Repondent Stor

Vi inleder vårt samtal med att ta upp frågan om oberoende. Stor menar att det alltid funnits en debatt kring oberoendet inom revisionsbranschen på ett eller annat sätt. I samband med skandalerna i USA har dock denna debatt hamnat i en ny dager då den även innefattar krav på styrelseledamöters oberoende. Stor anser att det är av avgörande betydelse att en revisor är oberoende då det handlar om att göra en oberoende granskning.

Samtalet fortsätter och vi är intresserade av att ta del av vår respondents åsikter om analysmodellen samt hur den används inom byrån. Stor anser att införandet av analysmodellen har medfört en något större arbetsbelastning, men det finns stora fördelar med analysmodellen då arbetsbelastningen inte utökat avsevärt. Han tycker att analysmodellen är ett bra sätt för att få revisionsbranschen på rätt köl igen då den medför att du kan uppvisa ditt oberoende utåt. Stor påtalar att det faktiskt är omvärlden som är intresserad av att revisorn är oberoende då revisionsberättelsen främst är till för dem. Analysmodellen har enligt Stor på detta sätt bidragit till en ökad kontroll över revisorns oberoende. Vidare menar vår respondent att analysmodellen hjälper till att sätta gränser och att tolka oberoendet på rätt sätt, den säkerställer att revisorn hamnar rätt och på så sätt undviker att göra övertramp. För Stors del gör analysmodellen att han tänker till en extra gång på vad han kan bistå klienten med eller inte.

Revisionsbyrån som Stor arbetar på har en väl utarbetad policy för hur dokumentationen skall gå till vid genomgång av analysmodellen inför varje uppdrag. I de större uppdragen kan det krävas lite mer eftertanke än på de mindre då revisionsbyrån ofta säljer in även konsulttjänster till dessa. Det är då viktigt att en noggrann analys genomförs så att konsulttjänsterna inte kolliderar med kravet på oberoende från analysmodellen. Det händer därför att revisorn tvingas tacka nej till vissa typer av uppdrag såsom företagsvärderingar och liknande i de företag som revideras. Detta om risker finns för att oberoendet ligger i farozonen. Enligt Stor är det relativt vanligt att de tvingas tacka nej till uppdrag

på grund av självgranskningshotet, detta främst i de större uppdragen som köper mer kvalificerade tjänster. I de mindre klienterna är det vanligare med så kallade kombinerade uppdrag. De innebär att revisionsbyrån förutom revisionen även hjälper till att upprätta årsredovisning. För att undvika att tacka nej till denna typ av uppdrag och det överhängande självgranskningshotet löser byrån situationen genom att den som upprättar årsredovisningen inte ingår i revisionsteamet som sedan reviderar klienten.

Andra bestämmelser som berör revisorns oberoende är reglerna om revisorsrotation. Detta är någonting som påverkar Stor och revisionsbyrån han arbetar för då en del av klienterna är bolag av allmänt intresse. Stor har förståelse för syftet med reglerna, att undvika att bli alltför involverad i klientens verksamhet, men anser att effekterna för oberoendet är måttliga. Detta eftersom det inte är hela revisionsteamet som byts ut utan endast nyckelrevisorerna. För att se till att kunskapen om klientföretaget skall finnas kvar i revisionsteamet tillämpas överlappning i samband med rotationen. Det medför att inte alla nyckelrevisorer byts ut samtidigt och kunskapen stannar kvar.

Inom temat oberoende i vår intervjuguide tog vi även upp etik och moral. Enligt Stor försöker de på företaget alltid att föra ett resonemang kring etik och moral. Han anser att etiken utgör en grundbult i revisorernas verksamhet. Viktiga etiska frågor ventileras med kollegor, diskussioner förs bland annat om gränsdragningar för vilka typer av klienter byrån egentligen skall arbeta med. Stor menar att de inte skall arbeta med alla typer av klienter. Kan revisionsbyrån inte stå för klientens verksamhet eller människorna bakom verksamheten skall den inte heller ha dem som klienter. Stor uttrycker att revisionsbyrån arbetar mycket hårdare med denna bortsållning av uppdrag idag än vad de gjorde för 10 år sedan. Analysen inför att anta ett uppdrag är betydligt mer omfattande nu, en klient antas inte automatiskt. Fokus ligger förutom på människorna bakom verksamheten även på affärsidén och Stor poängterar att det är viktigt att känna att revisorn verkligen vill anta sig uppdraget och att han eller hon känner att de kan tillföra någonting.

Visserligen reviderar revisionsbyrån som helhet alla typer av branscher, men vår respondent framhåller alltså att det är vissa typer av branscher som de ställer sig mer tveksamma till av policyskäl. Ett exempel på en sådan bransch är spelbranschen där Stor menar att det inte alltid är seriösa människor bakom verksamheten och att byrn av dessa skäl bör tacka nej. Stor resonerar kring detta och menar att det kan finnas seriösa människor bakom som bedriver verksamheten på ett lagligt sätt och då vore det ju konstigt om ingen ville åta sig uppdragen, allt handlar om en personlig avvägning. En bransch som är ännu mer kontroversiell enligt vår respondent är porrbranschen. Stor skulle aldrig personligen åta sig ett sådant uppdrag då han tycker att det finns för mycket oseriösa inslag där. Han tycker att denna fråga är väldigt svår att ta ställning till, samtidigt som bolaget kan skötas på ett professionellt sätt utnyttjas många människor på ett förkastligt sätt. Om revisorn får en förfrågan att vara revisor kan det vara svårt att ta ställning till hur han skall hantera situationen, Stor tycker då att det är lämpligt att rådfråga FAR SRS.

Vår respondent tror inte att denna bortsållning är exklusivt något för stora revisionsbyråer som han själv arbetar för utan tror att dessa tankegångar är något som även de mindre revisionsbyråerna arbetar med mer och mer. Han menar att det är ett hårt tryck på revisionsbranschen i stort och att fler och fler byråer väljer att reflektera över vilken typ av klienter de vill arbeta med.

4.1.2 Arbete med kvalitetssäkring

Revisionsbyrån genomför byråinterna kvalitetskontroller varje år. Tillvägagångssättet är att kontoret får besök av ett revisionsteam från ett annat lokalt kontor inom byrån. Vid varje besök granskas ett antal kvalificerade revisorer. Granskningen innebär att revisionsteamet från det andra kontoret går igenom ett antal uppdrag och ser hur de är dokumenterat och genomfört. Alla revisorer blir inte utsatta för granskning varje år utan urvalet sker genom ett rullande schema, detta medför att den enskilde revisorn blir granskad ungefär var tredje år. Kvalitetskontrollerna skiljer sig lite åt beroende på uppdragens storlek. De större uppdragen, exempelvis klientföretag av allmänt intresse, är föremål för en betydligt större och mer avancerad kvalitetskontroll. För de allra största uppdragen sker interna

kvalitetskontroller varje år och då flyger det ofta in kollegor från revisionsbyråns kontor utomlands, såsom USA eller Storbritannien.

Resultaten från de interna kvalitetskontrollerna rapporteras till företagsledningen och utmynnar i någon form av respons. Revisorerna får då reda på vad som är bra/mindre bra samt förslag på förbättringar, både på teamnivå och som enskild person. Enligt Stor är dessa kontroller ett bra sätt att få ett kvitto på hur väl arbetet genomförs och känner inte att det är någon börda att bli utsatt för kvalitetskontroller. Ibland kan han dock känna att han som enskild revisor inte alltid kan påverka kvaliteten fullt ut då han ofta har en viss tid till förfogande och revisionsarvodet är bestämt i förväg. Detta innebär krav på att rapporterna skall fram snabbt. Vår respondent menar att det finns en önskan om att lyckas få ihop allt i tid och samtidigt lyckas hålla en hög kvalitet, men att det alltid finns förbättringspotential. Då fungerar kvalitetskontrollerna som ett bra utvärderingssystem och Stor anser att detta medför att de kan utföra sitt arbete på ett bättre sätt.

4.1.3 Kunskap om klient/bransch

När revisionsbyrån får ett nytt uppdrag börjar de med att skapa sig en bild över klientens verksamhet. Byrån besöker då klienten för att se hur det ser ut och för att ställa frågor. För att få en uppfattning om den bransch klienten är verksam inom analyserar de konkurrenter inom samma bransch, tar fram branschanalyser och så vidare. Revisionsbyråns storlek medför att det internt går att få fram underlag för olika branscher såsom trender, konkurrensvillkor, konjunkturer och branschspecifika förhållanden och nyheter relativt snabbt. Om det finns någon kollega inom byrån som är revisor åt någon konkurrent till klienten ifråga, som har större kunskaper om branschen, kan ytterliggare branschinformation fås av denne. Nätverket inom byrån är således en mycket viktig del i informationsinsamlingen.

4.1.4 Kompetens/motivation

Enligt vår respondent sker den mesta av rekryteringen direkt från högskolan och består således av nyutexaminerade civilekonomer. För att bli rekryterad är det inte främst betygen som avgör, utan det är mest de personliga kvaliteterna. Kvaliteter som uppskattas är samarbetsförmåga, engagemang samt ett personligt driv. Direkt efter rekrytering skickas den nyanställde iväg på en introduktionskurs. Utbildningen består av allmän information om byrån, vad den står för samt en presentation av affärsområden och så vidare. Sedan följer en tredagars kurs i redovisning där de nyanställda får putsa av sina gamla kunskaper, efter detta följer en kurs i revision där revisionsbyrån går igenom de datasystem och metodik byrån arbetar med. Därefter genomgår de anställda mellan en till två veckors utbildning per år de fem första åren. Kurserna hålls gemensamt för alla som rekryteras samtidigt inom byrån. Enligt Stor är det interna utbildningsprogrammet tillsammans med en lyckad rekrytering en extremt viktig del för att verksamheten skall kunna fungera på ett kvalitativt sätt. Dels för att individen skall fungera i teamet, dels för att kunna utföra jobbet för klienterna men också för att kunna utvecklas som människa. Genom att genomgå det interna utbildningsprogrammet uppfyller de anställda successivt kraven för att kunna genomgå proven för godkännande/auktorisation. Utbildningstrappan verkar därmed kvalitetssäkrande enligt Stor. Detta eftersom det är en del av byråns policy att alla skall genomgå utbildningstrappan, han påpekar dock att det inte är något krav att avlägga proven för auktorisation/godkännande utan detta är något din närmaste chef avgör. Vår respondent tror därför att det är en stor fördel att som nyutexaminerad ta anställning på en av de stora revisionsbyråerna. Detta då han anser att de anställda på en mindre byrå inte alltid har samma möjlighet till grundutbildning utan att det finns en stor variation mellan byråerna. På vissa mindre byråer menar Stor att de anställda får vara glada om de får en dags utbildning medan andra mindre byråer använder sig av IREV: s kursprogram och på så sätt får ett jättebra stöd. Han menar att detta är individuellt från byrå till byrå och att det är av stor betydelse vad ägaren har för inställning till utbildning, om de är de beredda att släppa pengar till det. Han menar vidare att i de stora byråerna är det överlag obligatoriskt att genomgå liknande utbildning som genomgås på den byrån Stor arbetar på.

Efter de anställda genomgått den grundläggande utbildningen under fem år ökar valmöjligheterna vad gäller vidareutbildning. Stor påpekar att de har krav från FAR att genomgå ett visst antal utbildningstimmar men den anställde kan själv välja ut vilken typ av kurser han eller hon vill genomgå beroende på intresse eller vilka branscher personen främst arbetar med. Då kan denne även välja att gå externa kurser som inte anordnas av den egna byrån. Individen måste då ta ett större eget initiativ och får själv hålla ögonen öppna för intressanta kurser.

För att ha en god sammanhållning och för att medarbetarna på byrån skall känna stimulans och stöd från byrån arbetar de löpande med att känna av hur personalen mår. Enligt Stor som arbetar som teamchef är det en grundsten att känna trygghet på jobbet, speciellt eftersom revisorerna under vissa perioder arbetar mycket. Stor försöker då känna av hur hans gruppmedlemmar mår. Varje år genomförs också utvecklingssamtal där de går igenom personliga mål, även året som gått och framtiden diskuteras och utvärderas. Denna diskussion är ömsesidig så att byrån och den enskilde revisorn kommer överens om vart de vill komma, både utifrån byråns perspektiv såväl som individens. Byrån försöker även uppmuntra individen till att specialisera sig, dock måste initiativet till detta komma från individen själv.

För att hålla sig à jour med alla nyheter och nya rekommendationer som sköljer över branschen har byrån personer som centralt fångar upp samt förmedlar detta genom löpande nyhetsbrev. Byrån prenumererar även på externa nyhetsbrev såsom FAR SRS nyhetsbrev. Revisionsbyrån har dessutom i augusti varje år ett ”updatemöte” där de anställda får information om nyheter inom relevanta områden som är på gång.

4.1.5 Övrigt

Då vi var klara med de övergripande områdena för intervjun frågande vi vår respondent om han ville tillägga någonting annat kopplat till kvalitet samt om han anser att vi missat någon avgörande kvalitetsaspekt.

Stor tyckte att vi fångat upp de mest väsentligaste bitarna. Det viktigaste enligt honom är att frågor om kvalitet och oberoende hela tiden diskuteras och hålls levande. Han menar att alla gör fel, och begås inga fel görs inte heller någonting rätt. Revisorer är inte mer än människor men det handlar om väsentlighet och att undvika de allra största misstagen. Viktigt enligt Stor är att aldrig luta sig tillbaka och känna sig nöjd.

4.2 Respondent Medel