Utbildningsnämnden

Ordförande Bodil Hansen (M) 1:e vice ordförande Claes Lindahl (C) 2:e vice ordförande Stefan Jönsson (S)

Verksamhetsbeskrivning

Utbildningsnämndens ansvarsområde är förskola med 18 enhe- ter, pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola med 9 en- heter, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, yrkes- högskola och vuxenutbildning, inklusive vissa arbetsmark-nadsåtgärder. Inom kommunen bedrivs även fristående för-skolor och grundför-skolor.

En IB-skola, Internationell skola samt förskola bedrivs inom kommunen. Öppen förskola driver utbildningsnämnden inom Familjecentralen i Älmhult, där nämnden också har samord-ningsansvaret. Nämnden har också ansvar för vårdnadsbi-drag. Verksamheterna styrs till stora delar av skollag, grund-skoleförordning och läroplaner vilka är beslutade av riksdag och regering. Som ansvarig huvudman tog kommunen fram en ny skolplan 2008 där de prioriterade målen är Kunskap, Elevdemokrati, Lärmiljöer och Alternativa och flexibla vägar till utveckling. Skolplanen gäller till och med 2011.

Väsentliga händelser

Fler och fler barn föds eller flyttar till Älmhult! Arbetet med att utöka antalet förskoleplatser har intensifierats under året.

Ytterligare ett par förskoleavdelningar har öppnat i modu-ler som ligger i anslutning till de förskolor som redan finns.

Montessori förskola har också utökats med en förskoleav-delning. Beslut om att bygga till Tornets förskola samt att projektera en helt ny förskola i Majtorp/Bökhult har tagits.

Internationella skolan (The International School of Älmhult)

flyttade in på Haganässkolan i augusti med verksamhet för förskola och grundskola. Då startades också fritidshem och en ny förskoleavdelning för 1-3 åringar. Under året märktes en stor ökning av elevantalet både på förskolan och skolan.

Öppna förskolan som ligger i den nyöppnade familjecentra-len har slagit besöksrekord och verksamheten har utökats med en tjänst. I Bråthult har en fristående förskola tagit över förskola. Föräldrautbildningen ”Det goda föräldraska-pet” har bedrivits under året i Kronoberg och det har fått god genomslagskraft. Grundskolans samarbete kring värde-grundsarbetet med Friends och IKEA har under det gångna året utökats till att även gälla förskolan.

2011 är året då det kom en ny skollag och nya läroplaner. I den nya skollagen benämns förskolan som en egen skolform.

2011 började också de första lärarlegitimationerna delas ut.

Under 2011 har strukturomvandlingen av grundskolan tagit fart. Bråthults skola har stängts. Eleverna i Häradsbäck går i skolan i Älmhult. Kvar i Häradsbäck är förskola och försko-leklass. Eleverna från årskurs 6-9 i Ryfors går numera också i Älmhult. Gemöhuset blev en F-5 skola och Linnéhuset en 6-9 skola. Montessori flyttade in i Linnéhuset. En fristående grundskola för åk 6-8 öppnade inför höstterminen i Älmhult av Karl-Oskarskolan. Virestads friskoleförening har utökat med årskurs 6.

Under året började Ung företagsamhet och Entreprenöriellt lärande byggas upp på grundskolorna.

Ekonomisk sammanfattning, tkr Netto, tkr

Bokslut

2009 Bokslut

2010 Budget

2011 Bokslut

2011 Avvikelse

2011

TOTALT, DRIFT 280 064 277 039 289 049 304 656 -15 607

varav intäkter 47 678 48 599 45 095 50 421 5 326

varav kostnader 327 742 325 638 334 144 355 077 -20 933

Oförutsett 0 0 3 270 0 3 270

Nämnden 369 289 404 535 -131

Central administration 6 809 6 852 5 264 5 349 -85

Förskola 57 174 57 222 63 261 69 200 -5 939

Fritidshem 16 645 16 380 16 555 19 378 -2 823

Pedagogisk omsorg 2 672 2 665 2 955 2 874 81

Grundskola 126 537 125 741 129 137 136 292 -7 155

LSS 2 175 0 0 0 0

Gymnasieskola 63 367 63 441 63 375 67 943 -4 568

-därav Haganässkolan och centralt 52 758 51 738 53 060 54 483 -1 423

-därav interkommunal ersättning och

inackorderingsbidrag 7 829 9 396 7 591 9 444 -1 853

Komvux inklusive arbetsmarknadsåtgärder och KY 4 316 4 449 4 828 3 085 1 743

Specifikation av drift

Personalkostnad 222 469 219 661 223 056 234 565 -11 509

Antal årsarbetare 550 532 533,3 562 -28,7

Kapitaltjänstkostnad 2 580 2 088 2 287 2 039 248

INVESTERINGAR 2 311 2 755 3 000 6 583 -3 583

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011

-- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

58

Målupp-fyllelse Övergripande mål

Målupp-fyllelse Verksamhetsmål Kommentarer

K

KUNSKAP Alla ska, från förskola till vuxenut-bildning, ges möjlighet att få tillgo-dogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga

L

Varje skola ökar varje år sin andel av godkända elever i svenska, matema-tik och engelska

Målet inte uppfyllt. Varje skola har inte varje år ökat sin andel godkända elever i svenska, matematik och engelska. För mer information se kommunens kvalitetsredo-visning

J

Varje skola utvecklar former och ruti-ner för elevernas övergångar mellan skolformer

Målet uppfyllt. Handlingsplaner har tagits fram, de används och förbättras utifrån regelbundna uppföljningar

K

Uppföljning av skolplanens målupp-fyllelse

Skolplanens mål har regelbundet följt upp i enheternas och kommunens kvalitetsredo-visningar. Måluppfyllelsen varierar mellan de olika prioriterade områdena. För mer information se kommunens kvalitetsredo-visning

K

ELEVDEMOKRATI Alla ska lära sig vad demokrati, ansvar, rättigheter och skyldigheter innebär för dem själva och deras omgivning

K

Eleverna har möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll. I sin planering och i sitt genomförande utgår pedagogen från elevens och gruppens behov

Uppföljningar har årligen gjorts på enhets- och kommunnivå. Uppföljning kommer fortsatt att göras i kommunens och enheter-nas kvalitetsredovisningar. Måluppfyllelsen varierar inom och mellan enheterna

K

Utveckla likabehandlingsarbetet Likabehandlingsarbetet har utvecklats un-der perioden 2008- 2011. Så länge det finns barn eller elever som utsätts för kränkande behandling har inte full måluppfyllelse nåtts. Nolltolerans mot kränkande behand-ling kräver ett kontinuerligt pågående, aldrig avslutat arbete

K

LÄRMILJÖER Skolornas miljö ska präglas av läro- planernas grundläggande etiska och moraliska värderingar i syfte att skapa en trygg miljö

K

Varje skola har en acceptabel tillgång till bibliotek, IT och andra moderna läromedel för att eleven ska kunna hämta information i sitt lärande

Datortätheten har ökat på enheterna.

Gymnasieskolan har en dator per elev.

För övriga skolformer finns ett fortsatt behov av utbyte av gamla datorer och höjd datortäthet. Tillgången till skolbibliotek är numera reglerad i skollagen

J

ALTERNATIVA OCH FLEXIBLA

VÄGAR TILL UTVECKLING OCH LÄRANDE Kommunens skolor ska vara likvär-diga i sin kvalitet men det innebär inte att alla skolor ska vara lika.

Mångfald skapar en styrka för kommunen

J

Varje skola uppmuntras att, inom ra-men för de nationella målen, utveckla egna specifika områden som pedago-ger, elever och föräldrar har ett stort engagemang och intresse för

Målet med kvalitetsarbetet är att varje en- het når sin potential, i det arbetet ingår att, inom ramen för de nationella målen, utveckla egna specifika områden som peda-goger, elever och föräldrar har ett stort engagemang och intresse för. Exempel på profilering är förskolor med, uteprofil, grön flagg certifiering, montessoripedagogik och inspiration av Reggio Emilia. Grundskola, montessoripedagogik, entreprenörskap och uteprofil. Haganässkolans profiler är entreprenörskap, hälsa och livsstil samt internationalisering

J

^{= Uppfyllt}

K

= Delvis uppfyllt

L

⁼ Ej uppfyllt

Måluppfyllelse

Matematikprojektet F-9 som inleddes hösten 2010 fortsät-ter och utvecklar matematikundervisningen. Det har fått bra genomslag i hela organisationen med bra resultat som följd.

Externa projektpengar har finansierat projektanställd lärare med inriktning att forskningen möter praktiken i didaktiska samtal och i daglig verksamhet, 4-9:an. Detta med fokus på ökad måluppfyllelse.

Alternativa verktyg utvecklas ytterligare med diverse pro-gram och läroböcker med ljudskiva för barn i behov av sär-skilt stöd.

Haganässkolan byggdes om under året och fick nya lärmiljö-er. Arbetslag samlas runt ett studietorg där elever kan mötas

för att koppla av, arbeta i grupper och studera. Runt torget finns lärares arbetsrum och undervisningslokaler. Flertalet undervisningslokaler har upprustats. Tretton nya utbildning-ar hutbildning-ar stutbildning-artat i årskurs 1, där estetiska programmet och indu-stritekniskt program är helt nya. Arbetet med att implemen-tera ny skollag, ny gymnasieförordning, reviderad läroplan, nya programstrukturer och nya kursplaner har påbörjats och kommer att pågå under flera år framöver. Haganässkolan har formulerat sin vision ”Elevens bästa skola” och har arbetat med att utveckla arbetet med internationalisering. Skolan del-tar i flera internationella projekt tillsammans med Danmark, Tyskland, Sydafrika, Italien och Frankrike. Haganässkolan har högre genomsnittlig betygspoäng än någonsin tidigare - 14,2. Betygspoängen är i överenstämmelse med resultat på nationella prov.

59

Verksamhetens resultat

Verksamhetens resultat, tkr Bokslut

2011

Avvikelse gentemot budget -15 607

Återstående budget till oförutsett 3 270

Avvikelse efter oförutsett -18 877

Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 15 607 tkr i jämförelse med budget 2011. Efter avdrag för oförutsett blir dock resultatet ett underskott på 18 877 tkr.

Förskolan har ett resultat som innebär underskott med 5 939 tkr. Av detta är cirka 3 100 tkr underskott på perso- nalkostnader. I detta underskott ingår en ofinansierad extra lönesatsning på prioriterade förskollärare med cirka 900 tkr.

Ökat barnantal i synnerhet inom den yngre gruppen 1-2 åringar har medfört att ökning av resurser behövts för att klara av verksamheten. Hyreskostnaderna ger underskott med cirka 700 tkr, vilket beror på att ett antal moduler in-förskaffats för att lösa lokalfrågan i avvaktan på permanent lösning. Interkommunal ersättning och bidrag till fristående förskolor ger underskott med cirka 700 tkr.

Fritidshem uppvisar underskott med 2 823 tkr. Personalkost-naderna står för cirka 2 700 tkr av underskottet och inter-kommunal ersättning och bidrag till fristående fritidshem cirka 100 tkr.

Grundskolan redovisar ett underskott på 7 155 tkr. Under-skott på personalkostnader med cirka 4 000 tkr står för den största delen. I denna siffra ligger en ofinansierad extra lö-nesatsning på prioriterade lärare med cirka 1 000 tkr. Inter-kommunal ersättning och bidrag till fristående skolor ger un-derskott med cirka 2 500 tkr. Flyttkostnader för Gemö/Linné, Ryfors 6-9, Bråthult, Häradsbäcks förändringar, Eneryda, Liatorp och Internationella skolan uppgår till cirka 650 tkr.

Gymnasieskolan har ett totalt underskott på 4 568 tkr. Haga-nässkolan och centrala kostnader för gymnasieverksamheten redovisar underskott på cirka 1 400 tkr, varav personalkost-nader är cirka 500 tkr och övriga kostpersonalkost-nader cirka 1 150 tkr.

I det sistnämnda beloppet ingår kostnad för hyra av dato-rer med cirka 440 tkr. Interkommunal ersättning och bidrag till fristående gymnasieskolor redovisar ett underskott med cirka 1 850 tkr. Av dessa är cirka 850 tkr för ungdomar med särskilda behov och resterande 1 000 tkr är färre antal elev som sökt från andra kommuner till Haganässkolan. Gymna-siesärskolans verksamhet redovisar ett underskott med cirka 1 300 tkr, varav interkommunal ersättning med cirka 460 tkr och skolskjuts med cirka 270 tkr. Komvux, SFI, yrkesvux, KY samt uppdragsutbildning redovisar totalt ett överskott med 1 743 tkr, komvux cirka 750 tkr och yrkesvux, KY samt upp-dragsutbildning cirka 1 000 tkr.

Av anslaget för oförutsett har 2 500 tkr använts. Det har för- delats ut i verksamheterna enligt följande:

Ökning bemanning Öppna förskolan 338 tkr Omställningsbidrag för nya fristående grundskolor 900 tkr Internationella skolan, ökat elevantal 262 tkr Barn i behov av särskilt stöd samt placeringar

- grundskola 530 tkr Antal elever och kostnader

Antal barn 1 - 5 år 795 781 835

Bruttokostnad/barn kr/år 85 853 97 120 97 978**

Antal grundskoleelever inklusive förskoleklass

1 749 1 752 1 775

Bruttokostnad/elev kr/år 73 229 74 938 78 616**

Antal elever i kommunens gymnasieskola

582 553 554

-varav från andra kommuner 102 91 85

Bruttokostnad/elev kr/år 131 425 140 723 142 210 Antal deltagare (omräknat till

heltidsstudier) i gymnasial vuxen-utbildning

50 75 75

Bruttokostnad/deltagare kr/år 57 057 48 827 41 691 Elevers kunskaper

Andel elever som slutar grundsko-lan med godkända betyg i

kärnäm-nena, procent 88 100 91,7

Andel elever som når målen i de nationella proven för åk 5, procent

Styrdokument förändrade

Genomsnittligt betygspoäng i

gymnasieskolan* 13,6 14,2

14,2

* Samtliga kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summa poäng för eleven totalt

** Inklusive ökade externa projekt i bruttokostnader samt anpassningar för nyetableringar ger högt bruttosnitt per barn/elev

Framtiden

Ett nationellt reformarbete genomförs nu i Sverige med ett stort implementeringsarbete inom förskola, grundskola och gymnasium. Från och med 1:a juli 2011 gäller den nya Skol-lagen. Betyg, kompetenskrav och behörigheter struktureras om och medför omfattande förändringar. Kompetensutveck-lingsplan för 2012 till 2015 inriktas på kraven om lärarlegiti-mation, behörighetsregler samt behovsanpassning. Glädjande har Älmhult många små barn, vilket innebär att förskolan framförallt i tätorten kommer att fortsätta öka. Även framö-ver kommer Internationella skolan och Montessori att öka då efterfrågan på platser i dessa verksamheter växer. Anpassning för grundskolorna förväntas då de stora barnkullarna snart är i grundskolans organisation. Dessutom förväntas Älmhults kommunala förskola och grundskola få ytterligare fristående komplement i centralorten vilket kommer att påverka orga-nisationen framöver.

Reformeringen av gymnasieskolan fortsätter men söktrycket till Älmhults gymnasium kommer eventuellt att stagnera på grund av mindre elevkullar några år framöver. Samtidigt finns det expansionsmöjligheter genom strategiskt arbete och ökat elevtryck från andra kommuner. Fortsatt satsning kommer att ske på gymnasiets profilfrågor; internationalise-ring, hälsa och livsstil samt entreprenörskap.

Nämndens viktigaste utmaning inför framtiden är en ökad måluppfyllelse; kunskapsmässigt, organisatoriskt och ekono-miskt. Allt för att Älmhults barn och unga ska lämna skolan med en positiv självbild och framtidstro!

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011

-- Älmhults kommun • Årsredovisning 2011 -

60

In document Älmhults kommun 2011 Årsredovisning (Page 57-60)