Skolan och kunskapssamhället

Åtskillig forskning som handlar om skolans roll i samhället fokuserar på att vi idag är ”på väg in i kunskapssamhället”.¹³¹ Vårt västerländska samhälle beskrivs i regel inte längre som ett industrisamhälle. Det finns en mängd andra benämningar på dagens samhälle; det post- eller senmoderna samhäl-let, det postindustriella och postnationella eller, för att lyfta in den digitala revolutionen; informationssamhället eller nätverkssamhället. Valet av be-grepp säger något om hur samtiden framställs, det vill säga hur den tolkas och förstås.

I dessa berättelser om de senaste decenniernas samhällsförändringar tycks de flesta vara överens om att det rör sig om förändringar på ett genomgripande plan för människor och samhälle, inte minst i det vi kallar den industrialise-rade delen av världen. De flesta är även eniga om omfattningen av samhälls-förändringarna, men inte om dess egentliga innebörd.¹³² Föreställningarna är alltjämt påtagligt linjära i berättelserna om omvärldsförändringar, liksom i periodiseringar av västerlandets historia. Vanligtvis förefaller berättelserna ha en historiematerialistisk utgångspunkt, som innebär att det är ekonomiska och sociala förhållanden som driver utvecklingen. I framställningarna är uppenbart att det är något som kommer efter något annat; efter Renässansen, Upplysningen eller Industrisamhället – med stor bokstav. En berättelse om en ny tidsepok ersätter alltid den gamla. Detta är grundläggande antaganden inom den västerländska utvecklingstanken, speglat i en mängd olika ämnes-discipliner om människans och jordens historia och utveckling.¹³³ På så sätt brukas historien som en dynamisk och retorisk resurs, inte minst i debatter av olika slag.¹³⁴

Vad vi ser i backspegeln varierar. Samhällsförändringarna kan ges pessimis-tiska förtecken. Då lutar man sig hellre mot gårdagens lösningar och roman-tiserar äldre tider som en svunnen epok, med större stabilitet och ordning och reda. Samtidigt finns det optimister som tenderar att idealisera och bejaka framtidsberättelsen. De blickar istället tillbaka och beskriver med rik metafo-rik berättelser om industrialismens epok som närmast ett ”medeltida” mör-ker, präglad av mekanisk verklighetsuppfattning, auktoritetstro och

131 Protokoll 1996/97:113 Anf. 51

132 Se t.ex. Carlgren, I. (2005). Knowlegde formation processes and subject specific compe-tencies. Paper presenterat vid EERA/ECER 2005, Congress in Dublin, Irland. Se även Sund-berg, D. (2005). Skolreformernas dilemma. En läroplansteoretisk studie i kampen om tid i den obligatoriska skolan.

133 Här finns alltifrån geologiska tidsperioder, utvecklingsteorier inom pedagogik och psyko-logi liksom evolutionsteorin av Charles Darwin (1859) och historiska indelningar av den mänskliga historien. Att periodisera utvecklingen underlättar vår förståelse av förändringar, antar jag.

134 Börjesson, M. (2005).

47

ven tro på det rationella förnuftet.¹³⁵ Här finns andra begrepp och ismer som berättar om denna tid och som idag har en relativt negativ klang som for-dism, taylorism, behaviorism och positivism. Dessa förändringar kan också i en historiematerialistisk tolkningsberättelse, betecknas som förskjutningar i produktionens inriktning, från agrar ekonomi, över en industriekonomi till en kunskapsekonomi.¹³⁶

Jonas Johansson (2007) lyfter i sin, Du sköna Nya tid. Debatten om informa-tionssamhället i Riksdag och Storting under 1990-talet fram begreppet Kun-skapssamhälle som ett av flera nyepokala begrepp.¹³⁷ Tillsammans med be-grepp som informationssamhälle, nätverkssamhälle, kommunikationssam-hälle är de genuint svåra att analysera, menar han, vilket beror på deras komplexitet, porositet, förhandlingsbarhet och kontextberoende.¹³⁸ Dessa begrepp kan relateras till begreppet postmodernitet, som ett slags paraplybe-grepp, och hänföras till samma familj. Ett begrepp som inte säger mer än att det kommer efter moderniteten, men med anspråk på att definiera såväl ett samhälle som en historisk epok. Michael A. Peters menar att begrepp har såväl en historia som en hemvist:

Normally we can locate them in relation to a family of kindred terms that have a home in a discipline or discourse. „Knowledge society‟ and „know-ledge economy‟ are no exceptions. In fact they prove the generalization as both concepts are anchored in a complicated network of family terms and be-long to different discourses or disciplines, respectively, as one might expect, the disciplines of sociology, and of economics, on the other.¹³⁹

Jonna Johansson (2007) hävdar i sin studie , Learning To Be (come) A Good European – A Critical Analysis of the Official European Union Discourse on European Identity and Higher Education, att de så kallade nyepokala be-greppen tillhör en neo-liberal diskurs.¹⁴⁰ Det är också begrepp som innehåller olika grader av temporala nivåer såsom dåtid, samtid och framtid. De inbe-griper en tydlig rörelse framåt, en energi riktad mot framtiden och kan såle-des med historikern Reinhart Koselleck betraktas som rörelsebegrepp.¹⁴¹

135 Synen på Medeltiden var till slutet av 1970-talet präglat av en synnerligen negativ före-ställning grundad i renässanstidens dom över denna mörka tid. Genom att svärta ner föregå-ende epok, lyftes den egna fram i ljuset.. Tack var ett antal författare och forskare omprövades sedan detta synsätt. Se Tuchman, B. W. (1981). En fjärran spegel. Det stormiga 1300-talet.

Stockholm: Atlantis, Le Roy Ladurie, E. (1980). Montaillou. En fransk by 1294-1324. Stock-holm: Atlantis. Norberg, M. (1984). Den dynamiska Medeltiden. StockStock-holm: tidens förlag.

136 Lundgren, U. P. (2002). ”Homo pedagogicus?” Framtider.

137 Johansson menar att de s.k. nyepokala begreppen manifesterar epokskiftestanken i vår tid, som en Asplundsk tankefigur med rötter i 1800-talet.

138 Johansson, J. (2005). s. 33.

139 Peters. M. A. (2007) Knowledge Economy, Development and the Future of Higher Educa-tion, s. 17.

140 Johansson, J. (2007). s. 44.

141 Koselleck, R. (2004) s. 19ff

48

Olika perspektiv på de senaste decenniernas samhällsförändringar ramas ofta in av begreppet kunskapssamhälle. För det första beskrivs kunskapssamhäl-let som en annan social och ekonomisk ordning, vilket hänger ihop med andra slags produktionsformer än industrisamhällets. Genom statistik och kategorier framställs utvecklingen och de strukturella förändringarna de se-naste sextio åren som anmärkningsvärda, såväl vad gäller antalet arbetande inom jordbruk och industri, som ifråga om teknisk utveckling och inte minst när det gäller förändringar av vår välfärd. För det andra gäller det moderni-tetens utveckling och förändring – eller det moderna samhällets destabilise-ring i en alltmer globaliserad värld. Det handlar bland annat om att en rad självklarheter försvinner och vi ser framväxten av ”osäkerhet” skriver An-thony Giddens (1997) i Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Ulrich Beck (1998) lägger till ”risk” som central aspekt i boken Risksamhället. På väg mot en annan modernitet. Med risk menar Beck att vi i denna tidsperiod av den moderna utvecklingen, den andra moderniteten, har tvingats erkänna att möjligheterna till att ta kontroll över samhällsutvecklingen, beräkna risker eller förutse konsekvenserna av mänskliga handlingar avsevärt har underminerats. En tredje och viktig ut-gångspunkt, när vi talar om kunskapssamhället, är den digitala revolutionen och hur den samspelar med globaliseringen och den sociala och ekonomiska omstruktureringen. I Nätverkssamhällets framväxt skildrar Manuels Castells (2000) dagens samhälle som ett ”nätverkssamhälle”, som griper in på många plan i samhällsutvecklingen och påverkar värderingar, kultur, organisation och företagande. Castells menar att det innebär skapandet av en virtuell värld med globala informationsflöden som överskrider gränser i tid och rum.¹⁴² Men det handlar inte enbart om en teknisk utveckling som gör att informa-tionen flyter effektivare, utan också om hur nya nätverk kring intressege-menskaper över geografiska gränser bildas. Det handlar vidare om utveck-lingen från vertikala till horisontella företag och etableringen av globala affärsnät. Det framställs alltså som strukturella samhällsomvandlingar på ett mångdimensionellt plan, som kommer att påverka hur framtidens utbildning organiseras.¹⁴³

Narrativet om ”kunskapssamhället” rymmer olika delar i olika sammanhang, men knyter an till alla de perspektiv jag försökt att beskriva ovan. Inte sällan hävdas med emfas att kunskapssamhället står för något nyskapande, vilket innebär att man menar att det kännetecknas av innovationer och ständigt lärande.¹⁴⁴ Att samhället skiftar karaktär från ett industrisamhälle till ett kun-skapssamhälle, hör till ett av de större narrativen i vår tid och denna föränd-ring, menar Bell, får konsekvenser för såväl utbildningssystem som ämnet

142 Castells, M. (2000). s. 428ff

143 A. a., s. 99ff

144 Se EU-kommissionen (2000) Memorandum om livslångt lärande

49

pedagogik.¹⁴⁵ Begreppet kunskapssamhälle används både som gränsmarkör mot industrisamhället vad gäller olika värdegenererande faktorer, och som en markering av vår tids identitet och mentalitet.¹⁴⁶ Synen på kunskapsbe-greppet i narrativet om kunskapssamhället, har förändrats från insikt, kritiskt tänkande och bildning till kunskap som en vara med ett värde. Begrepp som kunskapsekonomi, kunskapsledning kunskapsorganisation, leder till att be-greppet kunskap generaliseras. Kunskapsbebe-greppet tillskrivs å ena sidan ett ekonomiskt värde, som en vara och som en resurs.¹⁴⁷ Å andra sidan kopplas begreppet till nya pedagogiska uttryck och former som livslångt lärande och kompetensutveckling som idag betraktas som livsavgörande faktorer för såväl individ som samhälle. Vad vi ser, menar Jens-Erik Kristensen, är en pedagogisering av hela samhället:

Der er ikke blot tale om en økonomisering af viden – altså at viden bliver til en vare, at vidensindholdet i produkter og ydelser er den afgørende økono-miske værdikilde eller, at viden er blevet en ny og fjerde produktionsfaktor ved siden af arbejde, kapital og jord. Der er tale om en mere omfattende og konsekvensrig kapitalisering af det kognitive i bredeste forstand: en kapitali-sering af individers og virksomheders immaterielle, kognitive ressourcer, processer og potentialer, men også af samfundets kollektive intelligens.¹⁴⁸ Därmed transformeras begreppen ekonomi och kunskap, något som ger sig till känna i mitt material. Konsekvenserna av denna förändring och gene-ralisering av begreppet kunskap innebär att det finns skäl att efterfråga en ny kunskapspolitik, hävdar Kristensen. En kunskapspolitik som analyserar de praktiska och politiska konsekvenserna för kunskapsproduktionen i samhäl-let, det vill säga för all slags utbildning.¹⁴⁹