Skolan och tillväxten

Skolan som tillväxtbefrämjare är ett annat tema i forskningen. Bland forska-re utanför Sverige växer intforska-resset för ‟education policy‟ forska-redan under 1970- och 80-talen, särskilt i USA. 1980-talets utbildningspolitiska forskning präg-las i USA och Storbritannien i hög grad av nyliberalismens eller den nya konservatismens syn på skola och undervisning. Thatcherismens och Reaga-nismens politiska era där ekonomism och effektivitet stod i centrum och blev föremål för kritisk granskning av ett antal forskare bland annat av den brit-tiska sociologen Stephen J. Ball.¹¹⁹ Han har bland annat studerat föräldrars

117 Boman, Y. (2002). s. 331ff.

118 Det ökande intresset för implementationsforskning anses delvis bero den accelererande decentraliseringen under 1980-talet, vilket utmynnade i kommunalisering av grund- och gymnasieskolan år 1991. Se Bergström, G. (1993). s. 17.

119 Ball, S. J. (1990). Politics and Policy Making in Education. Explorations in political soci-ology. (Se även Ball: 2006, 2007, 2008, 2009)

43

betydelse för elevers val av skola och visar på uppkomsten av en så kallad kvasimarknad, varvid en konkurrenssituation uppstår som är till förfång för kvaliteten i skolan.¹²⁰ Marknadsanpassningen innebär att en särskild etik blir dominerande, då skolan inte längre ses som en angelägenhet för hela samhäl-let utan som individens och därmed blir det privata egenintresset styrande.¹²¹ Under 1990-talet får begreppet ‟education policy‟ en allt större spridning.

Det tillkommer flera internationella vetenskapliga tidskrifter inom områ-det.¹²² OECD startade år 1996 skriftserien Education Policy Analysis, som ingår i OECD:S utbildningsutskotts arbetsprogram och utgivningen motive-ras av att medlemsländerna alltmer prioriterar utbildningspolitiska frågor.

Begreppet policy har efter hand införlivats i det svenska språket, i brist på ett motsvarande ord på svenska. Statsvetaren Rune Premfors menar att i var-dagssammanhang motsvaras begreppet av en programförklaring, en uppsätt-ning uttryckligen deklarerade riktlinjer för en verksamhet.¹²³ Det inbegriper därför både innehåll och en handlingsriktning.¹²⁴ I statsvetenskapliga sam-manhang är det underförstått att det nästan alltid är fråga om en offentlig policy, det vill säga en policy som beslutats eller på annat sätt kommit att omfattas av stat eller kommun.

I antologin Utbildningspolitiskt systemskifte? redigerad av Tomas Englund (1995) diskuterar en rad forskare de förändringar som genomförs i början av 1990-talet. Där beskrivs en diskursiv förskjutning, från en jämlikhets- och demokratisyftande medborgarskola till en konservativ, marknadsorienterad kunskapsskola. Det gemensammas bästa är på väg att ersättas av privata föräldraintressen, enligt Englund.¹²⁵ På senare år har Englund tillsammans med en grupp forskare vid Örebro universitet granskat likvärdighetsbegrep-pets olika innebörder - på skilda utbildningspolitiska nivåer, vilket bland annat resulterade i antologin Vadå Likvärdighet? Studier i utbildningspoli-tisk språkanvändning?(2008). Antologin kan läsas som en fortsättning på forskarnarrativet om det pågående utbildningspolitiska systemskiftet:

120 Ball, S. J. (2003a) Class strategies and the education market : the middle classes and social advantage samt Ball, S. J. (2007). Education policy. Understanding private sector participation in public sector education.

121 Se t. ex. Dovemark, M. (2004). Ansvar – flexibilitet – valfrihet: en etnografisk studie om en skola i förändring och Englund, T. (red.) (1995) och Englund, T. & Quennerstedt, A. (red.) (2008). Vadå Likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Daida-los.

122 Journal of Education Policy: Routledge, Educational Policy: SAGE

123 Premfors, R. (1989). Policyanalys. s. 9

124 I Nationalencyklopedin får begreppet policy följande förklaring: ”grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande allmänt el. i visst avseende (ofta rörande yttre kon-takter)”. Policy kommer av det latinska ordet ”polita” dvs. administration.

125 Englund, T. (1995). s. 7.

44

Studierna genomförs mot bakgrund av en samtidshistorisk utbildningspolitisk konfliktperiod. Svensk utbildningspolitik och skola har under de senaste de-cennierna genomgått omvälvande förändringar, benämnt ett utbildningspoli-tiskt systemskifte.¹²⁶

Forskningsprojektet om likvärdighetsbegreppet tycks få sin fortsättning i ett nytt projekt Institutional settings and Civic Education (ICE). Detta är ett av många projekt där frågor om medborgarskap och medborgarfostran är i fo-kus för forskarna.¹²⁷ En annan grupp forskare har varit knutna till STEP vid Uppsala universitet vars vetenskapliga ledare har varit Ulf P Lundgren.¹²⁸ Sedan 2001 har UPI, utbildningspolitiska institutet, publicerat en rad nätba-serade e-artiklar. Under redaktörskap av Eva Forsberg och Erik Wallin gavs också en antologi ut, som knöt ihop delar av forskargruppens intresse: Sko-lans kontrollregim, ett kontraproduktivt system för styrning (2007). Boken beskriver vilken väg styrningen av skolan tagit, några år efter mål- och resul-tatstyrningens genomförande. Författarna hävdar att den tidigare fokusering-en på målstyrning har förskjutits mot mer av resultatstyrning och därmed kontroll av skolan, dess elever och personal i form av fler nationella prov, kvalitetsredovisningar, utökad inspektion etc.¹²⁹ Författarna till antologin hävdar att genom dessa olika kontrollregimer begränsas lärares handlingsfri-het.

Under det senaste dryga decenniet har vidare ett antal avhandlingar beskrivit implementeringen av olika reformer, av arbetssätt och av policybegrepp särskilt från 1990-talets reformintensiva period i grund- och gymnasieskolan.

Det som främst väckt mitt intresse är hur dessa studier behandlar den ningspolitiska nivån. Flera av dessa forskare intresserar sig för den utbild-ningspolitiska språkanvändningen, som normgivande förändringskraft.¹³⁰ Några studier behandlar centrala policybegrepp och dess olika innebörder som Guadalupe Francias (1999) Policy som text och praktik. En analys av likvärdighetsbegreppet i 1990-talets utbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet och Marianne Dovermarks (2004) Ansvar – flexibilitet – valfri-het. En etnografisk studie om en skola i förändring. Till denna kategori skul-le också Hadenius (1990) och Bergströms (1993) avhandlingar kunna räk-nas. Studierna handlar till exempel om hur retoriken om 1990-talets föränd-ringar omsätts eller inte omsätts, det vill säga glappet mellan policy och praktik: Zeth Ståhl (1998), Den goda viljans paradoxer: Reformer teori och

126 Englund, T. & Quennerstedt, A. (2008). s. 7.

127 Temat för 2010 års NFPF/NERA konferens i Malmö var ”Active citizenship, liksom 2010 års CiCE konferens i Barcelona var Lifelong Learning and Active Citizenship.

128 STEP står för Studies in Educational Policy and Educational Philosophy

129 Se t.ex. Wahlström, N. (2002). Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser och Wahlström, N. (2008). ”Likvärdighet och kunskap – en diskussion utifrån två mångtydiga begrepp”. I T. Englund & A. Quenner-stedt (red.) Vadå likvärdighet?

130 Se Olson, M. (2009).

45

praktik speglade i lärares erfarenheter av möten i skolan, Jan Håkansson (2006), Lärande mellan policy och praktik: kontextuella villkor, Hans Nytell, (2006) Från kvalitetsidé till kvalitetsregim: om statlig styrning av skolan, Ulf Lundström (2007) Gymnasielärares perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet Inger Assarsson (2007) Talet om en sko-la för alsko-la: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag samt Pia Skott (2009) Läroplan i rörelse. Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik. Avhand-lingarnas titlar vittnar om spänningen mellan policynivån, den utbildnings-politiska retoriken och praktiken.

Ytterligare ett antal studier som berör utbildningspolitiska sammanhang gör det utifrån ett styrningsperspektiv, ofta med utgångspunkt i policyanalyser av olika texter som: Staffan Löfqvist (1999) Den bångstyriga verkligheten.

Har det svenska systemskiftet haft någon betydelse för elever i behov av stöd?, Anne Quennerstedt (2006) Kommunen – en part i Utbildningspoliti-ken, , Sten Båth (2006) Kvalifikation och medborgarfostran: en analys av reformtexter avseende gymnasieskolans samhällsuppdrag, Ellen Almgren (2006) Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i sko-lan, och Maria Olson (2009) Från nationsbyggare till global marknadsno-mad. Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet. Ett återkommande tema gäller skolans uppdrag och hur det har förändrats, sär-skilt de strukturella förändringarna under 1990-talet och hur dessa har på-verkat skolans olika nivåer, men också debattklimatet i media. I Matilda Wikströms (2007) Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena undersöks hur den goda läraren framställs på Dagens Nyheters ledar- och debattsida under 1990-talet. Wiklund diskuterar bland annat relationen mellan mediernas utbildningsdebatt och utbildnings-politik i vidare mening, vilket anknyter till mitt arbete såväl vad gäller un-dersökningsperiod som att avhandlingen handlar om den skolpolitiska debat-ten, dock på en annan arena.

Alla dessa reformer och förändringar uttryckta i såväl utbildningspolitiska dokument som policys, nationella och globala tolkar jag som olika sätt att förstå samhällsförändringar och de krav som ställs på skolan inför ett framti-da samhälle. De har hjälpt mig att vidga min förståelse för den utbildnings-politiska arenan och olika aspekter på hur den kan tolkas. Här finns ingångar och genomgångar av olika utbildningsdiskurser, vilka erbjuder mitt eget arbete begrepp, kategorier, metoder och teorier inför analysen av mitt eget material från Sveriges riksdag. De berättar alla sin egen historia om skolan och dess utveckling.

46