De intervjuade eleverna var överens om att de känt/känner stress i samband med skolarbete, fast i olika grad och vid olika tillfällen. Vissa situationer gäller för alla; prov, läxförhör och inlämningsuppgifter. Andra stressituationer är att tala inför grupp, beslut som ska fattas, (ex gymnasieval), föräldrar som pressar för mycket, betygskrav, kamratpress, för många olika uppgifter som ska vara klara samtidigt, inre krav på att vilja vara bäst, samt panik inför alltför svåra läxor. Att inte ha tillgång till anpassade hjälpmedel vid svårigheter såsom dyslexi, upplevs också som en stress. Att den negativa stressen medför andra problem såsom koncentrationssvårigheter, fysiska spänningstillstånd, splittring, samt minskad glädje var alla överens om. Men stress kan också vara positiv, även för lite stress kan stressa, eftersom man då kan tappa motiveringen, och att man inte blir tillräckligt förberedd inför gymnasiet.
När jag frågade de intervjuade om yogans inverkan på stress fick jag ett samstämmigt svar, nämligen att yoga är stressreducerande i stunden, och de känner sig lugna och harmoniska efteråt. Detta tillstånd håller tyvärr inte i sig så länge, utan en regelbunden praktik är nödvändig för att få långtgående effekter. Jag grundar detta påstående på att två av eleverna, som hållit på med yoga regelbundet under ett par år, menar att yoga gett positiva effekter på skolarbete i en vidare bemärkelse, eftersom de med yogans hjälp förstått vikten av en rytm med både arbete och pauser. De känner också en större tillförsikt att det kommer att gå bra om man förberett sig på rätt sätt och är tillräckligt utvilad. De övriga som inte tränat lika länge upplever en stressreducering samma kväll som de tränat yoga, och ibland en stund in på nästa dag.
Att det blev så få svar när det gällde yoga och koncentration tror jag handlar om att eleverna inte tänkt på denna koppling, utan var mer fokuserade på hur yoga fungerar som stresslindring. När jag frågade närmare om koncentration, nämndes upplevelser som att ”allt kommer att lösa sig”, ”slöjan framför ögonen försvinner”, ”man känner sig lugn” och ”allt får ta den tid som behövs”, som tillstånd som infinner sig efter yoga, allting blir enklare och mer hanterbart. Det blir då lättare att tänka klart och planera för sina studier på ett mer konstruktivt sätt, eftersom det är lättare att få överblick över sin situation när man känner sig avspänd och klartänkt.
Jag tolkar svaren som att koncentration kommer som en naturlig följd av att stressnivån sjunker, och att man då känner sig bra både i kroppen och i själen. Följden blir en större tillförsikt till att allt kommer att ordna sig.
Att lära sig om hur stress fungerar och förstå vad man kan göra åt den borde vara en nödvändig del av skolundervisningen, men eleverna uttryckte sig inte precis så. De uppgav istället vikten av att lära sig hitta en rytm i studierna med både arbete och avkoppling, att känna tillförsikt att det kommer att gå bra när man planerat studierna flera dagar i förväg, samt att lyssna till kroppen och ge sig själv tid till vila. Positiv stress och uppmuntran uppgavs också som viktiga faktorer. Andra lösningar på hur skolstress kan avhjälpas är att lära sig förstå hur studierna ska planers och struktureras med en god framförhållning, och önskar mer undervisning i detta redan i tidig skolålder. Som det nu är, finns det för lite av detta, vilket kan göra studierna obegripliga och svårhanterbara.
Jag tolkar samtalen som att avslappning av kropp och själ med hjälp av yogans tekniker leder till större fokusering och klarhet i tanken, om än tillfälligtvis. När man mår bättre blir det lättare att hantera både sig själv, och därmed också sina studier på ett konstruktivt sätt. God undervisning i hur man lägger upp sina studier är nödvändig. Genom att göra skolarbetet mer begripligt och hanterbart kan skolgången upplevas som mer meningsfull.
Min tolkning, efter elevernas svar, är dock att en regelbunden yogapraktik är nödvändig för att uppnå en önskad balans mellan stress och arbete. Yoga och meditation måste ha varit en del av ens dagliga liv i åtminstone ett par månader för att man ska kunna få en uppfattning om dess effekter, även om man kan känna välgörande effekter redan efter ett par gånger (Janekananda, 2006). Det är viktigt att prestationslöshet poängteras, eftersom yoga annars kan upplevas som ytterligare ett krav.
41 7. DISKUSSION
Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar sex elever, som regelbundet praktiserat yoga, har om yogans betydelse för stress, koncentration och ökat lärande.
För att få svar på mitt syfte formulerade jag följande frågor: kan yogaövningar:
- göra stress hanterbar
- förbättra koncentrationsförmågan
- påverka lärandet i positiv riktning, med detta avses bättre motivation, samt bättre förmåga till att strukturera sina studier
Dessa frågeställningar låg till grund för mina intervjuer. Eftersom jag analyserat mitt arbete utifrån yogans tekniker samt Antonovskys (1987) begrepp begriplighet, hanterbarhet, samt meningsfullhet, har jag delat upp diskussionen under dessa tre rubriker. Jag har börjat med begreppet hanterbarhet, följt av begriplighet, trots att Antonovsky har en motsatt ordning. Detta för att hanterbarhet av stress ligger som grund för mitt arbete och därför föreföll mer logiskt att inleda med.
7.1 Hanterbarhet
Min första frågeställning handlar om huruvida yogans tekniker kan göra stress mer hanterbar. Intervjuerna visar enhälligt på att eleverna upplever yoga som stressreducerande, och att de tänker klarare efter ett yogapass. Detta tillstånd håller emellertid inte i sig så länge, utan en regelbunden praktik är nödvändig för bestående resultat.
Min arbetshypotes när jag började mitt arbete, var att yogapraktik borde kunna tillföra något positivt för koncentration och lärande genom avslappning av kroppen och sinnet. Trots detta blev jag överraskad över att de intervjuade så entydigt bekräftade ett samband mellan yogapraktik och sänkt stressnivå, och att detta i sin tur givit dem insikter om vikten av hanterbarhet av studierna i form av studieteknik och planering för att uppnå ett tillfredställande skolresultat. Eleverna var välformulerade och konstruktiva i sina beskrivningar av vad de behöver för att göra studierna hanterbara. Deras kunskap var stor! Den allmänna uppfattningen var att efter yogapraktiken blir tankarna klarare, och att det därefter blir lättare att formulera sina behov i fråga om studieplanering och andra individuella önskemål, samt mobilisera de resurser som behövs.
Även Hannaford (1997) och Steiner (Ritter, 1997) förespråkar genomtänkta rörelser för bemästrandet av stress. Setterlind (1983) och Ben-Menachem (1984) menar att elever bör få kunskap om hur stress och stressreaktioner fungerar, analysera dem, för att sedan ta reda på vilka handlingsalternativ som kan användas.
De intervjuade var överens om att det går bäst att lära när man inte känner stress, har gott om tid och är utvilad. Stresshantering är därför nödvändig för att göra studierna hanterbara. Hanterbarheten innefattar planering, god framförhållning, struktur, utrymme att arbeta utifrån sin egen kunskaps- och erfarenhetsnivå med individualiserade läromedel, förklaringar och uppmuntran, samt hjälp med att se och att förstå sammanhang.
Eleverna uppger samstämmigt att de mår bra efter ett yogapass, och att de med ett avslappnat förhållningssätt bättre förstår hur studierna ska hanteras eftersom tankarna blir klarare. Detta är ett salutogent perspektiv, och ett konstruktivt utgångsläge (Antonovsky, 1987).
Jag var mycket mer stresskänslig innan jag började på yoga. Känner mig lugnare och säkrare på mig själv nu
Yogans tekniker erbjuder metoder för att hantera stress. Nästa steg dvs. förmågan till struktur och studieteknik, kommer inte av sig själv. Det är något som man måste lära sig. Skolan har ett ansvar för att tillgodose detta behov. 7.2 Begriplighet
Min andra frågeställning handlar om huruvida eleverna upplevde att koncentrationen förbättras med hjälp av yoga. Svaren visar att de inte tänkt på denna koppling, men att upplevelsen var att stressreducering leder till bättre koncentration. Detta skulle kunna uttryckas så att välmåendet ökar när man känner sig avslappnad och att det då blir lättare att lösa de problem man ställs inför.
Enligt Antonovsky (1987) behövs en tydlig bild av stressituationen för att göra den begriplig. Men för att kunna se situationen klart utan kaotiska tankar och känslor är ett avslappnat förhållningssätt nödvändigt eftersom det generellt sett är svårt att lösa problem under stress. Med hjälp av yogans tekniker kan elever lära sig om sina reaktionssätt under stress samt om hur onödiga stressituationer kan undvikas. Först när stressituationen blivit begriplig kan en lämplig strategi formas.
Även Hannaford (1997) menar att det är nödvändigt med en miljö som
befrämjar koncentrationen genom att uppmuntra lugn och ro för att hjärnan ska kunna lära sig nya saker. I waldorfpedagogiken koncentrerar man sig på ett ämne i taget, och splittrar inte upp skolgången på flera olika kunskapsområden samtidigt (Ritter, 1997). Ben-Menachen (1983) menar att alla
43
avslappningstekniker, även korta program, kan avsevärt öka koncentrationen. I TM anses att koncentration kommer automatiskt av att meditera (Frisk, 1993). Yogans filosofi uppmuntrar till uppmärksamhet och närvaro i det man håller på med genom att fokusera på en sak i taget (Serrander, 2003). Genom att lära sig styra tankar och känslor skapas koncentration, vilket i sin tur gör stressituationen mer begriplig.
Stress är när det är för många olika saker.
Man vill helst göra en sak i taget och göra det ordentligt
Sammanfattningsvis har jag dragit slutsatsen att koncentration infinner sig som en följd av att stressnivån sjunker. Följden blir då en större tillförsikt till att allt kommer att ordna sig på bästa sätt.