de arbetar på och/eller ett objekt som de aktivt förmedlar. Respondent 2 och 5 uttrycker att deras byråer aktivt uppmuntrar dem att marknadsföra objekt i sina privata kanaler och i regel gillar eller kommenterar den typen av inlägg från byråernas sociala media-kanaler.

På frågan om fördelar med användandet av sociala medier som marknadsföringsmetod återfinns en uppsjö av svar och de allra flesta respondenter finner fler än en fördel. De fem fördelar som nämns av flest respondenter återfinns nedan:

1. Genom sociala medier når jag ut till en stor mängd människor och kan med tiden nå ännu fler.

2. Genom sociala medier kan jag interagera direkt med köpare och säljare på ett personligt sätt. Jag öppnar upp mig för dem och det uppskattar de.

3. Kontakten genom sociala medier blir mindre formell än genom mäklarbyråns officiella kanaler och den informella stämningen gör det lättare för mig att bygga band till

köparen/säljaren.

4. Genom sociala medier kan jag kombinera information om objekt med personliga inlägg om mig och min person och kan på så vis bygga upp mitt personliga varumärke.

5. Att marknadsföra mig själv genom sociala medier är mycket kostnadseffektivt gentemot om jag köper marknadsföringsutrymme i andra kanaler.

I termer av nackdelar med användandet av sociala medier som marknadsföringskanal nämns också flera olika argument. Även här nämner i regel respondenterna fler än en nackdel i sina svar och flera argument återkommer bland många respondenter. De fem nackdelar som nämns av flest respondenter återfinns nedan:

1. Genom att kommersialisera mina privata sociala mediakonton suddar jag ut gränsen mellan mitt privatliv och mitt yrkesliv. Det händer tex att tidigare köpare/säljare interagerar med innehåll som är avsett för vänner och familj. Det händer också att jag får negativa

kommentarer eller blir avföljd av vänner och familj som inte har intresse av de objekt jag förmedlar och/eller min mäklarroll.

2. Genom användandet av sociala medier som marknadsföringskanal blir mina arbetstider otydligare och det händer att köpare/säljare tar kontakt utanför normala arbetstider. Detta händer även på min arbetsmobil/arbetsmail, men de kanalerna är lättare/mer accepterade att distansera sig från kvällar och helger.

3. Att använda sociala medier som marknadsföringskanal är tidskrävande och sker till stor del på min fritid. Det blir i praktiken obetald arbetstid.

4. Genom att använda sociala medier som marknadsföringskanal förmedlar jag en bild av mig själv som mindre seriös och med en lägre integritet än om jag hade avstått. Jag kan framstå som för säljig, desperat eller oseriös mot min omgivning.

5. Genom att använda sociala medier som marknadsföringskanal tar jag personal branding till sin extrem. Jag blir mitt eget varumärke på gott och ont och måste hela tiden tänka igenom vad jag publicerar och att det är i linje med den bild av mig själv som jag vill förmedla.

Privatlivet får till viss del stå tillbaka för min yrkesroll.