Respondenter och undersökningen

Överrepresentationen av kvinnor i undersökningen var förväntad, i åtanke till att studien handlade om en romantisk relation mellan män (McLelland, 2006; Mizoguchi, 2003; Waern, 2010; Chess, 2014, Salmon och Symons, 2004) men också problematisk. Antalet respondenter var överraskande: 206 stycken är ett nummer som kan producera genuin data. I åtanke till genrens popularitet kanske man skulle förväntat sig en större mängd svar och förberett inför detta (Mizoguchi, 2003; Galbraith, 2011, Organization of Transformative Works, 2019). Problematiken kom ifrån faktumet att 148 av dem var kvinnor, med enbart 24 män och 34 övriga.

Därmed kan man inte anse att resultatet från studien i relation till dessa grupper kan generaliseras. Detta försökte motverkas med att aktivt nämna att undersökningen specifikt ville ha män med i statistiken samt att enkäten lades ut med taggar och på ställen som ansågs mer mansdominerade. Trots detta var engagemanget mycket lägre. Det resultatet kan indikera att mäns engagemang i studien var lägre från början, vilket var väntat (Nagaike, 2015; Baudinette, 2017). Problematiken med få manliga respondenter kommer antagligen kvarstå om man väljer att undersöka ämnen med kvinnlig överrepresentation. En noterbar faktor är att många män som regelbundet läser BL verkar identifiera sig som homosexuella (Baudinette, 2017) samt att heterosexuella män ofta finner mer erotiskt värde i lesbiska kvinnor

94

(Louderback och Whitley, 1997). Detta var inte något studien tog i beaktning alls eftersom enkäten inte frågade efter deltagarnas sexualitet. Att ha den informationen hade med stor sannorlikhet gett mer intressant data ifrån resultatet då homosexuella män och kvinnor ofta har en mer avvikande syn på heteronormen jämfört med heterosexuella män och kvinnor (Kowalski och Scheitle, 2019) Ännu en svaghet är att mycket få studier finns om mäns konsumering av BL (Nagaike, 2015), vilket gör det svårt att dra paralleller till tidigare studier. .

Det uppstod även problematik i hur homogen gruppen av respondenter i slutändan blev; majoriteten var regelbundna konsumenter av Slash och BL. Det faktumet har definitivt påverkat resultatet med åtanke att respondenterna med stor sannorlikhet gick in med en positiv syn på genren och en vilja av att konsumera homosexuella relationer mellan män. Denna höga tolerans för mer normbrytande relationer kan dras i parallell med det Herek omnämnt i bakgrunden, nämligen att en persons vänskapskrets påverkar deras tolerans gentemot homosexuella och normbrytande personer (1988). Det är lätt att anta att respondenterna inte bara själva är toleranta gentemot ämnet utan att de även omringas av vänner som har samma intresse. Det känns relevant att notera att många människor som är intresserade av den här sortens genre utövar en slags subkultur av media där en av de största drivfaktorerna är att knyta an till andra människor (Galbraith, 2014). Den faktorn gör det därmed osannolikt att hitta konsumenter av genren som är kritiska mot de homosexuella relationerna på ett samhälleligt plan vilket i sin tur påverkar resultatet på studien. Detta eftersom respondenterna har en mycket högre konsumtion av materialet än vad som anses ”normalt” jämfört en person som enbart konsumerar media genom mer traditionella medel och därmed först och främst inte får se många normbrytande relationer och när dessa framställs är de ofta starkt heteronormativa (Ivory, Holz Ivory och Gibson, 2009; Poole, 2013). Respondenternas vana vid homosexuella narrativ minskar starkt chansen att de skulle uppleva relationen mellan karaktärerna eller att karaktärernas sexualiteter i sig självt skulle framstå som stötande för konsumenterna.

Angående representation framkom det att väldigt få studier fokuserat på hur minoritetsgrupper tagit sig an BL. Detta gjorde att studien inte utvecklades med den gruppen i lika stor åtanke. Hade narrativet och undersökningen kunnat designas annorlunda för att vara mer tilltalande för personer som inte identifierar som man

95

eller kvinna? Kan faktumet att karaktärerna var två cismän som opererade inom en heteronormativ ram varit en anledning till att gruppen med övriga kände sig minst engagerade i narrativet? Det är frågor studien inte besvarade eftersom det inte var undersökingens fokus, men som är intressanta.

En problematik som uppstod i distributeringen av studien var hur den skulle presenteras. En respondent noterade att de antog att relationen skulle vara romantisk från början i och med att studien beskrevs med att den fokuserade på uppfattningen om manliga relationer med en bas i teorier om BL och fanfiction. Man kan kritisera sättet undersökningen presenterades; det kan ha färgat deltagarnas uppfattning av narrativet. Däremot kändes det relevant att beskriva undersökningen ärligt och samtidigt fånga intresse för att få respondenter. Detta verkar ha fungerat, med åtanke att undersökingen drog till sig över 200 respondenter på en vecka, vilket indikerar ett ganska stort intresse.

Med det intresset i åtanke skulle man velat utföra studien med lite redigeringar till prototypen, som nämnt ovan. Enkäten verkar i stort ha fungerat väl, på vissa punkter. Frågorna verkar inte ha förvirrat deltagarna och viss intressant data kunde utvinnas ifrån resultatet, främst den övriga gruppens upplevelse av narrativet och deras engagemang samt den manliga gruppens syn på karaktärerna, som skiljde sig en aning från de andra grupperna. Dock kan man anse att frågorna var för öppna och svårtolkade. Däremed kan man reflektera över att det hade varit intressant om deltagarna hade fått delge, om de ville, sin sexualitet. Studien har inte separat grupperna utefter sexualitet utan snarare efter kön, men det hade varit intressant att se om exempelvis deltagarna som identifierar sig med minoritetssexualiteter upplevt narrativet aningen annorlunda från heterosexuella deltagare. Detta i kontext till att heterosexuella kvinnor anses vara de största konsumenterna av BL och Slash. (McLelland, 2006; Mizoguchi, 2003; Galbraith, 2011, Salmon och Symons, 2004). Sexualitet valdes dock bort ifrån enkäten då det inte kändes helt relevant till problemformuleringen och det upplevdes att det skulle kunnat skapa etisk problematik, om informationen inte var helt nödvändig för problemformuleringen. Ännu en problematik med undersökningen är synen på normer och kultur. Eftersom enkäten distributerades online och därmed kunde nå ut till alla delar av världen och ingen data samlades om deltagarnas nationaliteteter var det omöjligt att avgöra vilka

96

nationaliteter som deltagit i studien. Kommentarerna om karaktärernas upplevda nationalitet var också intressanta; en del respondenter verkar ha blivit tagna ur upplevelsen och rentav störda av att karaktärerna inte var västerländska. Detta var inte något som togs i åtanke när prototypen skrevs och undersökningen utformades, vilket definitivt kan ses som en problematik som inte fick nog med reflektion.

Det uppkom dock att valet att inte jobba med traditionellt västerländska karaktärer kan ha varit aningen frustrerande eller förvirrande för vissa användare. Noterbart är dock att prototypen aldrig nämnde nationaliteter. Respondenterna upplevde karaktärerna som koreanska enbart tack vare deras förnamn, trots att deras efternamn inte är koreanska (Siren respektive Eyros) och namnet ”Ji” nödvändigtvis inte är klassiskt koreanskt. Beskrivningen av köket med ett lågt bord med sittkuddar var den enda referensen till att karaktärerna kanske inte existerade i en helt västerländsk kultur. Faktumet att de åt ramen, en asiatisk maträtt, kan också ha spelat in, men man kan anse att rätten har spridit sig globalt till en nivå där den inte automatiskt betyder att karaktärerna befinner sig i Asien. Det var intressant att nationalitet och kultur lästes in starkt av vissa deltagare trots att referenserna till kultur var relativt få. De var definitivt inte oviktiga eller meningslösa, det fanns definitivt en intention att skapa en bild av karaktärerna, men det var inte förväntat att en del deltagare skulle fokusera så mycket på den informationen eller bli störda av den. Kultur och olika kulturers syn på maskulinitet är definitivt något som kunde ha tagits mer i beaktning, men hade också ökat undersökningens storlek avsevärt. I efterhand kan man argumentera för att studiens utförande var långt ifrån perfekt och att frågorna och den homogena grupp respondenter kan ha varit ett problem som färgade resultatet i för stor grad. Studien saknade fokus och resultatet blev brett på ett sätt som hindrade att riktigt intressant data kunde utvinnas. Faktumet att studiens fråga var bred och mycket upp för tolkning gör det mycket svårt att komma på bra frågor. Det största problemet med frågorna är att de i slutändan blev svåra att tolka. Man får mycket antaganden men lite konkret data. Ett sätt att göra den data som utvinns mer talande och mindre indikativ hade kunnat vara att bland annat fråga om respondenternas sexualitet, för att få mer information om minoritetsgrupper vs majoritetsgrupper och se om de tar till sig materialet annorlunda. Det hade också varit intressant om man helt förbigått enkäten och gjort en mindre studie med selektiva deltagare där ungefär hälften inte haft någon kontakt

97

med BL alls och den andra hälften varit regelbundna konsumenter. En stor svaghet i studien är att den till synes i stor del inte lyckades dra till sig deltagare som inte är involverade i fandoms och/eller fanfiction kultur.

Studiens fråga kan från början ha varit för öppen och svårförståelig. I slutändan upplevs det att frågan var för svår att besvara och att det var svårt att utforma en studie som kunde besvara den, eftersom ämnet är för komplext. Man skulle istället kunna ha frågat om exempelvis hur minoritetsgrupper vs majoritetsgrupper ser på troper inom BL i interaktiva narrativ, man hade kunnat jämföra hur vana spelare sett på ett BL narrativ i ett interaktivt spel jämfört med hur läsare av BL skulle tagit sig an ett interaktivt narrativ och istället fokuserat på om interaktiviteten hämmar eller hjälper deltagare. Man hade kunnat enbart kunnat undersöka hur normer uppfattas inom BL narrativ och ha respondenter som både konsumerar och inte konsumerar genren. Frågan som studien behandlade är helt enkelt för svårtolkad och var i princip omöjlig att undersöka på en grad där man kunde få konstruktiva resultat. Intervjuer hade kunnat vara ett alternativ som hade kunnat ge mer inblick i deltagarnas syner och åsikter och hade eventuellt klarat upp lite frågetecken som existerar i studiens nuläge, där man får gissa sig till vad resultatet betyder.