Respondent Medel

Vi inleder även detta samtal med frågan om hur vår respondent ser på oberoende och analysmodellen. Medel anser att revisionsbranschen yrkesmässigt alltid har arbetat med oberoende, detta oavsett om ett formellt formulär har fyllts i eller inte. Vår respondent menar att det är otroligt viktigt för hela kåren att vara oberoende. Införandet av analysmodellen är därmed mest ”ett spel för galleriet” där lagstiftaren har formaliserat någonting som är en självklarhet för seriösa yrkesutövare och där ”den formella världen” har tagit över ”den riktiga världen” på senare år. Detta tror Medel har med ett behov från politiker att skärpa upp reglerna efter skandalerna att göra. Dock används självklart analysmodellen och finns med i varje klientakt. Han anser att analysmodellens införande inte hindrar att vissa revisorer bryter mot lagen, utan det kommer alltid att ske oavsett analysmodellens vara eller icke vara. Vår respondent menar att det har med personlighet att göra och att det alltid finns folk som vill utnyttja situationer för egen vinning. Han anser vidare att det finns ”rötägg” i varje yrkeskår men vid jämförelse med många andra branscher är revisorskåren en hederlig kår. Medel tror därmed inte på analysmodellen som ett sätt att säkerställa oberoende eftersom detta inte kan formaliseras. Han tror istället på att hålla en levande debatt. Medel tror vidare att de flesta överträdelser som sker inte beror på ett medvetet handlande utan på att revisorn helt enkelt gjort felbedömningar eller slarvat.

När det gäller revisionsnära tjänster och hur gränsdragningarna skall gå till anser Medel att det inte föreligger några större problem i deras bolag. I de fall byrån ger rådgivning inom revisionstjänsten lägger de endast fram olika alternativ och deras konsekvenser. På detta sätt anser Medel att revisorerna inom byrån inte påverkar företagen i deras styrning utan endast redogör för de alternativ som finns, sedan är det upp till klienten att välja utifrån sina syften. Styreffekten blir därmed minimal och vår respondent anser att de på detta sätt undviker självgranskningshotet.

Angående rekommendationen om revisorsrotation är detta något som endast tillämpas på börsbolag och bolag av allmänt intresse. Medel anser att effekterna av revisorsrotation för att uppnå oberoende är näst intill obefintliga. Detta eftersom det endast är den påskrivande revisorn som byts ut medan det fortfarande är samma revisionsteam. Medel menar vidare att den påskrivande revisorn oftast inte är så våldsamt insatt utan att det mesta jobbet utförs av revisionsteamet och det är de som har mest kontakt med klienten och därmed besitter störst kunskaper om klienten. Medel uttrycker att reglerna kring revisorsrotation är en så kallad Enroneffekt. Med detta menar han att det är symbolhandlingar som politiker gjort endast för att verka handlingskraftiga, men att det egentligen endast är ett spel för gallerierna. Detta ger inte praktiskt något resultat av ett ökat oberoende enligt Medel.

När vi samtalar med vår respondent om etikfrågor anser han att de är väldigt viktiga för att hålla sig på rätt sida av lagen då bedömningar ganska ofta kan vara svåra att göra, exempelvis vad revisorn får eller inte får göra i ett visst sammanhang. Det förs inga direkta debatter eller hålls några etikmöten på byrån, utan istället sker många informella diskussioner. Uppstår osäkerhet finns det oftast någon på byrån som är specialist på området med lång erfarenhet och de kan då hjälpa varandra. Revisorn frågar först en kollega, och med hjälp av hans eller hennes uppfattning gör revisorn sedan en egen bedömning av hur han eller hon skall hantera den aktuella situationen. Medel anser att det är jätteviktigt för yrkeskårens förtroende att hela tiden föra en levande debatt om etik. Allt för att få ett så stort förtroende som möjligt.

Medel tycker inte heller att revisorn ur ett etiskt perspektiv skall ta emot alla typer av klienter, utan att detta är en bedömningsfråga. Personligen har vår respondent av ren självbevarelsedrift alltid avhållit sig från sådana typer av uppdrag där han inte kan lita på viljan att göra rätt för sig eller på att klienten följer spelreglerna.

Vår respondent är säker på att vissa typer av branscher såsom restaurangbranschen tar ut så kallade svarta pengar vid sidan om deras ordinarie verksamhet vilka inte redovisas. Han har därför alltid undvikit att revidera dessa typer av branscher då han anser att det innebär en risk för honom personligen att åta sig dessa uppdrag. Han tror dessutom att skatteverket och revisorsnämnden med flera ställer högre krav på revisorerna vad gäller granskning av dessa bolag än vad det finns stöd för enligt god redovisningssed. Detta tror vår respondent beror på att skatteverket tror att revisorer är deras förlängda arm och skall sköta även deras arbetsuppgifter. Det är enligt Medel oerhört svårt att granska kontantbranscher varför han undviker att göra det i allra största mån. Han reviderar dock en liten livsbutikskedja samt en lunchrestaurang men anser att de har så god kontroll själva att det inte innebär någon större risk för honom att revidera dessa.

Vår respondent tror att det är svårare att tacka nej till ett uppdrag tidigare i karriären och revisorn är ute efter en större klientstock.

Vi pratar vidare om analysmodellen vilken leder oss in på området om Medel tackat nej för att han har genomgått analysmodellen. Vår respondent svarar då att det inte har med analysmodellen att göra då oberoende inte går att formalisera, utan detta är någonting revisorn måste känna av själv. Det har för honom inneburit att han har gjort tydliga gränsdragningar även på det symboliska planet. Han har alltid aktat sig mycket noga för att vara delta i aktiviteter och olika slags tillställningar som klienterna erbjuder, detta har han konsekvent tackat nej till, trots att det ibland har varit väldigt trevliga erbjudanden. Han umgås inte heller med personer från sina klientföretag privat. Det närmsta han anser att revisorn kan komma på det privata planet är att uppvakta folk när de fyller 50 eller liknande,

eventuellt att gå hem till någon då de har mottagning, men det sker väldigt sparsamt. Han anser att alla människor är olika men att han drar en tydlig linje mellan privatliv och jobb.

4.2.2 Arbete med kvalitetssäkring

Medel förklarar att det interna kvalitetskontrollsprogrammet hos byrån bygger på en handbok som beskriver vilka regler som skall tillämpas, vilka dokument som skall finnas i varje akt, hur en akt ska se ut, vilka åtgärder som skall göras vid nya uppdrag, rutiner och så vidare. Ett exempel är huruvida auktoriserade revisorer som inte är partners får skaffa egna uppdrag.

För att klara de obligatoriska kvalitetskontrollerna som FAR SRS utför har de utbyte med en motsvarande byrå i Stockholm. De granskar då varandras byråer vartannat år där det framförallt handlar om en systemgranskning. De tittar på systemen för intern kontroll och rutiner, sedan en görs en verifiering genom stickprov på några akter som de kvalificerade revisorerna skrivit under. Detta resulterar i en rapport som ligger till grund när FAR SRS skall göra sin granskning. Vår respondent anser att det är bra att både kontrollera kvaliteten internt av en annan byrå samt externt av FAR SRS då de får mycket tips och nya idéer om hur de kan effektivisera eller göra ändringar för att säkerställa kvaliteten ytterligare. Medel anser vidare att detta är otroligt viktigt eftersom det betydligt höjer kårens anseende utåt.

4.2.3 Kunskap om klient/bransch

Den viktigaste kunskapen om klienten och den bransch de verkar i hämtar byrån enligt Medel hos klienten själv. Han anser vidare att det är helt avgörande för kvaliteten i revisionen om det finns en djup förståelse för branschen och klienten. De har också tillgång till alla offentliga register såsom bolagsverket, där det är lätt att inhämta information såsom nyckeltal och vilka som sitter i styrelsen. Den viktigaste informationen inhämtar revisorn dock främst hos bolaget självt.

Byrån upprättar obligatoriska dokument för varje klient med riskanalyser där den kommersiella risken bedöms. Det upprättas också alltid en företagsbeskrivning i vilken det framgår om så kallade hotområden hos klienten. Denna information gör att det blir lättare för nya personer att inträda i uppdraget då företaget står beskrivet med mer.

Av tillfälligheter har byrån som Medel arbetar på inriktat sig på fastighetsbranschen samt sjöfartsbranschen då det är lättare att rikta in sig på få branscher för att få någon slags spetskompetens inom den, speciellt fastighetsbranschen som är relativt komplicerad. Lär revisorn sig en viss bransch anser vår respondent att det är lättare att göra en egen bedömning och få den så viktiga förståelsen. 4.2.4 Kompetens/motivation

Vid detta område har vi talat om kompetens och motivation vilket också är avgörande för kvaliteten. Vid rekryteringsprocessen har det inom byrån anställts både nyutexaminerade och mer erfarna personer med olika bakgrund. Beroende på vilken tjänst som skall tillsättas får detta betydelse vid rekryteringen. För enklare arbetsuppgifter anställer de inte högskoleutbildad personal då detta troligen leder till understimulans och omotivation utan de högskoleutbildade vill hellre sitta med uppdrag och uppgifter som matchar deras utbildning och bakgrund enligt Medel. När det behövs rekryteras för de större uppdragen såsom börsnoterade bolag blir erfarenheter en avgörande faktor. De har haft möjlighet att få personer under pågående utbildning att praktisera hos dem, detta har lett till en god rekryteringsbas då både företaget och personen har haft möjlighet att bilda sig en uppfattning.

Det är enligt Medel oerhört viktigt att personalen hela tiden får möjlighet att utvecklas så att de inte stagnerar. De använder sig då av ett kompetensutvecklingsprogram som består av IREV: s kursprogram vilket avslutas med revisorsexamen. Byrån har tagit för givet att de som har kvalificerad examen vill gå denna väg varför det inte har krävts någon ”peppning” för detta utan personalen kommer självt då de känner sig mogna för att starta vilket brukar stämma väl överens med byråns

uppfattning. Detta är någonting som enligt Medel har skett automatiskt och naturligt. Personalen har dessutom möjlighet att själva påverka ordningen på kurserna.

På företaget finns en utbildningsansvarig som ser till att även delägare och auktoriserade revisorer får lämplig vidareutbildning. Detta sker genom externa utbildningar där alla måste delta varje år vid ett flertal tillfällen. Här behandlas områden som skatt, redovisning, praxis samt implementering av nya regler och rekommendationer.

Genom dessa utbildningsdagar håller de sig uppdaterade om förändringar inom de olika områdena. Detta görs också genom prenumeration av ett antal tidskrifter, tillgång till databaser med mera. Medel framhåller också vikten av informationsutbytet som sker i fikarummet, där det alltid är någon som har hört eller fått nys om någonting. En annan åsikt är att det snarare handlar om för mycket information än för lite varför revisorerna med tiden får lära sig sålla för att inte drabbas av informationsutmattning.

För att hålla personalen motiverad har byrån en konstförening där företaget lägger in lika stor andel pengar som personalen. Konsten som köps in lottas sedan ut i samband med en trevlig tillställning två gånger om året. Dessa arrangemang är väldigt uppskattade bland personalen. Ena gången blir det i samband med någon utflykt med övernattning, andra gången på kontorets lokaler. Var femte år brukar det dessutom bli en lite längre resa till Prag, Mallorca eller liknande.

4.2.5 Övrigt

Vi avlutade vår intervju med att fråga huruvida vår respondent ansåg att vi har missat eller utelämnat någonting som bör lyftas fram kopplat till kvalitet. Medel ansåg då att vi hade täckt in de mest väsentliga synpunkterna i sammanhanget.

Det största problemet han anser idag är att lagstiftaren försöker formalisera saker som inte går att formalisera, att dokumenten blir viktigare än själva saken. Varningar i de flesta fallen ges till följd av bristfällig dokumentation, det är alltså inte revisionsåtgärderna i sig utan att revisorn inte på ett tillräckligt sätt dokumenterat det han eller hon gjort. I dessa fall är Revisornämndens inställning att arbetet inte är genomfört. Det är väldigt svårt att ha en dokumentation som uppfyller alla dessa krav och som är heltäckande, speciellt när det gäller ett sådant yrke som revisorsyrket där väldigt många frågor får lösas individuellt. Alla företag är ju unika på sitt sätt liksom frågeställningarna, det är klart att det går snett ibland. Företagsledningarna gör felbedömningar, revisorerna gör felbedömningar, felbedömningar görs varje dag av större eller mindre art, men att då försöka hitta något formellt sätt att förhindra dessa tror han inte på. Detaljstyrningen tror han därmed kommer leda till att helheten missas.

Ibland anser vår respondent att revisorn lägger så mycket kraft på att ha en snygg dokumentation att de inte förstår vad företaget egentligen sysslar med. Han anser att det viktigaste av allt är att revisorn kan verksamheten och att denne kan göra en korrekt riskbedömning vilket inte kan göras då revisorn inte har förståelse för eller kan verksamheten.

4.3 Respondent Liten