Kapitel 2. En berättelseanalytisk ansats
2.4 Sökljus och signalord – tillvägagångssätt
Min analys och tolkning av debattprotokollen bygger på olika läsarter. Det är ett omfattande material och därför har jag närmat mig texterna från olika håll, analyserat dem med utgångspunkt från olika frågor och perspektiv. Jag har i läsningen växlat läsart, zoomat in nära mot textens delar och zoomat ut för att ställa delar mot helheten och tvärtom. Efter att ha läst igenom riks-dagsprotokollen från undersökningsperioden kunde jag se olika mönster.
Vissa ord och begrepp visade på sammanhang där politikerna särskilt lyfte fram perspektiv som handlade om skolans roll i samhället, om förändringar och om framtiden. Jag kallar dessa ord och begrepp för signalord Man kan säga att dessa signalord indikerar olika aspekter på skolan som politikområ-de. Ett första steg i analysgången innebar således att jag induktivt sållade fram dessa ord och begrepp. Med hjälp av det sökverktyg som finns i Office wordprogram gjorde jag sökningar i respektive utvald debatt efter dessa sig-nalord. Tack vare sökfunktionen kan man hantera ett stort empiriskt materi-al. På så sätt kan alla signalord av intresse i materialet markeras och kvanti-fieras. Det kan liknas vid en form av innehållsanalys. Jag har gjort samman-ställningar av respektive debatt och frekvensen av dessa signalord (se bil. 5).
Nedan förklarar jag hur jag gått till väga när jag plockade fram dessa signal-ord ur debatten och vilka de är.
Ett av sökljusen riktades mot ett antal signalord som skulle kunna indikera olika slag av förändringar (till skillnad från statiska som uttrycker ett till-stånd). En form av indikatorer på när politikerna eventuellt talar om skolans framåtriktning.91 Dynamiska verb har en riktning, eller kanske snarare en rörelseenergi såväl rumsligt som tidsligt och kan därmed bära en föreställ-ning om framtiden till exempel utveckla, förändra. Det finns även substantiv och några adjektiv som jag menar bär denna rörelse i tid och rum i mitt ma-terial till exempel kunskapssamhälle, informationssamhälle, morgondag, generation, framtid, arbetsliv, arbetsmarknad, modern, internationalisering, globalisering. Jag fann det nödvändigt att söka alla ovan nämnda ord och begrepps motsvarighet inom andra ordklasser, synonymer eller andra släkt-skapsord. Ett exempel på det är informationsteknik till vilket IT, Internet, data och datorer adderats, med tanke på att begreppet IT och
91 Hellspong, L. & Ledin P. (1997). Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys.
35
teknik egentligen först får ett genomslag i samband med Internets genom-brott i mitten av 1990-talet och mina analyser tar sin början 1991. I relation till dessa ställde jag begrepp som i skolsammanhang syftar tillbaka historiskt och samhälleligt och visar ett värnande av traditionella värden till exempel kulturarv, bildning och tradition. 92 Åtskilligt i riksdagsledamöternas anfö-randen och replikskiften är temporaliserade. Där finns såväl tal om framti-dens, samtidens som gårdagens skola och samhälle representerat.
Ett andra sökljus riktades mot vad vi skulle kunna kalla utbildningsdebattens modebegrepp, det vill säga begrepp som avspeglar mer eller mindre långli-vade trender av något slag. Dessa begrepp visar sig vara vanligt förekom-mande när politikerna i riksdagen ger sin syn på skolans utveckling och roll i samhället, såväl i dåtid, samtid som i en framtid. Till denna kategori har jag räknat in begrepp som värdegrund, likvärdighet, segregation, frihet, skolut-veckling, valfrihet, marknad, kunskap, betyg, resultat, kvalitet, uppföljning och utvärdering, livslångt lärande, anställningsbar och entreprenör. Härtill har jag räknat in ett antal ord som kan relateras till ovanstående begrepp och i någon mån visar på släktskap även om de inte kan betraktas som synony-mer, exempelvis jämlik och jämställd och deras avledningar i form av så kallade substantiverade adjektiv. När substantiverade adjektiv eller verbal-substantiv används i en text ger de ett mer abstrakt intryck, vilka är typiska i mer byråkratiska texter.93
Det tredje sökljuset riktades mot signalord som politikerna refererar till och använder sig av när de vänder sig till (eller mot) de olika aktörerna i och kring skolan, först och främst elever, lärare och rektorer. Begrepp som ges aktörsstatus är också representanter för allmänheten, institutioner som kom-munen, staten, och samhället. Vidare är en central referens i debatten verk-ligheten, vilken personifieras och utgör ännu en retorisk resurs för flertalet debattörer i riksdagen.
Att på det här sättet sätta sökljus på enskilda begrepp eller ordkluster är en sorts metod för innehållsanalys som Bergström & Boréus rekommenderar när ett stort material skall analyseras, liksom vid jämförelser över tid.94 De påpekar också att det här tillvägagångssättet med fördel kan kombineras med andra slags analyser och skriver: ”Det som söks är manifesta inslag i texter dvs. sådant som uttrycks explicit.” 95 När jag söker det som tydligt uttrycks i
92 Begreppet bildning används i debatten vanligtvis i relation till det s.k. klassiska bildnings-idealet och inte till den vidare bildningsbegreppet som under senare år varit aktuellt i sam-hällsdebatten se t.ex. Gustavsson, B (2007). Bildningens förvandlingar, Sundgren, G. (2008) Bildning och pedagogik – en akademi för bildning? och Carlgren et al (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion och Liedman, S-E. (2011)
93 Hellspong, L. & Ledin, P. (1997). s. 69.
94 Bergström, G. & Boréus, K. (2005). s. 68.
95 A.a., s. 45.
36
texten, finner jag samtidigt det som inte sägs. Det kan vara begrepp och före-ställningar som tidigare användes, men ej längre tycks vara opportunt an-vända.
När ovanstående innehållsanalys var gjord sökte jag med hjälp av dessa ord och begrepp kategorisera materialet under ett stort antal rubriker. Dessa grupperades sedan under ett antal större narrativ som rubricerades som be-rättelsen om… På så sätt synliggjordes dels ett antal teman från respektive mandatperiod och dels de dominerande narrativen under hela undersök-ningsperioden. Samtidigt som jag kvantifierat ord och begrepp, för att se mönster och göra jämförelser har jag använt signalorden som kategorier i den narrativa analysen av materialet. De utgör dels väsentliga delar i upp-byggnaden av narrativens intrig, som här består av problem, lösningar och framtidsutsikter och dels representerar flera signalord centrala aktörerna i dessa narrativ. Detta steg i analysen av materialet inkluderar både induktion och deduktion. Här finns en pendling mellan empiri och teori, som kan lik-nas vid en hermeneutisk spiral.96 Alvesson och Sköldberg beskriver den som en alternering mellan ”(empiriladdad) teori och (teoriladdad) empiri”.97 Det tredje och sista steget i analysen utgörs av att jag, med inspiration från Somers indelning av narrativ i fyra dimensioner konstruerat olika politiska narrativ, vilka diskuteras i slutkapitlet. För att rekapitulera dessa dimensioner nämner jag dem ånyo: ontologiska narrativ, offentliga narrativ, metanarra-tiv och konceptuella narrametanarra-tiv.98
Att på det här sättet genomlysa och bearbeta de utvalda riksdagsprotokollen har varit en förutsättning för att utmana min egen förförståelse. För att närma mig de berättelser, föreställningar och idéer om skolans roll i samhället, som finns i materialet har jag dragit nytta av den hermeneutiska ansatsen som för mig betyder att jag erkänner betydelsen av min förförståelse och av kontex-ten. Min ambition är att jag med hjälp av narrativ analys kan distansera mig från materialet och därmed förhålla mig kritiskt till min empiri, misstänksam inte bara mot materialet utan även gentemot mig själv och mina egna förgivettaganden.
96 Se Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, s. 46ff
97 A. a., s. 47.
98 Somers, M. (1994a). s. 617.
37