Resultatsammanfattning

Materialet från intervjuer med sju informanter bearbetades och bildade kategorierna Förutsättningar, Användning av digitala verktyg och Inställning till digitala verktyg.

Förutsättningar innehåller koderna tillgänglighet och kompetens. Resultatet visar skillnader i tillgänglighet och kompetens på de olika skolorna. Tillgängligheten av exempelvis iPads och smartboards varierar på skolorna. Eleverna kan ha tillgång till en personlig iPad (Skola 2) eller så kan eleverna dela på en klassuppsättning med andra elevgrupper, som hanteras genom ett bokningssystem (Skola 1). I resultatet kan det utläsas att digitala verktyg kan introduceras successivt, vilket innebär att tillgången inledningsvis inte nödvändigtvis är en-till-en utan att fler elever delar på en iPad (Skola 2). Även tillgången till tillbehör på skolorna, som hörlurar och tangentbord, varierar. Där det finns bristande tillgång till

tangentbord, kan det finnas möjlighet att tillgå tangentbord till de elever som har det behovet (Skola 1). Resultatet visar även att iPads förvaras i skåp med hög säkerhet på båda skolorna, där det finns möjlighet att ladda verktygen i dessa skåp. Brister i underhåll kan innebära att verktygen, trots tillgång, inte kan utnyttjas (Skola 1). Tillgången till appar i arbetet med iPads finns i kommunala appkataloger för de båda skolorna. Samtliga lärare kan även påverka inköpen och önska appar. Ramfaktorer som kostnad och GDPR kan däremot påverka dessa inköp. Tillgång till IT-support finns i båda kommunerna men inte internt. Detta innebär att

väntetiden vid tekniska fel kan bli lång. Det finns därför även en kollega på ena skolan (Skola 2) som fungerar som support som på så sätt kan stödja kollegorna tidseffektivt. Resultatet visar att ena skolan (Skola 2) som utrustats med iPads och smartboards även utbildats vid uppstart men att det även finns pågående arbeten på skolan där fortbildning sker kontinuerligt i arbetsgrupper. Vid uppstart av nya arbetssätt, såsom ASL, utbildas de aktuella lärarna och tillhandahålls litteratur om arbetssättet. Samtidigt visar resultatet att andra skolan (Skola 1) inte prioriterar kompetensutveckling hos lärarna i samma utsträckning, vilket kan leda till att digitala verktyg köps in men inte nyttjas. En viktig aspekt i skolornas arbete med iPads är att verksamma personer på skolan ständigt stöttar varandra.

Användning av digitala verktyg innehåller koderna ASL, Konkreta arbetssätt, Påverkansfaktorer och Stödinsatser. Resultatet visar skillnader i användning av digitala verktyg mellan skolorna men även inom arbetslagen på skolorna. Förutom hur lärarna använder sig av digitala verktyg, varierar även antalet lektionstillfällen i veckan som lärarna integrerar verktygen. Arbetssättet ASL kan anpassas för att på ett lämpligt sätt integreras i skolans (Skola 2) undervisning och behov. Arbetssättet kan innebära att en lektion i veckan avsätts till ASL, då eleverna får skriva meningar till en bild på iPad med ljudande

tangentbord. Läraren bestämmer innan vilka ord meningarna ska börja med för att eleverna ska guidas i sin skrivning. Resultatet visar på ett stort utbud av olika appar på båda skolorna.

När iPads används som ett skrivverktyg finns det appar som innehåller talsyntes men även appar där text kan skrivas i kombination till bild. Text i kombination med bilder kan ske genom sagor, böcker eller exempelvis presentationer. Användandet av iPads när det gäller skrivande kan ske i kombination med diskussioner i elevgruppen (Skola 1). När appar fungerar som kunskapsutvecklande spel finns det ett stort utbud på båda skolorna. Apparna har olika svårighetsgrad vilket innebär att de kan användas olika i undervisningen och introduceras i olika årskurser. Vissa appar fokuserar på bland annat bokstavsinlärning, lästräning eller språkförståelse innehållande exempelvis rim eller kort och lång vokal. I dessa kunskapsutvecklande spel finns även varierande funktioner där exempelvis kunskapsnivån anpassas efter elevens resultat och att läraren ges möjlighet att följa elevens utveckling och ha uppsikt över elevens spelande. Det finns även appar som ingår i olika läromedelspaket och kan kombineras med fysiska material, exempelvis appar som kan användas tillsammans med läsläxan. Vid användandet av digitala verktyg visar resultatet på olika påverkansfaktorer. En gemensam faktor för båda skolorna som avgör om iPads används i undervisningen är nyttan av användandet. Tillgången av digitala verktyg påverkar också användningen, om alla elever har tillgång till en egen iPad (Skola 2) behövs inte andra aspekter räknas in, som risken att de

är uppbokade (Skola 1). Tekniken kan vara avgörande i fråga om digitala verktyg används i undervisningen då resultatet (Skola 2) visat att upprepade teknikfel, i detta fall smartboarden, leder till att den utesluts i undervisningen. Ytterligare en faktor som spelar in gällande

användandet av digitala verktyg är tidpunkten på dagen (Skola 2). I vissa fall kan iPaden användas när eleverna visar brist på ork för att de lättare ska kunna fokusera och samtidigt få ett kunskapsutbyte. För att stödja eleverna utifrån individen och olika förutsättningar finns det Inläsningstjänst för de elever som behöver få text uppläst, vilket används på båda skolorna.

Skolorna använder även iPad för att stödja de elever som visar svårigheter i motorik och är i behov av att exempelvis skriva på iPad.

Inställning till digitala verktyg innehåller koderna Lustfyllt lärande och motivation, Varierat arbetssätt, Svenska som andraspråk, Inkluderande arbetssätt och Genomtänkt arbetssätt. Samtliga informanter är överens om att ifall digitala verktyg används på ett rätt och genomtänkt sätt kan de även användas på ett kunskapsutvecklande vis i undervisningen.

Det finns däremot distraherande faktorer i spel som kan förhindra lärandet utifrån

svenskundervisningen, som exempelvis anpassning av spelkaraktärernas utstyrsel (Skola 2).

Spelen behöver även ligga på lämplig svårighetsgrad för eleverna och de behöver få en förståelse för spelets innehåll, först då kan det finnas lärande i dessa appar (Skola 2). I arbetet med iPads är det viktigt att arbeta gemensamt och behålla de diskussioner som sker i

klassrummet, då det finns en risk i att dessa försvinner om eleverna endast arbetar individuellt med verktygen (Skola 2). Resultatet visar att eleverna (Skola 2) tidigt utvecklar färdigheter i skrivning på tangentbord om digitala verktyg introduceras i de yngre årskurserna. Detta kan stödja eleverna i det fortsatta arbetet med digitala verktyg, vilket anses vara positivt. Många spel kombinerar bokstav och språkljud, vilket är en framgångsfaktor enligt samtliga

informanter i arbetet med språkinlärning med hjälp av iPad. Resultatet visar att lärare

upplever att eleverna anser att det är lustfyllt och motiverande att arbeta med digitala verktyg, och kan därför fungera som en belöning när elever arbetat klart med andra uppgifter.

Resultatet visar på positiv inställning på båda skolorna gällande de elever som är i behov av stöd och exempelvis har koncentrationssvårigheter. iPaden visar då på en förbättrad

uthållighet hos eleven. Båda skolorna uttrycker positivitet gällande användandet av talsyntes till alla elever men särskilt till elever med svenska som andraspråk. De kan då lyssna på den skrivna texten och på så sätt lätt kontrollera om de skrivit rätt. Dessutom finns bildstöd för eleverna i spel på iPads, vilket kan gynna dessa elever med svenska som andraspråk. Samtliga informanter är överens om att en kombination av att använda digitala verktyg och papper och

penna i svenskundervisningen har bäst inverkan på elevernas språkinlärning.

5 Diskussion

Kapitlet består av två avsnitt. 5.1 Resultatdiskussion innehåller en diskussion av studiens