Denna uppsats behandlar ämnet privatisering av folkbibliotek. Inledningsvis beskrivs folkbibliotekens framväxt och utveckling, folkbibliotek på entreprenad och aktualiseringen av privatiseringsfrågan. Problemområdet beskrivs som en motsättning mellan folkbibliotekens traditionella roll och det som privatisering innebär. En övergripande fråga i sammanhanget är om kultur kan ha ett ekonomiskt värde och samtidigt behålla sitt autonoma demokratiska värde. Uppsatsens syfte är att belysa privatiseringstendenser i politiska dokument gällande de svenska kommunala folkbiblioteken under 1990-talet. För att närma oss problemformuleringen och syftet har vi följande frågeställningar:
1. Vad framstår som framdrivande för privatisering av folkbibliotek i politiska dokument under 1990-talet?
2. Vad framstår som hindrande för privatisering av folkbibliotek i politiska dokument under 1990-talet?
3. Vilka fördelar och risker med privatisering av folkbiblioteken framkommer i sammanhanget?
4. Kan man mot bakgrund av teorin om kulturens två värden och av de empiriska studierna utläsa om privatisering kan vara en rimlig och realistisk utveckling för folkbibliotekens framtid?
Våra teoretiska utgångspunkter har vi hämtat från en rad forskare. Gemensamt är att de alla går att koppla till ämnet och till vår övergripande teoretiska utgångspunkt att ställa två aspekter mot varandra. Den ena aspekten är att kulturen har ett värde som inte går att prissätta. Med detta menar vi främst det demokratiska värdet, det vill säga att kulturen ska vara tillgänglig för alla. Den andra aspekten är att kulturen kan ses som en vara och därför har ett värde på marknaden. Metoden för uppsatsen är dokumentanalys.
Tidigare forskning ägnas helt åt biblioteks- och informationsvetenskap med fokus på forskning om biblioteksutveckling och biblioteksentreprenader. Gällande utvecklingen återkommer temat marknadisering och bibliotekens närmande till affärsvärlden.
Forskning om biblioteksentreprenader förekommer främst i studentuppsatser.
Uppsatsens analysdel börjar med en redogörelse för utvecklingen inom problemområdet, detta för att lättare kunna besvara frågeställningarna och förstå analysresultaten. Finansiellt präglades början av 1990-talet av ekonomisk kris, och för kommunernas del var omorganisering av verksamheten under denna period av betydelse. Kommunerna hade sedan 1980-talet yrkat på ökat självbestämmande och detta blev möjligt genom den nya kommunallagen 1992. Detta gjorde att kommunerna omorganiserade sin verksamhet och ett led i detta var att lägga ut verksamhet på entreprenad. Ideologiska drivkrafter som påverkade utvecklingen var viljan att bryta kommunala monopol, bolagisera och utsätta verksamheterna för konkurrens, viljan att
prioritera kommunernas obligatoriska kärnområde och föra ut övrig verksamhet ur kommunal förvaltning, samt viljan att öka medborgarnas valfrihet. Som ekonomisk drivkraft för omorganiseringen verkar konkurrensutsättning av offentlig verksamhet i syfte att öka produktiviteten och minska kostnaderna. De hinder som framkommit är paragrafer i kommunallagen som fastslår kommunens rätt till insyn i verksamheten, paragrafer i bibliotekslagen som fastslår kommunens huvudansvar och fria boklån och det faktum att biblioteken tillhör kommunens obligatoriska verksamhet. Även de kulturpolitiska målen verkar hindrande. De fördelar med privatisering som uttryckts i dokumenten är lägre kostnader, flexibilitet och anpassning, mindre detaljstyrning, innovationer och kreativitet, samt snabbare och smidigare beslutsvägar. Som risker nämns istället att kommunens kulturpolitiska inflytande hotas minska, att fragmentisering av bibliotekssystemet kan ske och att kommunalt monopol ersätts av privat monopol vid för få intressenter. Dessutom medför det juridiska systemskiftet vid privatisering en del risker. Till exempel omfattar sekretesslagen inte förvaltningsmyndigheter och hemliga uppgifter i bibliotekens låneregister riskerar därför att lämnas ut. JO och JK har inte heller rätt att utöva tillsyn över externa producenter.
När vi diskuterar den fjärde frågeställningen kommer vi fram till att på grund av de lagliga hinder som finns har vi svårt att se framtida privatisering i form av både privat ägande och produktion. Däremot ser vi en framtid för folkbibliotek på entreprenad.
Någonting som dock verkar tala emot en ökad sådan utveckling är den låga prioritering frågan verkar ha. Mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter konstaterar vi att samhället och kulturpolitiken utvecklas mot kapitalism och marknad och en sådan utveckling kan göra privatiseringsfrågan aktuell för folkbiblioteken. Det som komplicerar frågan är dock folkbibliotekens demokratiska värde och uppgift som allmännyttig tjänst.
Källförteckning
Aronsson, Mariell & Linder, Greta (1996). Bibliotek på entreprenad: En studie gjord på Järna kommundelsbibliotek under våren 1996. Borås: Högskolan i Borås (Magisteruppsats).
Biblioteksentreprenader i Norden (1993). Stockholm: Statens kulturråd. (Rapport från Statens kulturråd, 1993:1).
Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritzes.
Black, Alistair & Muddiman, Dave (1997). Understanding Community Librarianship – The Public Library in Post-Modern Britain. Aldershot: Ashgate Publishing Limited.
Bostedt, Göran (1995). Bibliotek på entreprenad: Medborgarna och biblioteksverksamheten i Åre kommun - En studie av förändrade kommunala verksamhetsformer. Sundsvall: Mitthögskolan. (Rapport 1995:19)
Bryman, Alan (2001). Social Research Methods. New York: Oxford University Press Inc.
Dagens Nyheter, 2000-08-03, sektion C, s. 2.
Donahue, John D (1992). Den svåra konsten att privatisera. Översatt av Karl G.
Fredriksson. Stockholm: SNS Förlag. Orig:s titel: The Privatization Decision: Public Ends, Private Means.
Drivkrafter för produktivitet och välstånd (1991). Produktivitetsdelegationens betänkande. Stockholm: Allmänna förlaget. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1991:82).
Ds: departementsserien, 1993:27. Se: Fridolf, Marie.
Ds: departementsserien, 2003:66. Se: Forslund, John Erik.
Entreprenad – till vilket pris? En studie i alternativa driftformer vid folkbiblioteken (1994). Stockholm: Statens kulturråd. (Rapport från Statens kulturråd, 1994:1).
Folkbibliotek i Sverige. (1984). Folkbiblioteksutredningens betänkande. Stockholm:
Liber/Allmänna förlaget. (Statens offentliga utredningar (SOU) 1984:23).
Folkbiblioteksmanifestet (2000). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2000.
Forslund, John Erik (2003). Om biblioteksverksamheterna. Stockholm: Fritzes,
Kulturdep., Regeringskansliet. (Ds: departementsserien, 2003:66).
Fridolf, Marie (1993). Alternativa produktionsformer i kommunal verksamhet: Vem utför och på vilka villkor. Stockholm: Allmänna Förlaget, Civildep., Regeringskansliet.
(Ds: departementsserien, 1993:27).
Förnyelse av kommuner och landsting (1996). Slutbetänkande av Kommunala förnyelsekommittén. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1996:169).
Habermas, Jürgen (1998). Borgerlig offentlighet: Kategorierna ”privat” och
”offentligt” i det moderna samhället. Översatt av Joachim Retzlaff. 3., [översedda]
uppl. Lund: Arkiv Förlag. Orig:s titel: Strukturwandel der Öffentlichkeit:
Untersuchungen zu einer Kategorie der bürgerliche n Gesellschaft.
Hallgren, Thomas, Ingegärd Hilborn & Lena Sandström (1994). Kommunala driftentreprenader: Konkurrensutsättning inom äldre- och handikappomsorg, skola, fritid och kultur. Stockholm: Svenska Kommunförbundet och Kommentus Förlag.
Jonsson, Bosse (2003). Medborgaren och marknaden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Univ.
Kommunala entreprenader – Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll (1991). Delbetänkande av Konkurrenskommittén. Stockholm:
Allmänna förlaget. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1991:26).
Kommunallagen: SFS 1991:900 (1991). Vadstena: fahlitteratur.
Konkurrens inom den kommunala sektorn (1991). Delbetänkande av Konkurrenskommittén. Stockho lm: Allmänna Förlaget. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1991:104).
Kulturpolitik (1997). Stockholm: Regeringskansliet. (Regeringens proposition, 1996/97:3).
Kulturpolitikens inriktning (1995). Kulturutredningens slutbetänkande. Stockholm:
Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1995:84).
Lundqvist, Lennart J. (1997). Privatisering – varför och varför inte? Ingår i Rothstein, Bo, red. Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm:
SNS Förlag. s. 246-272.
Magnusson, Lars (1999). Sveriges ekonomiska historia. 2., uppl. Stockholm: Prisma.
Nilsson, Sven (1999). Kulturens vägar: Kultur och kulturpolitik i Sverige. Malmö:
Polyvalent.
Ny kommunallag. (1990). Betänkande av 1988 års kommunallagskommitté. Stockholm:
Allmänna Förlaget. (SOU 1990:24)
Pettersson, Lars-Olof (2001). Från rivstart till stopplag: Privatiseringvågen i välfärden 1979-2001. Stockholm: Agora.
Rapport från Statens kulturråd, 1993:1. Se: Biblioteksentreprenader i Norden.
Rapport från Statens kulturråd, 1994:1. Se: Entreprenad – till vilket pris? En studie i alternativa driftformer vid folkbiblioteken.
Regeringens proposition, 1996/97:3. Se: Kulturpolitik.
SFS 1991:900. Se: Kommunallagen.
SFS 1996:1596. Se: Bibliotekslag.
Sjögren, Solveig (1993). Bibliotek på entreprenad: Om innebörden, om ABF:s övertagande av driften av Vivallabiblioteket i Örebro samt om debatten i lokaltidningarna. Örebro: Högskolan i Örebro (Examensarbete 10p).
Skot-Hansen, Dorte (1999). Kultur til tiden – strategier i den lokale kulturpolitik.
Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, nr 1, s. 7-27.
SOU 1984:23 (1984). Se: Folkbibliotek i Sverige.
SOU 1990:24 (1990). Se: Ny kommunallag.
SOU 1991:26 (1991). Se: Kommunala entreprenader – Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll.
SOU 1991:82 (1991). Se: Drivkrafter för produktivitet och välstånd.
SOU 1991:104 (1991). Se: Konkurrens inom den kommunala sektorn.
SOU 1995:84 (1995). Se: Kulturpolitikens inriktning.
SOU 1996:169 (1996). Se: Förnyelse av kommuner och landsting.
Spetz, Jon Einar (1991). Bibliotek på entreprenad: Om begreppet, Åremodellen, Debatten och möjligheterna för entreprenadutläggning av Folkbibliotek i Norge. Oslo:
Statens bibliotek- og informasjonshögskole.
Statlig kulturpolitik i Sverige: En svensk rapport till Europarådet (1990). Stockholm:
Allmänna Förlaget (Rapport från Utbildningsdepartementet, Kulturpolitik i Europa 2:1)
St Clare, Guy (1996). Entrepreneurial Librarianship: the Key to Effective Information
Services Management. London: Bowker-Saur.
Torstensson, Magnus (1996). Att analysera genombrottet för de moderna folkbilioteksidéerna. Exemplet Sverige och några jämförelser med USA. Göteborg:
Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Vestheim, Geir (1995). Kulturpolitikk i det moderne Noreg. Oslo: Det Norske Samlaget.
Webster, Frank (2002). Theories of the Information Society. 2., ed. London: Routledge.
World Trade Organization, Services: rules for growth and investment.
http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/agrm6_e.htm [2004-03-22]
Bilaga
Tidslinje för händelseutveckling gällande privatisering av folkbibliotek 1990-1999
1990
oktober – biblioteken i Åre kommun läggs ut på entreprenad
¦ 1991
september – kommundelsbiblioteket i Järna läggs ut på entreprenad december – biblioteken i Åre åter i kommunal regi pga. entreprenörens konkurs
¦ 1992
januari – ny kommunallag träder i kraft
september – biblioteket i Påarp läggs ut på entreprenad
september – kommundelsbiblioteket i Svartbäcken läggs ut på entreprenad
¦ 1993
januari – biblioteket i Hällefors läggs ut på entreprenad januari – biblioteket i Rundvik läggs ut på entreprenad april – kommundelsbiblioteket i Vivalla läggs ut på entreprenad Svenska författarförbundet utför aktion mot entreprenadutläggningen av
Vivallabiblioteket
juli – biblioteken i kommundelen Linghem och Gistad läggs ut på entreprenad juli – biblioteket i Tillberga läggs ut på entreprenad
¦ 1994
¦ 1995
¦ 1996
december – bibliotekslagen träder i kraft
¦ 1997
¦ 1998
¦ 1999
hösten – de borgerliga partierna i Stockholm planerar att konkurrensutsätta den kommunala verksamheten