Yoga och meditation

Yoga är ett gammalt beprövat redskap för att balansera stress och spänningar för att kunna hantera sitt vardagsliv på bästa sätt. Avsnittet som följer om yoga är det mest genomgripande, eftersom det är temat i mitt arbete.

Det finns många olika slags yogainriktningar, ingen är sämre eller bättre än den andra. Jag har valt att fokusera på Satyanandayoga (yoga, 3:10) eftersom det är traditionen jag är utbildad i och kan mest om. Jag redogör också för en väl beprövad meditationsteknik i väst, nämligen Transcendental meditation eller TM, eftersom denna teknik har provats i skolan både i Sverige och i USA.

Transcendeltal meditation (TM) är en form av meditation som blivit mycket populär i väst (Ben-Menachem, 1984). Den har lanserats som en religiöst

111

neutral stressreducerande metod, och har också introducerats i skolsammanhang (Setterlind, 1983).

TM grundades av Maharishi Mahesh Yogi som lanserade en världsomfattande kampanj för att introducera sin meditationsteknik. Trots att rörelsen har ett indiskt ursprung, har den anpassats till västerländska förhållanden (Frisk, 1993). Man har velat ge rörelsen en vetenskaplig prägel, och använder därför hellre begrepp och termer knutna till modern fysik och hjärnforskning än begrepp från de indiska religionerna. Flera studier har gjorts om teknikens positiva fysiologiska effekter (Setterlind, 1983).

Tekniken lärs ut av särskilt utbildade lärare, och är förhållandevis lätt att lära sig. Den går ut på att man upprepar en kort stavelse eller ett mantra ca 10-15 min 2 gånger dagligen. Meditationen innebär att man utestänger yttre stimuli och vänder uppmärksamheten inåt, dock utan att anstränga sig alltför mycket. Metoden får inte fungera som en verklighetsflykt, därför ska man inte meditera mer än två gånger om dagen. Det är viktigt att inte utvärdera själva meditationen, utan effekten ska mätas i det vardagliga livet.

Olika effekter vid TM har studerats, ex minskad syreförbrukning samt lägre andningsfrekvens och puls (a.a). Men det har visat sig att många andra meditations- och avslappningstekniker också kan framkalla samma avslappningsreaktioner, TM är bara en av många. Det viktiga med meditationen är:

- att omgivningen är lugn

- att man har ett mentalt medel; ett mantra, eller att rikta sin uppmärksamhet till andningen

- _{en behaglig sittställning}

- _{en passiv hållning, dvs inte bekymra sig över hur bra man utför} tekniken

Fysiologiska förändringar uppstår tydligtvis under meditation. TM är en av många tekniker som fungerar som motpoler till de fysiologiska förändringar som uppträder vid alarmtillstånd (Ben-Menachem, 1984). Dessa skillnader utgör grundvalen för meditationens kliniska användning.

3.6 Yoga

Antagligen är yogan är minst 4000 år, kanske mer (Kalpananda, 1999). Från början var det en teknik som endast användes av särskilt initierade, men på senare århundrade har den kommit till väst och kan utföras av alla. Den betraktas inte som en religion utan som en teknik med en filosofisk bakgrund

med flera inriktningar, men innehåller också en praktisk väg med olika övningar

Indiernas sätt att se på livet och andlighet skiljer sig markant från det västerländska. Man ser på människan som en del av naturen och helheten, och intuition och insikt är viktiga egenskaper. I väst värderar man mer den materiella världen. För att få en förståelse av yogans grund börjar jag med en kort historik av den religiösa traditionens ursprung, samt om de viktigaste gamla skrifterna som står som grund till yogan (Setterlind, 1983).

Vedaskrifterna är indiernas andliga källa som skrevs ett par tusen år före Kristus. Den sista delen Upanishaderna innehåller hinduismens andliga budskap (Prabhavanda & Manchester, 1980). Grunden i dessa skrifter handlar om att allt det materiella runt omkring oss inte är den riktiga verkligheten, utan den yttersta verklighetens grund kallas Brahman, att få uppgå i denna är den yttersta nåden. Dessa skrifter saknar anvisningar om praktiska tekniker.

Så småningom utvecklades yogan till ett eget praktiskt system med en självständig filosofi (Kalpananda, 1999). I skriften Yoga Sutras (verser om yoga) finner man detaljerade anvisningar om hur meditationen ska förberedas och utföras, skriven av en man som hette Patanjali, som levde ca 500 år före Kristus. Hans system kallas för Raja yoga eller kungsyoga. Han börjar med tio levnadsregler (yamas och niyamas) som följs av asana (kroppsställningar), pranayama (andningsövningar), avslappning och meditation. Patanjalis Yoga Sutras finns även utgiven med förklaringar och kommentarer i Swami Satyandadas Four Chapters of freedom (1976).

Ur Rajayogan har andra yogainriktningar vuxit fram. En av dem är Hathayoga. Jag kommer att mer detaljerat gå in på denna i kap 3:9.

Den viktigaste av alla yogatexter är Bhagavad-Gitan från omkring 400 år f Kr (J. Mascaro, 1962). Den kallas för hinduismens bibel och handlar om hur man uppnår befrielse genom att sköta sina plikter i livet.

Själen som rör sig i sinnenas värld, men ändå håller sinnena i balans

finner sin vila i tystaden Bhagavadgita

3:7 Viktiga begrepp inom yogan

Det finns många viktiga begrepp inom yogan, men jag har endast valt ut två av dem, eftersom just dessa är viktiga inom stressproblematiken. Jag nämner också namnen på sanskrit, vilket är ett gammalt indiskt språk. Dessa begrepp är viktiga om man vill förstå vad yoga handlar om.

113

Genom att fokusera på det som är viktigt i livet och reducera onödig stimuli, hitta sin livsväg och hålla fast vid den, kallas dharma, eller livsväg (Kalpananda, 2007). Begreppet bygger på tanken att det finns en harmoni och en ordning som håller ihop naturen, både på ett materiellt och på ett moraliskt plan. Enligt denna princip är det viktigt att utveckla sin intuition och lära känna inifrån vilken som är ens egen livsväg. Vissa handlingar leder till harmoni, andra till lidande. Enligt yogan ska man inte jämföra sig med någon annan, utan vars och ens livsväg är unik, och inte bättre eller sämre än någon annans. Det gäller att hitta sanningen inom sig själv och göra den till insikt eller intuition.

Ett annat begrepp är karma, vilket betyder handling (a.a). Enligt karmabegreppet bör alla handlingar vara i harmoni med dharma för att få positiva konsekvenser. Det innebär att vi har ett moraliskt ansvar för alla våra handlingar och tankar. Vi bör därför utföra det vi håller på med så bra som möjligt efter egen förmåga och med största möjliga närvaro och omsorg. Annars kan stress uppstå, och då har vi inte längre har kontroll över sitt liv. För att undvika stress bör både över- eller understimulering undvikas genom att inte göra alltför många saker samtidigt. Det yogiska förhållningssättet innebär att omvärdera och släppa taget om de stimuli som vi inte behöver, träna på att vara fria i förhållande till påfrestningar, och se på livet som en kreativ process både i ner- och i uppgångar (Janekananda, 2006).

Jag ser på livet som en kreativ process. Den äger rum inför mina ögon, och jag är både åskådare och deltagare. Janekananda

3:8 Hathayoga

Hathayogan, den variant av yogan som även kallas den fysiska yogan eftersom man utgår från kroppen, är den vanligaste i väst (Serrander, 2003). I yogans filosofi går sinnet och intellektet hand i hand med praktiska tekniker, kunskap ses inte enbart som en intellektuell företeelse, utan sitter även i kroppen (Kalpananda, 2007). Teknikerna kombinerar kropps- och andningsövningar som syftar till balans mellan kropp och sinne. Jag börjar med en kort beskrivning av hathayogans ursprung.

Hathayogans klassiska text är Hatha yoga Pradipika, i vilken olika yogaställningar och andningsövningar som utgör grunden för det moderna yogautövandet beskivs (Lidell, 1990). Hathayogan är den yogainriktning som växt ur Rajayogan och som mest har utvecklat de praktiska tekniker som börjar med kroppen. Det är en andlig och en praktisk teknik vars fundament består av kroppsställningar, andningsövningar, avslappning samt meditation. Hatha betyder balans, och yoga betyder förening. Ordet Hatha är en sammansättning av Ha och Tha som betyder ”sol” och ”måne”. De symboliserar de positiva och negativa energierna i kroppen. Hathayogan syftar till att balansera både

kroppen och vår personlighet och lär ut tekniker där detta tränas (Serrander, 2003).