Utvecklingen inom problemområdet

I detta stycke ska vi redogöra för hur frågan om privatisering av folkbibliotek utvecklats under 1990-talet. Stycket tar fasta på vilka händelser, aktörer och dokument som vi anser vara av stor vik t för problemområdets utveckling. Vi ger även en kort överblick för hur debatten varit. För att ytterligare tydliggöra de olika händelserna finns också sist i uppsatsen en bifogad tidslinje där kronologin blir tydligare, då detta stycke mer är uppbyggt ämnesvis för att bli mer läsvänligt och undvika tvära kast och upprepningar.

Vi är medvetna om att punkterna på tidslinjen är selektivt utvalda. Syftet med den är främst att visa på den tidsmässiga koncentrationen av problemområdet.

5.1.1 Undersökningar och debatt om folkbibliotek på entreprenad

Såsom vi redan nämnt var det biblioteken i Åre kommun som var de första folkbiblioteken i Sverige, och även i Norden, som lades ut på entreprenad. Detta skedde i oktober 1990 och gav upphov till stor debatt. Debatten baserades dock mycket på antaganden då erfarenhet av entreprenad inom kultursektorn i stort sett saknades. Därför beslutade de nordiska biblioteksdirektörerna vid sitt årliga möte våren 1991 att låta göra en kartläggning för att belysa situationen i de nordiska länderna. I Sverige föll uppdraget på Statens kulturråd och rapporten Biblioteksentreprenader i Norden låg färdig 1993.⁶⁶ Året efter kom en annan rapport från Statens kulturråd, nu i samarbete med Svenska kommunförbundet, Entreprenad – till vilket pris? En studie i alternativa driftformer vid folkbiblioteken. Denna rapport var en undersökning av åtta kommuners entreprenadutläggning av folkbibliotek. Genom denna framkommer att ett bibliotek lades ut på entreprenad 1991, två bibliotek 1992 och återstående fem lades ut på entreprenad 1993.⁶⁷ Några liknande statliga undersökningar har sedan inte gjorts gällande biblioteksentreprenader under återstående delen av 1990-talet.

Debatten, främst i form av kritik, kring folkbibliotek på entreprenad var såsom ovan nämnts stor. Forum för debatten har främst varit branschpress. Debatten som fördes handlade huvudsakligen om de farhågor man såg vid andra förvaltningsformer för

66 Biblioteksentreprenader i Norden (Rapport från Statens kulturråd 1993:1), s. 5.

67 Detta presenteras mer utförligt i uppsatsens bilaga.

biblioteksväsendet:

Framförallt befarades att neutraliteten, allsidighet och kvalitet skulle hotas om nya aktörer med delvis andra värderingar skulle uppträda. Inte minst befarade man att idéburna organisationers värderingar skulle komma att prägla de bibliotek som drevs i deras regi. Det fanns också farhågor om att den professionella kvaliteten på biblioteksarbetet skulle försämras och att bokbestånden skulle utarmas och förflackas.⁶⁸

Bland övriga aktörer som uttalat sig kritisk i frågan kan nämnas Sveriges författarförbund: ”Förråd inte den svenska bibliotekstanken! Säg nej till bibliotek på entreprenad!”⁶⁹ De utförde även en aktion i samband med entreprenadutläggningen av Vivallabiblioteket i Örebro 1993, där de lokala författarna tillsammans med Sveriges författarförbunds ordförande Peter Curman och författarna Jan Myrdal och Björn Ranelid tömde Vivallabiblioteket på alla sina egna böcker och böcker författade av de av författarförbundets medlemmar som delade Örebroförfattarnas åsikter i frågan.⁷⁰

Debattens vågor rörande biblioteksentreprenader lade sig men fick åter liv 1999 då de borgerliga partierna i Stockholm planerade att konkurrensutsätta hela kommunens verksamhet, så även biblioteken. Privatisering av folkbiblioteken blev dock aldrig aktuell då intresset hos externa producenter att bedriva bibliotek i privat regi inte var så stort.⁷¹

Om åsikten bland allmänhet och biblioteksbranschen överlag varit negativ har de politiska åsikterna i frågan varit delad. Statens kulturråd och Svenska kommunförbundet framför skilda ståndpunkter i den gemensamma rapporten Entreprenad – till vilket pris?

Statens kulturråd ansåg att folkbiblioteksfrågan är en samhällelig uppgift syftande att tillgodose grundläggande behov ifråga om kunskap och yttrandefrihet och att entreprenad inte är lämplig inom biblioteksområdet.⁷² Svenska kommunförbundet ansåg istället att kommunernas strävan är att ge invånarna så bra service som möjligt och att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Entreprenad och konkurrens kan därför vara ett alternativ.⁷³

5.1.2 Kulturpolitik

Kulturpolitiken grundade sig vid 1990-talets början på mål fastställda 1974. Genom kommittédirektiv 1993:24 tillsattes en kommitté med syfte att göra en översyn av kulturpolitiken. Detta utmynnade i Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84), och

68 Rapport från Statens kulturråd 1994:1, s. 6.

69 Rapport från Statens kulturråd 1993:1, s. 30.

70 Sjögren 1993, s. 24.

71 Dagens Nyheter, 2000-08-03, sektion C, s. 2.

72 Rapport från Statens kulturråd 1994:1 , s. 7, s. 58.

73 Ibid., s. 7.

ytterligare i Kulturpolitik (Regeringens proposition 1996/1997:3), där förslag till nya kulturpolitiska mål framfördes. (De kulturpolitiska målen presenteras i sin helhet i kap.

5.3.4.) Handlingsplanen rörande just folkbiblioteken under tidsperiodens början grundade sig på fyra handlingslinjer antagna av regeringen 1985:

• Folkbiblioteket ska föra en kamp för boken och läsandet

• Folkbiblioteket ska arbeta för fri och jämlik tillgång till information

• Folkbiblioteket ska bygga ut den uppsökande verksamheten och knyta till sig förmedlare

• Folkbiblioteken ska särskilt uppmärksamma barns behov av böcker och läsning.⁷⁴

I riksdagsbeslutet ingick också ett uttalande för fortsatt gratis utlåning av böcker. Inom folkbiblioteksområdet saknades dock lagstiftning och detta faktum blev debatterat i samband med att folkbibliotek började läggas ut på entreprenad. Främsta skälet till en bibliotekslag ansåg man vara för att skydda biblioteken från avgiftsbeläggning. I SOU 1995:84 presenterades ett förslag till en bibliotekslag, vilken ytterligare kommenterades i Regeringens proposition 1996/1997:3 och den färdiga bibliotekslagen utfärdades den 20 december 1996. Genom denna lagfästes de avgiftsfria boklånen och att alla kommuner skall ha folkbibliotek.

5.1.3 Politisk utveckling

När man pratar om privatisering kommer man lätt in på politikens område. Generellt kan man säga att ju längre åt höger man kommer desto mer vällvillig är man till privat ägande, och ju längre åt vänster man kommer så månar man istället om den offentliga sektorn. Under 1990-talet har den politiska regeringsmakten i Sverige skiftat. Oktober 1991 fick Sverige en borgerlig fyrpartiregering med moderaternas Carl Bildt som statsminister. Även för många kommuner innebar valet 1991 ett skifte då socialdemokrater och vänsterpartister endast fick majoritet i 72, mot tidigare 125, kommuner.⁷⁵ Valet 1994 innebar dock att Sverige åter fick en socialdemokratisk regering, vilket har varit fallet under resten av uppsatsens tidsperiod.

Vid 1990-talets början fanns anhängare av privatisering och minskad offentlig sektor inom alla politiska läger och man talade om en högervåg. Högervågen lade sig dock snart och runt 1993-94 började alltfler av de ”nyfrälsta” bli negativt inställda till frågan.⁷⁶ När socialdemokraterna återfick regeringsmakten i valet 1994 fanns det liksom vid 1990-talets början svårigheter med att behålla nivån på den offentliga sektorn då stora nedskärningar var nödvändiga. De behöll därför i stor utsträckning den politik

74 Statlig kulturpolitik i Sverige: En svensk rapport till Europarådet (Kulturpolitik i Europa 2:1) 1990, s.

238.

75 Förnyelse av kommuner och landsting (SOU 1996:169), s. 17.

76 Ibid., s. 17.

gällande privatisering och offentlig sektor som påbörjats av tidigare regering.⁷⁷ En politik där flera av reformerna i sin tur varit förberedda av den föregående socialdemokratiska regeringen.⁷⁸ Så även om moderaternas ideologi förespråkar privat ägande och socialdemokrater månar om offentlig sektor, går det som visat inte att dra några fasta partipolitiska slutsatser. Vi kan dock konstatera att det allmänt fanns ett utbrett stöd för privatiseringsåtgärder i samhället.

5.1.4 Ekonomisk kris och kommunal omorganisering

En viktig bakgrund och i vissa fall utlösande faktor för privatiseringen av folkbiblioteken var det statsfinansiella läget i Sverige vid 1990-talets början. Det rådde en allmän kris i den industrialiserade världen, i form av minskad tillväxttakt och höga arbetslöshetssiffror.⁷⁹ För Sveriges del var ekonomin överhettad, inflationen högt uppdriven och exportindustrin vikande.⁸⁰ Den ekonomiska krisen märktes också av i kommunerna och skapade krav på omprövning, effektivisering och besparing genom avreglering, avbyråkratisering och decentralisering av beslut, resurser och verksamhet.⁸¹ Neddragningar av den totala kommunala verksamheten skedde i mer eller mindre alla kommuner. Den utveckling och omorganisering som skedde präglades av marknadsorientering och strävan var att orientera verksamheten efter marknadsliknande villkor samt göra den mera kundorienterad. Framförallt styrformer och organisationer utvecklades.⁸² Kommunerna strävade bland annat efter att skapa intern och extern konkurrens, skapa valfrihet för medborgarna, minska omfattningen av den kommunala verksamheten, ”ekonomisera” politiken, lösa problem för dagen (på grund av osäkerhet om framtiden), införa beställarstyrning främst för att öka effektiviteten, internationalisera, utveckla mera rationella styrsystem och att lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad.⁸³

Mot bakgrund av den finansiella krisen för stat och kommun under 1990-talets början blev effektivitet och kostnadsminskning viktiga politiska frågor. Dessa frågor behandlades bland annat i Produktivitetsdelegationens slutbetänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd (SOU 1991:82) och av Konkurrenskommittén (till exempel de två delbetänkandena Kommunala entreprenader – Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll (SOU 1991:26) och Konkurrensen inom den kommunala sektorn (SOU 1991:104)).

Kommunalt självstyre och omorganisering av offentlig verksamhet var också viktiga

77 Pettersson, Lars-Olof 2001. Från rivstart till stopplag: Privatiseringvågen i välfärden 1979 -2001, s. 18.

78 SOU 1996:169 , s. 17.

79 Magnusson, Lars 1999. Sveriges ekonomiska historia , s. 487.

80 Ibid., s. 480.

81 Nilsson 1999, s. 419f.

82 Fridolf, Marie 1993. Alternativa produktionsformer i kommunal verksamhet: Vem utför och på vilka villkor (Ds 1993:27), s. 17f.

83 Ibid., s. 23ff.

frågor, delvis beroende av det ekonomiska läget men också av ideologiska skäl. Det ökade kommunala självstyret möjliggjordes genom den nya kommunallagen 1992 och innebar att kommunerna i större utsträckning bestämde hur nämnder skulle se ut, hur bidrag skulle fördelas och hur verksamheterna skulle organiseras. Gestaltandet och resultatet av det kommunala förnyelsearbetet står bland annat att läsa i Kommunala förnyelsekommitténs slutbetänkande Förnyelse av kommuner och landsting (SOU 1996:169). En del av förnyelsearbetet och omorganiseringen utmynnade i att kommunal verksamhet lades ut på entreprenad. Svenska kommunförbundets sammanställning Kommunala driftentreprenader: Konkurrensutsättning inom äldre- och handikappomsorg, skola, fritid och kultur (1994, rev uppl. 1997) är skriven i syfte att underlätta detta arbete för kommunerna.

Senare hälften av 1990-talet var också präglad av ekonomiska problem för kommunerna. År 1997 var antalet kommunanställda som lägst och den socialdemokratiska regeringen fortsatte med nedskärningar inom offentlig verksamhet.

Men 1998 förbättrades det ekonomiska läget så att den offentliga sektorn inte längre var huvudtemat i valrörelsen som pågick. När det ekonomiska läget stabiliserats var det inte längre lika aktuellt att diskutera den offentliga sektorn och privatisering.⁸⁴

Sammanfattningsvis kan sägas att man märker en tydlig koncentration till tidsperiodens första hälft. Detta på grund av att de flesta för ämnet viktiga dokumenten har sitt ursprung i den perioden. Dessutom har de undersökningar om bibliotek på entreprenad som gjorts kommit till under den tiden. Överhuvudtaget är privatisering av folkbibliotek dåligt dokumenterat, vilket kan tyda på frågans relativt låga prioritering i politiken och samhället. Viktigare frågor inom kommunal privatisering verkar istället vara utbildning och omsorg. Dessa är mer väldokumenterade och i de fall de olika verksamheterna berörs i samma dokument har större fokus lagts på utbildning och omsorg.