Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Tkr Framtida minimileasavgifter

som förfaller Summa

framtida

Kopieringsmaskiner 213 141 0 354

Telefonväxel 445 0 0 445

Elevdatorer 2 018 911 0 2 929

Bevakningskameror 240 240 0 480

Summa 3 801 3 947 0 7 748

Redovisning av intäkter

Älmhults kommun följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation RKR 18 om intäkter från avgifter bidrag och försäljning förutom vad det gäller anslutningsavgifter inom VA-verksamheten. (Läs under anslutningsavgifter) Det innebär bland annat att skatteintäkter och beräknade intäk-ter för kommunal fastighetsavgift periodiseras på 12-delar till det år intäkten hänför sig, att uttag av renhållnings- och VA-avgifter regleras av självkostnadsprincipen, att investerings-bidrag periodiseras över den beräknade nyttjandeperiod för projektet. Förskole- och äldreomsorgsavgifter samt matabon-nemang intäktsförs i samband med faktureringen.

Redovisning av VA-verksamhet

En ny lag om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller från och med 2007 och skall till fullo följas senast i bokslut 2009.

Lagen ställer bland annat krav på att VA-verksamheten skall särredovisas från andra verksamheter. Det innebär bland annat att en resultat- och balansräkning skall upprättas för VA-verksamheten och att över/underuttag skall utjämnas inom verksamheten under en treårsperiod. Älmhults kom-mun följer lagens krav i bokslut för 2011. I årsredovisningen finns särredovisning av VA-verksamheten i form av en kort verksamhetsbeskrivning, balansräkning, resultaträkning och noter. I resultaträkningen finns overheadkostnader för tek-niska förvaltningen med, men inte för andra gemensamma funktioner då de är av ringa belopp. I bokslutet för 2011 har ett underuttag på 183 tkr reserverats som upplupen intäkt i balansräkningen.

1.14 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

41

Älmhults kommun följer inte Rådet för kommunal redo-visnings rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 18 avseende kommunala anslutnings-avgifter. Detta innebär att anslutningsavgifter inte betraktas som en skuld för tjänster som skall utföras över ett antal år i framtiden och inte heller som täckning för investeringsut-gifter. Anslutningsavgifter betraktas som intäkter och redovi-sas direkt över resultaträkningen. Enligt kommunens praxis anses anslutningsavgiften vara en engångskostnad för abon-nenten för rätten att få ansluta sin fastighet till det allmänna VA-nätet och ersättning för upprättande av förbindelsepunkt.

VA-verksamheten kommer under 2012 att se över sin va-taxa. Det gäller att få en rättvisare fördelning mellan fasta delen av taxan och den rörliga delen. Den framtida höjningen av VA-taxan kommer att läggas helt på anslutningsavgif-ten och den fasta delen av taxan för att på det sättet bättre spegla den verkliga kostnaden för anläggningar respektive produktionskostnad för dricksvatten. Ändringen i VA-taxan kommer möjliggöra tillämpning av RKR 18 vad avser kom-munala anslutningsavgifter.

Exploateringsverksamhet

Älmhults kommun följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om klassificering av anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten RKR11 materiella tillgångar.

De tomter som producerats för försäljning i exploaterings-verksamheten redovisas som omsättningstillgångar. Omklas-sificering av markreserv till omsättningstillgång sker när detaljplan fastställts och vunnit laga kraft. Beräkning av an-skaffningsvärde och värdering görs i enlighet med Redovis-ningsrådets rekommendation RR2:02 Varulager. Redovisning av kommunens markexploatering följer Rådets för kommu-nal redovisning idéskrift om redovisning av kommukommu-nalex- kommunalex-ploatering samt Rådets rekommendation om redovisning av intäkter RKR18. Vid försäljning sker redovisning av intäkter och kostnader löpande som exploateringsnetto i resultaträk-ningen. Slutredovisning av ett exploateringsområde sker när alla tomter är sålda eller senast tredje året efter det år exploa-teringen påbörjats.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till an- skaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar.

Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjan-deperiod. Som underlag har Rådet för kommunal redovisnings idéskrift ”Avskrivningar – avgränsning, värdering och nytt-jandeperioder för immateriella och materiella anläggnings-tillgångar” använts. Linjär avskrivning har tillämpats enligt nominell metod och avskrivningen påbörjas innevarande år.

Utöver avskrivningar har inga upp- eller nedskrivningar skett av anläggningstillgångarna.

Finansiella tillgångar

I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommen-dation RKR 9 Klassificering av finansiella tillgångar har till-gångarna värderats till det lägsta värdet av anskaffningsvär-det och anskaffningsvär-det verkliga väranskaffningsvär-det på balansdagen. Värderingen har skett portföljvis.

Investering - avgränsning

Till investering räknas utgift för om- och tillbyggnad av fast-ighet/anläggning eller inköp av maskiner och inventarier där summan överstiger ett halvt basbelopp och livslängden be-döms vara minst tre år. I annat fall betraktas utgiften som driftkostnad. Undantag är all datautrustning som betraktas som driftkostnad om värdet understiger ett basbelopp

Avsättning sluttäckning av deponi

Enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall som började gälla 1 januari 2002, skulle en anpassningsplan av Äskya avfallsanläggningen lämnas till tillsynsmyndigheten senast 1/7 2002. Godkännande av den lämnade anpassnings-planen erhölls från länsstyrelsen våren 2008. Samtidigt bevil-jade Miljööverdomstolen Äskya avfallsanläggningen ett nytt tillstånd utan tidsbegränsning för fortsatt verksamhet. Enligt detta ska gamla deponin sluttäckas och nya ytor anläggas för mottagning av farlig och annat industriavfall. Utgifter för sluttäckning av 12 hektar (ha) gamla deponin enligt dagens priser beräknas till cirka 43 mkr. I bokslutet för 2011 har en avsättning med 241 tkr gjorts och inga avsatta medel använts.

Det gör att den totala avsättningen till och med 2011 blev

Blåljushuset tar form

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

42

17 218 tkr. Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla depo-niytor vara klar 2019. En ny tidsplan är på gång att tas fram i och med att anläggningen tar emot tillräckligt schaktmassor som duger som utjämningsmaterial och som kommunen till och med får betalt för. Trots att tidsplanen inte kommer att hålla finns ändå en chans att utföra jobbet mycket billigare än om man skulle köpa alla täckningsmassor.

Avsättning intern skadereglering

Under 2011 har 100 tkr avsatts för interna skadereglerings-kostnader. Avsättningen får inte överstiga 1 mkr. Från denna avsättning kan ersättning sökas för skadekostnader som inte når upp till självriskkostnaden. Avsättningen följer inte Rå-det för kommunal redovisnings rekommendation RKR 10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Avsättningen visas i ba-lansräkningen trots att den inte uppfyller villkor i rekommen-dationen för en avsättning som får visas i balansräkningen.

Avsättningen fungerar mer som en buffert för framtida kost-nader för skadegörelse på och stöld av kommunens egendom.

Koncernkonto

Tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig for-dran i respektive bolag.

Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur

Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur görs i enlig-het med Lag (1997:614) om kommunal redovisning, 5 kap 7 § Bidrag till statlig infrastruktur. Varje bidrag redovisas i balansräkningen och löses upp med årliga enhetliga belopp under 25 år. Upplösningen påbörjas samma år som när be-slutet om bidraget fattats. I not till balansräkningen och re-sultaträkningen anges det för varje projekt det sammanlagda beloppet och vad bidraget avser. Därutöver anges i not den valda tiden för bidragets upplösning hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp.

Redovisning av bidrag till statlig struktur följer också RKR 6.2 om redovisning av bidrag till infrastrukturella investe-ringar, som i sin tur innebär att bidrag till en infrasturkturell investering som beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 2 kapitel 1 §, kan tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i balansräkningen.

Kontoplan för redovisning av bidrag till statlig infrastruktur följer Kommun Bas och det förslag på konton som SKL före-slog i cirkulär 10:82, 2010-12-21 under rubrik Kommun Bas.

Transparantdirektivet

Den 1 augusti 2005 trädde lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera i kraft, transpranslagen.

Lagen ställer krav på viss redovisning i offentliga företag, ge-nom krav på öppenhet och sparad redovisning. Förklaringen är att motverka konkurrensproblem. Lagen gäller från och med räkenskapsåret 2006. Älmhults kommun har gått ige-nom redovisningen och den visar att det inte finns några kost-nader som överstiger de krav som ställs i transparanslagen.

Sammanställd redovisning

I enlighet med den kommunala redovisningslagen upprättas en sammanställd redovisning. Denna omfattar kommunens verksamhet samt övriga juridiska personer vilka kommunen har ett betydande inflytande över. Detta innebär att Elmen AB, Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala in-dustrifastigheter inkluderas i kommunens sammanställda re- dovisning. Elmen AB är moderbolag åt efterkommande ak-tiebolag. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats mel-lan de ingående enheterna.

Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen

Kostnader, intäkter, fordringar och skulder, tkr

Enhet Försäljning Borgen

Köpare Säljare Givare Mottagare Älmhults kommun 6 231 11 279 290 100

Elmen AB

Älmhultsbostäder AB 10 764 6 031 277 100

AB Älmhults

kommu-nala Industrifastigheter 515 200 13 000

Blomsterplantering på Älmhults torg

43