Skolan och nationen

Historikern Gunnar Richardsson (1963) tar i sin studie Kulturkamp och klasskamp: ideologiska och sociala motsättningar i svensk skol- och kultur-politik under 1880-talet upp olika ideologiska och sociala motsättningar i svensk skol- och kulturpolitik under 1880-talet. Richardson har i ett par om-fattande verk skildrat 40-talets svenska skolpolitik.¹⁰² Han fortsätter sedan i den klassiska Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu (1977/2010) att ”berätta” om den svenska utbildningshistorien fram till i våra dagar. Richardsons stora intresse har varit frågan om vad som varit drivkrafterna bakom reformeringen av den svenska skolan - har det varit

”idéernas kraft” eller ”realiteternas tryck?”¹⁰³ Det centrala för Richardson har inte varit de politiska partiernas utbildningspolitik, utan snarare indivi-derna bakom politiken och deras föreställningar och värderingar, alltså ett klassiskt liberalt narrativ.¹⁰⁴

Andra forskarnarrativ är de som anlägger mer utbildningsreformatoriska och idéanalytiska perspektiv. Som exempel på det finner vi statsvetaren Olof Wennås(1966), Striden om latinväldet: idéer och intressen i svensk skolpoli-tik under 1800-talet, som bland annat handlar om reformkraven på läro-verkssystemet i slutet av 1800-talet, samt hur olika intressegrupper agerade i frågan. Enligt Wennås var det dels en kamp mellan nyhumanism och utilita-rism, om bildningen skulle gälla för en elit eller för massan, och dels en kamp mellan olika sociala grupper i samhället. Ämbetsmannaväldet och privilegiesamhället hotades av den nya medelklassen i samhället.¹⁰⁵ Övriga verk att nämna inom ramen för mer reformatoriska narrativ om skolan är Åke Islings (1980) Kampen för och mot en demokratisk skola. De politiska och sociala motsättningarna betonas som en drivkraft för utvecklingen i Is-lings verk. Sixten Marklunds (1980-1987) stora forskningsprojekt Skolsve-rige 1950-1975 i sex delar, är en dokumentation av perioden 1950-1970, hör

102 Richardsson, G. (1978) Svensk skolpolitik 1940-1945 : idéer och realiteter i pedagogisk debatt och politiskt handlande samt (1983) Drömmen om en ny skola: idéer och realiteter i svensk skolpolitik 1945-1950.

103 Richardsson, G. (1978). s. 8.

104 Se Lundahl, L. (1989). I moralens, produktionen och det sunda förnuftets namn. Det svenska högerpartiets skolpolitik 1904 – 1962. s. 5.

105 Wennås, O. (1966). s. 374.

39

också till samma genre. I dessa forskarnarrativ kan vi läsa berättelser om den svenska skolans utveckling från 1800-talets slut till en bit in på 1970-talet, men de kan också läsas som skildringar av folkhemmet, av välfärdstaten och demokratins utveckling ur ett historiskt perspektiv.

1970-talets pedagogiska forskning dominerades av utbildningssociologisk och utbildningsekonomisk forskning om skolans funktion i samhället, inte minst dess roll i reproduktionen av samhällsförhållanden. Detta forskarnarra-tiv kan betraktas som tidstypiskt – efter den vänsterradikala vågen som in-leddes i slutet av 1950-talet och fortsatte långt in på 1970-talet. Endast två avhandlingar inom det utbildningspolitiska fältet, med begreppet utbild-ningspolitik som nyckelord, publiceras under 1970-talet. Det är dels histori-kern Erik Askebergs (1976) studie Pedagogisk reformverksamhet: ett bidrag till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 som berör 1812 års upp-fostringskommitté, vilken utmynnade i en ny skolordning 1820 och de idé-strömningar som var aktuella i början av 1800-talet. Dels är det religionsve-tarens Carl E. Olivestams (1977) Idé och politik I, De politiska partierna - skolan och kristendomen: en studie i svensk skolpolitik under 1940-talet. I den analyserar han partiernas ideologi och handlande i frågan om kristen-domsundervisningen. Olivestam återkommer senare i en serie studier med liknande angreppssätt.¹⁰⁶ Lisbeth Lundahls (1989) kartlägger och analyserar i sin studie I moralens, produktionens och det sunda förnuftets namn. Det svenska högerpartiets skolpolitik 1904 – 1962 är ett exempel på den svens-ka högerns utbildningspolitik under första hälften av 1900-talet fram till 1962. Lundahl använder sig av ett konfliktteoretiskt perspektiv, där främst klass- och maktfrågorna har betydelse för forskarnarrativet. En av Lundahls centrala frågeställningar är vilka funktioner i samhället och vilken betydelse för samhällsutvecklingen som högerpartiet har tilldelat skolan och i analysen av högerpartiet hävdas att skolan främst haft en stabiliserande och konserve-rande roll och funktion i samhället

Under 1980-talet kan vi inom svensk forskning notera ett ökande intresse för det utbildningspolitiska fältet. Nu är det främst arbeten av pedagoger, men även av några statsvetare. Under denna period visas ett allt större intresse för den politiska styrningen av skolan såväl i utbildningsdebatten som i forsk-ningen.¹⁰⁷ Statsvetaren Bo Rothsteins (1986) avhandling Den socialdemo-kratiska staten: reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik, handlar om förhållandet mellan politiska intentioner och dess förverkligande via politiska reformer samt den statsapparat som skall

106 Olivestam, C. E. (1986) Idé och politik II. De politiska partierna – skolan och ideologin:

mellan två skolreformer 1950-1962 samt (1989) Idé och politik III. De politiska partierna – skolan och ideologin. Från 1960 års gymnasieutredning till 1970 års gymnasieöversyn.

107 Sannolikt i spåren av Lgr 80 och SIA-utredningen som innebar en inledning till decentrali-seringsvågen enligt Lundgren. Se Lundgren, U. P. (1999a). Ramfaktorteori och praktisk ut-bildningsplanering.

40

genomföra dessa. Frågan som ställs är, vilka möjligheterna och begränsning-arna är för en demokratiskt vald regering att, genom styrning av den offent-liga förvaltningsapparatens verksamhet genomföra samhällsförändringar.¹⁰⁸ Två betydelsefulla reformer belyses komparativt i studien; grundskolerefor-men och arbetsmarknadspolitiken. Bo Lindensjö och Ulf P. Lundgrens (1986/2000) bok Politisk styrning och utbildningsreformer är ett bidrag till ett av flera utvecklingsnarrativ om skolan, i vilken kopplingen mellan ut-bildningspolitik och skolans förändring framhålls.¹⁰⁹ Författarna skildrar framför allt hur den svenska grundskolan påverkats av 1900-talets samhälls-förändringar. Utgångspunkten är att skolan är en spegel av det samhälle som den existerar i och därmed förändras också skolan i takt med det omgivande samhällets politiska och ekonomiska utveckling. Lindensjö och Lundgren belyser särskilt differentieringsfrågan samt jämlikhetsbegreppet. De visar hur innebörden i begreppen skiftat från det tidiga 1900-talets betoning på en stark jämlikhet och en likvärdig utbildning för samtliga elever till det sena 1990-talets betoning på alla elevers rätt till lika möjligheter i den svenska skolan. Differentieringsfrågan ses som ett verktyg för jämlikhetssträvanden.

Intresset för begreppet jämlikhet går igen i flera studier. Statsvetaren Karin Hadenius (1990), vars studie Jämlikhet och frihet. Politiska mål för den svenska grundskolan handlar om de allmänpolitiska begreppen; jämlikhet och frihet och dessas betydelse i den svenska grundskolepolitiken efter 1945 fram till år 1990. Utgångspunkten i studien är att dessa begrepp varit vägle-dande för utformningen av skolpolitiken. Syftet är att analysera de mål som statsmakterna, riksdag och regering gett grundskolan i ett antal beslut om reformer under efterkrigstiden.¹¹⁰ Hadenius ger exempel på hur begreppen jämlikhet och frihet ingår i en politiskt-filosofisk diskurs. Hon undersöker vidare vilka innebörder begreppen har för olika företrädare och om begrep-pens innebörd förändrats över tid.¹¹¹ Slutsatsen är att det har rått motstridiga uppfattningar mellan och inom olika politiska partier över tid om skolans huvudsakliga mål är kunskapsförmedling eller personlighetsutveckling - kunskap eller fostran. Det är ett återkommande tema i olika framställningar om skolans roll i samhället, inte minst i den skolpolitiska debatten. Hadenius menar att målet med skolan bör vara att ta hänsyn till både ock. Det ena är en förutsättning för det andra och tillsammans ska målen kunskap och fostran förbereda för olika delar av vuxenlivet.¹¹² I och med detta förespråkas en tredje väg i talet om ‟en skola för alla‟. Denna skola är inte lika för alla, men den tillfredsställer alla. På så sätt styrs målet med skolan såväl av honnörsor-det jämlikhet som av frihet, och därmed kunskap för individens egen

108 Rothstein, B. (1986). s. 11.

109 Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (1986/2000).

110 Hadenius, K. (1990). s. 13

111 A.a., s. 14f

112 A.a., s. 16.

41

ling och för lika värde oavsett håg och fallenhet. Vi kan här tala om ett mer socialliberalt forskarnarrativ, eftersom den individuella aspekten är central.

Ännu en statsvetare, Göran Bergströms (1993) Jämlikhet och kunskap. De-batter och reformstrategier i socialdemokratisk skolpolitik 1975-1990 är ett annat forskarbidrag. Till att börja med analyserar Bergström begreppet jäm-likhet, vilket han menar förskjuts i sin betydelse under 1990-talet. Jämlik-hetsbegreppet ersätts efter hand av begreppet likvärdighet.¹¹³ Bergström utgår i stort från Hadenius uppdelning och definition av begreppet jämlikhet.

Därutöver undersöks kunskapsbegreppet och hur det formeras och förändras under undersökningsperioden och vad avsikten med kunskap varit - mat i magen, den så kallade magfrågan, eller om det är bildning och kultur-kamp.¹¹⁴ Det tredje temat i avhandlingen handlar om socialdemokratins syn på skolans styrning och reformering, varvid Bergström främst koncentrerar sin studie på gymnasieskolans reformering eller snarare dess uteblivna för-ändring under 1980-talet.¹¹⁵ Bergström försöker även förstå bakgrunden till och innebörden av den socialdemokratiska synen på jämlikhet och kunskap – är det bildningstörst och möjlighet till personlig utveckling eller arbetsmark-nadens behov och samhällets tillväxt som varit de drivande motiven. Den historiska genomgången av socialdemokraternas utbildningspolitik är intres-sant i relation till föreliggande studie, eftersom undersökningsperioden här domineras av ett socialdemokratiskt regeringsinnehav från 1994 till 2002, där förskjutningen från ett bildningsideal till ett anställningsbarhetsideal ingår som en del i de narrativ jag studerar.

Hadenius analys av skolans mål, belysta genom begreppen frihet och jämlik-het, berör efterkrigstiden fram till år 1990. Hos Bergström möter vi den soci-aldemokratiska skolpolitikens främsta berättelser om skolans roll i samhället, speglade i begreppen jämlikhet och kunskap, och i just den ordningen. Han ger en historisk överblick av socialdemokratisk utbildningspolitik från sent 1800-tal till 1990-talets början. Dessa två forskarnarrativ berör i huvudsak andra hälften av 1900-talet, före den så kallade omstruktureringen av den svenska skolan, som påbörjades i slutet av 1980-talet men främst genomför-des under 1990-talet. En period som Ulf P Lundgren menar är den ditintills mest reformintensiva perioden sedan 1950-talet.¹¹⁶ En avhandling som där-emot tar sin utgångspunkt i 1990-talets skoldebatt är Ylva Bomans (2002) Utbildningspolitik i det andra moderna. Om skolans normativa villkor. I

113 Bergström, G. (1993) s. 218

114 Bergström refererar till Isling och Richardssons avhandlingar vad gäller den s.k. magfrå-gan (se ovan) och till Köhler, E-M. (1979).

115 En parlamentarisk gymnasieutredning tillsattes 1976 och efter flera regeringsskiften kom ett betänkande 1981 (SOU 1981: 97) och först våren 1884 lade regeringen fram en proposi-tion (Prop. 1983/84 116). En försöksverksamhet startade så småningom, men först 1994 genomfördes en omfattande reformering av gymnasieskolan.

116 Lundgren, U. P. (1999b).

42

vilken hon analyserar skolans normativa villkor, med utgångspunkt från begreppet värdegrund. Frågan om medborgarskap är central och Boman analyserar den utifrån ett historiskt och begreppsmässigt perspektiv, med modernismen som fond. Intressant för min egen avhandling är Bomans be-skrivning av förskjutningen i den skolpolitiska diskursen om den gemen-samma skolan under tiden runt 1980- och 90-talen.¹¹⁷ Värden som då priori-teras är valfrihet och den individuella rätten att utveckla sin särart, genom profilering och differentiering av skolan. Hon pekar på fler förskjutningar, som den mellan individ och kollektiv, privat och offentlig, i vilken frågan om demokratin ställs på sin spets. I namn av decentraliseringen riktas intres-set alltmer mot effektivisering, resursutnyttjande, resultat, konkurrens, priva-tisering och valfrihet till skillnad från det decentraliseringsbegrepp som ett årtionde tidigare handlade om demokrati och delaktighet.

Sammanfattningsvis bidrar dessa forskarnarrativ till föreställningar om sko-lans betydelse för samhällsutvecklingen, om skolan som en motor för välfärd och tillväxt. De kan ses som exempel på den stora berättelsen i västvärlden om den ständigt pågående utvecklingen, grundad i upplysningstidens fram-stegstro och utvecklingsoptimism.

Forskning som berör den senare perioden av 1990-talet är mer inriktad på styrningen av skolan och dess reformering än på analys av skilda idéer, som kommer till uttryck i politiken. Intresset ökar för implementationsforsk-ning.¹¹⁸ Det är ingen tillfällighet utan något statsmakterna uppmuntrar för att förbättra kunskapsunderlaget, vilket bland annat sker genom ökande forsk-ningsanslag, men också genom annan styrning.