Skolan och framtiden

För inte så länge sedan var statsmakterna i Sverige övertygade om att man genom framtidsstudier skulle kunna bestämma en framtid och att framtiden var något som var styrbart. Framtidsforskningen i Sverige tog på allvar fart på 1970-talet efter att bland annat FOA och Ingenjörsvetenskapsakademin

145

Se t.ex. Bell, D. (1973). The Coming of Post-Industrial Society, Lyotard, J-F. (1979), Castells, M. (2000).

146 Karlsson, L. (2005). En pedagogisk situation i förändring. Arbetet och den nya ohälsan.

147 Se t. ex. Biesta, G. (2006). Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid och Wahlgren, N. (2009). Mellan leverans och utbildning, om lärande i en mål och resultatstyrd skola. s. 12.

148 Kristensen, J-E. (2009). Kognitiv kapitalisme, vidensøkonomi og videnspolitik.

149 Kristensen, J-E. Forskningsprogram i socialanalytisk samtidsdiagnose. DPU http://www.dpu.dk/site.aspx?p=5801

50

(IVA) börjat visa intresse för området i slutet av 1960-talet.¹⁵⁰ Alva Myrdal fick i uppdrag att utreda frågan om framtidsstudier, vilket resulterade i slut-betänkandet Att Välja framtid (1972).¹⁵¹ Ett resultat av utredningen var att ett särskilt forskningsinstitut startades i början 1970-talet sekretariatet för fram-tidsstudier som till en början inrättades på Statsrådsberedningen. Intressant är den tidiga kopplingen till politik och regering. Syftet var att en liten stat som Sverige skulle kunna välja och påverka sin framtid, dels för att underlät-ta långsiktigheten i de politiska besluten och dels för undvika hot mot sam-hället.¹⁵² 1976 flyttades sekretariatet ut från Statsrådsberedningen efter en hel del kritik från såväl riksdagen som regeringskansliet, men verksamheten styrdes alltjämt av en parlamentariskt tillsatt grupp.¹⁵³ Först 1987 inrättade regeringen ett fristående institut varvid Institutet för framtidsstudier bildades, vilket beskriver sitt uppdrag på följande sätt: ”Institutet för Framtidsstudier har till uppgift att främja framtidsperspektivet i svensk forskning, samt att förvalta teori och metod inom kunskapsområdet.”¹⁵⁴ Omorganisationerna kom att flytta institutet alltmer bort från politikens kraftcentrum.

Framtidsstudier som berör utbildningsväsendet är ovanliga. Jag nämnde inledningsvis Laginders (1989) studie Framtidsbilder i offentligt utredande.

Institutet för framtidsstudier har inte heller ägnat skolan särskilt stort intresse i sina forskningsprogram Det finns däremot en mängd idéer om framtiden.

Begreppet omvärldsanalys, i vilket framtidsanalys ligger implicit, har emel-lertid fått en allt viktigare betydelse såväl inom offentlig som privat verk-samhet.¹⁵⁵ Många debattörer, omvärldsanalytiker, forskare och futurologer har producerat berättelser om framtidens samhälle. Det kan vara trendrap-porter, scenarios och framsyner med olika syften och mottagare, som med olika tyngd försöker skildra troliga samhällsförändringar, men lika ofta tycks dessa berättelser vara beskrivningar och projiceringar av förändringar i vår samtid.¹⁵⁶

150 Alm, S. (2007). Det effektiva samhället eller det goda livet? Svenska framtidsstudier om arbetsliv och fritid från 1970- till 1990-tal.

151 SOU 1972: 59. Att välja framtid. Ett underlag för diskussion och överväganden om fram-tidsstudier i Sverige. Stockholm: Allmänna förlaget

152 I offentligt utredande om skolan förekom ibland framtidsgrupper knutna till kommittéer t.ex. SOU 1981:97.

153 Alm, S. (2007). s. 8.

154Se Institutets för Framtidsstudiers hemsida:

http://www.framtidsstudier.se/sv/redirect.asp?intLevel1Clicked=1473&p=1473

155

Se t.ex. Lundkvist, T. (2009). Strategisk omvärldsanalys i statliga myndigheter: Framväxt organisation och arbetsmetoder. s. 10 och Hoppe, M. (2009). Myten om det rationella flödet.

En studie av hur organisationers ledning formas genom omvärldsanalys och underrättelsear-betet i kunskapsintensiva företagsmiljöer. s. 21.

156 Se t.ex. Liedman, S-E. (1997). s. 22, Naisbitt, J. (2006). s. 11,och Novotny, H. et al (2002). s. 39

51

Jan Hylén och Torbjörn Skarin har för Nordiska rådet i en rapport gjort en syntes av de existerande studierna i de nordiska länderna om utbildningens framtid i Norden.¹⁵⁷ Bakom de flesta rapporterna de analyserar står utbild-ningsdepartementen, statliga myndigheter, arbetsmarknadens parter, fram-tidsforskningsinstitut eller fristående forskare och debattörer. Hylén och Skarin konstaterar att relativt få studier görs i Sverige i jämförelse med övri-ga nordiska länder. I Sverige är det ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) som står för flertalet rapporter, däremot är intresset från myndigheter och depar-tement svagt. Arbetsmarknadens parter har publicerat några rapporter om arbetslivets utmaningar och om ungdomars syn på framtiden. Bo Dahlbom (2007), professor vid IT universitetet i Göteborg, skriver i sin bok Sveriges Framtid om skolan år 2025 och tror att den utvecklats till att främst arbeta för att integrera barn och ungdomar i samhället.Skolans huvuduppgift menar Dahlbom är då att göra eleverna till samhällsmedborgare, vilket görs bäst integrerat i arbetsliv och samhälle. Det stämmer med Ulf P Lundgrens rela-tivt mörka framställning i tidskriften Framtider, där han skriver att utbildning och arbete alltmer vävs samman.¹⁵⁸ Lundgren menar att gymnasieskolan alltmer kommer att fokusera på urvalsprocesser för högre utbildning. Politi-ken kommer i huvudsak ägna sig åt att försöka återskapa en skola från förr istället för att ägna sig åt framtidens utmaningar.

Jonas Frykman (1999) presenterar i sin bok Ljusnande framtid också en täm-ligen mörk bild av skolan. Hans tes är att skolan har förlorat förmågan att ge eleverna framtidshopp. Den framåtsyftning, som skolan sägs ha, menar Frykman är en illusion. Den gick förlorad när skolan istället för att rikta ungas blick framåt riktar den inåt, mot ett självförverkligande här och nu.

Frykman beskriver det som ett terapeutiskt uppdrag, till skillnad från ett bildningsuppdrag som transcenderade eleven till något och därmed ingöt framtidstro i de unga:

I och med att skolan har tagit på sig uppgiften att skapa identitet, kom den att sluta fungera som en sådan separat spelplan. Det finns bara en roll kvar att spela, och det är huvudrollen. Det verkar vara en fördel-ning som både skola och elever ställer sig spörjande inför utan att rik-tigt få kläm på vad om skulle kunna vara alternativet.¹⁵⁹

Frykman menar att följden av denna upplösning av skolans kultur och tradi-tionella uppdrag innebär dels en osäkerhet om hur spelet skall spelas, vilket kan skapa oro. Dels jämnar en sådan skola vägen för den som redan vet hur man tar sig fram här i världen, till skillnad från dem som saknar denna

157 Hylén, J. & Skarin, T. (2008). Framtidens utbildning i Norden – konkurrens och samver-kan i en globaliserad värld.

158 Lundgren, U. P. (2002). Homo pedagogicus?

159 Frykman, J. (1999). Ljusnande framtid. Skola, social mobilitet och kulturell identitet, s. 35.

52

petens och detta stöd hemifrån. Den sociala snedrekryteringen till högre studier ökar och pojkar uppför sig som hemma i skolan.

Forskare, politiker och policyproducenter vet inte vad som väntar, men kan inte låta bli att spekulera i vad som kan tänkas ligga framför oss. I olika framtidsberättelser ingjuts förhoppningar respektive farhågor. Ur mångtydi-ga och motstridimångtydi-ga skeenden tolkas mönster och rörelser.

En utgångspunkt i denna avhandling är språkets konstituerande och perfor-mativa kraft. Det torde vara uppenbart att forskarsamhället utgör en del av det politiska språkspelet om skolan, om det så är utbildningshistoria, sam-tidshistoria eller framsam-tidshistoria som skrivs. När forskare blottlägger be-greppsanvändning, diskursiva praktiker och dess konsekvenser bidrar de till att utveckla olika narrativ om skolans utveckling och dess roll i samhället, vilket vi framgent kommer att se.

53